Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Indoeuropeernas urhem"

Från Skolbok

m
m
Rad 62: Rad 62:
  
  
==Sintashakulturen 4200-3800 år sedan==
+
==Sintashtakulturen 4200-3800 år sedan==
  
 
<img src="https://www.ancient-origins.net/sites/default/files/field/image/Reconstruction-of-Arkaim-archaeological-site.jpg" width=50%>
 
<img src="https://www.ancient-origins.net/sites/default/files/field/image/Reconstruction-of-Arkaim-archaeological-site.jpg" width=50%>
  
''Arkaim, största samhället i Sintashakulturen, rekonstruktion''
+
''Arkaim, största samhället i Sintashtakulturen, rekonstruktion''
  
Sintashakulturen fanns längre österut, öster om Uralbergen, jämfört med de tidigare två. Den andra stora skillnaden var att klimatet ändrats. Jämfört med tidigare kulturer hade det blivit varmare men samtidigt torrare. Brist på vatten tvingade de som tidigare var nomader att bosätta sig i anslutning till våtmarker och floder. De som en gång var ett mäktigt herdefolk hade endera tvingats ge sig av eller bli bofasta fortbyggare. Och det byggdes fort. På topparna på många höga kullar i området byggdes mer än tjugo  större samhällen, eller stadsstater, med murar och vallgravar runt. Det största samhället från den här tiden som grävts ut var [https://goo.gl/maps/4bv1x6kz9vgHhSPS7 "''Arkaim''"], vilket är vårt namn på platsen. Vad de som bodde där kallade platsen vet vi inte.
+
Sintashtakulturen fanns längre österut, öster om Uralbergen, jämfört med de tidigare två. Den andra stora skillnaden var att klimatet ändrats. Jämfört med tidigare kulturer hade det blivit varmare men samtidigt torrare. Brist på vatten tvingade de som tidigare var nomader att bosätta sig i anslutning till våtmarker och floder. De som en gång var ett mäktigt herdefolk hade endera tvingats ge sig av eller bli bofasta fortbyggare. Och det byggdes fort. På topparna på många höga kullar i området byggdes mer än tjugo  större samhällen, eller stadsstater, med murar och vallgravar runt. Det största samhället från den här tiden som grävts ut var [https://goo.gl/maps/4bv1x6kz9vgHhSPS7 "''Arkaim''"], vilket är vårt namn på platsen. Vad de som bodde där kallade platsen vet vi inte.
  
 
De grävde även fram kopparmalm ur Uralbergen som de sedan blandade med arsenik för att på så vis tillverka bronsvapen och bronsprydnader de kunde byta till sig andra varor med från folken runt Medelhavet.
 
De grävde även fram kopparmalm ur Uralbergen som de sedan blandade med arsenik för att på så vis tillverka bronsvapen och bronsprydnader de kunde byta till sig andra varor med från folken runt Medelhavet.
  
Sintashafolket anses vara det äldsta folk som utvecklat vagnar. Den platta stäppen var perfekt för vagnar. och det fanns både större att frakta tunga laster i och lätta tvåhjuliga vagnar att strida från. Det är även ganska säkert bevisat att de använde hästar som riddjur, och inte bara som dragdjur. Fortfarande var kor betydelsefulla för dem, även om de också odlade där de kunde. Förutom kor hade de getter, får och kameler.
+
Sintashtatfolket anses vara det äldsta folk som utvecklat vagnar. Den platta stäppen var perfekt för vagnar. och det fanns både större att frakta tunga laster i och lätta tvåhjuliga vagnar att strida från. Det är även ganska säkert bevisat att de använde hästar som riddjur, och inte bara som dragdjur. Fortfarande var kor betydelsefulla för dem, även om de också odlade där de kunde. Förutom kor hade de getter, får och kameler.
  
 
[[File:В музее - заповеднике Аркаим.jpg|600px]]
 
[[File:В музее - заповеднике Аркаим.jpg|600px]]
  
''Stridsvagn, sintashafolket. Rekonstruktion.''
+
''Stridsvagn, sintashtafolket. Rekonstruktion.''
  
Det finns tydliga kopplingar mellan bland annat sintashafolkets begravningsceremonierna, elddyrkan, och berättelser ur de indiska vedaskrifterna. Vid språkjämförelser finns det släktskap mellan sintashafolkets språk och både det som talades i Iran, Indien, och de folkgrupper som befolkade Ungern, norra Sibirien och Finland.
+
Det finns tydliga kopplingar mellan bland annat sintashtafolkets begravningsceremonierna, elddyrkan, och berättelser ur de indiska vedaskrifterna. Vid språkjämförelser finns det släktskap mellan sintashtafolkets språk och både det som talades i Iran, Indien, och de folkgrupper som befolkade Ungern, norra Sibirien och Finland.
  
  
Rad 85: Rad 85:
 
[[File:Indo-European Migrations. Source David Anthony (2007), The Horse, The Wheel and Language.jpg|600px]]
 
[[File:Indo-European Migrations. Source David Anthony (2007), The Horse, The Wheel and Language.jpg|600px]]
  
Den senare delen av Sintashakulturen övergick till ''Adronovokulturen''  som fanns ett årtusende till i ungefär samma område. De blev bättre på bronsgjutning, gravarna blev rikare med både hästspann och hela vagnar, De spred sig längre ner mot Indien men i övrigt var det ingen större skillnad mellan de två folken. Vissa forskare anser att andronovofolket var de som grundade den vediska kulturen i Indien, som i sin tur är basen för hinduismen.
+
Den senare delen av Sintashtakulturen övergick till ''Adronovokulturen''  som fanns ett årtusende till i ungefär samma område. De blev bättre på bronsgjutning, gravarna blev rikare med både hästspann och hela vagnar, De spred sig längre ner mot Indien men i övrigt var det ingen större skillnad mellan de två folken. Vissa forskare anser att andronovofolket var de som grundade den vediska kulturen i Indien, som i sin tur är basen för hinduismen.
  
 
[[File:Woman of Andronovian culture.jpg|400px]]
 
[[File:Woman of Andronovian culture.jpg|400px]]

Versionen från 24 maj 2020 kl. 13.10

Arkeologer, språkforskare, historiker... alla pekar på att de folk som bosatte sig i Europa under sten- och bronsåldern, och de som erövrade den indiska kontinenten, delar samma ursprung. Problemet är att det inte finns något säkert bevis på var det urhemmet folket ursprungligen bebodde låg.

En teori många forskare numera accepterar är att det låg på slätterna mellan Kaspiska- och Svarta havet, och Uralbergens södra spets. Teorin kallas "Kurganhypotesen" och förklarar hur det kunde finnas arier både i Västeuropa och Indien, även om de aldrig var blonda och blåögda.


Kurganhypotesen

IE expansion.png

Karta som visar kurganhypotesen

Kurganhypotesen bygger på teorin att folken i Indien, Iran och Europa delar på ett gemensamt urfolk, arierna. Dessa antas ha bott på slätten norr om Svarta havet under sten- och bronsåldern och har sedan tagit sig därifrån till många andra platser på jorden. Problemet med teorin är att den är kontroversiell och gärna kapas av nationalistiska grupper i olika länder.

Den typ av arier nazisterna tyckte de liknade till vänster, hur arierna mer troligt såg ut till höger


Kroater har under lång tid påstått att de egentligen inte är ett folk som har rötterna i Balkan, utan att de är arier, från den våg som även befolkade Indien. Modern DNA har dock visat att det inte finns ett spår av sanning i den teorin utan det är något kroaterna själva vill tro på för att känna sig lite unika jämfört med andra folk på Balkan.

I vilket fall är det uppenbart att det är något speciellt med slätten mellan innanhaven och Uralbergen.


Vad är speciellt med Uralbergen?

Russland topo.png

Uralbergen syns som en ljus linje från norr till söder på kartan

Även om Uralbergen är låga, ungefär som den svenska fjällkedjan, är de ett hinder. Det är enklare att gå runt dem än att gå över dem. Det innebär i sin tur att folkgrupper som färdas från väst till öst, eller från öst till väst, slutligen drivs ner till slätterna söder om Uralbergen, på samma sätt som vatten samlas ihop i en tratt. Det är inte bara vi moderna människor som levt där. I den södra delen av Uralbergen har verktyg tillverkade av neandertalmänniskor för över 30 000 år sedan hittats.


Sredny Stog 6500-5500 år sedan

Sredny Stog var en stenålderskultur och den äldsta kulturen som bevisligen levt i området. Det var ett nomadiskt hästfolk och det hittills äldsta beviset på betsel till hästar har hittats i gravar. Det är däremot inget bevis för att de red på hästarna. Genetiska undersökningar visar också att de redan utvecklat tålighet mot laktos, något som visar att de åt och drack mycket mjölkprodukter. Även om arkeologer inte hittat bevis för att de hade tämjda kor tyder laktostoleransen att kor var en viktig del av deras samhälle.

En koppling mellan Indien och Ukraina är kernosovkastatyn som arkeologer funnit att den föreställer en åskgud, med sin hammare i bältet. Åskguden utvecklades senare till Indra, den mäktigaste guden i Vedaskrifterna, men också som Tor i de Nordeuropeiska gudasagorna.


Det har också visat sig att de tillverkade "snörkeramik". Lerskålar med mönster längs sidorna som skapats genom att snören pressats in i den våta leran innan den brändes. Denna typ av lerskålar har också hittats på många platser i Europa, men detta är den äldsta platsen. Att de var rundade i botten visar att det inte fanns plana ytor att ställa dem på, vilket är typiskt bland nomadfolk.

Kruka med snörmönster


Yamnayakulturen 5500-4600 år sedan

De har fått sitt namn efter begravningssättet. Yamnaya=i grop på ryska (yama). De döda lades ner i en stor grav, ofta tillsammans med döda hästar, hundar och enkla gravgåvor. Sedan byggdes en stor gravhög ovanpå gropen, en så kallad kurgan.

De lede på gränsen mellan stenålder och den tidigaste bronsåldern, kallad kopparåldern. Yamnayakulturen var även den en nomadkultur, men det finns även en hel del boplatser i anslutning till bra jordbruksmarker längs floderna där de levt en längre tid som jordbrukare.

Yamnakulturen tog även över traditionen med lerkrukor med snörmönster.

Yamna02.jpg

Snörkeramik, yamnakulturen

Genetiska studier visar att folken i östra- och norra Europa ändrade livsstil från jägare och samlare, till jordbrukande, ungefär samtidigt som en våg av människor från Yamnayafolket spred sig västerut. Speciellt här i Skandinavien har vi ärvt mycket gener från dem och i Finland, där inslaget är störst, har mer än 50% av befolkningen gener från Yamnayafolket i sig. En liknande våg spred sig österut och genetiska studier visar att vissa folkgrupper i Pakistan och norra Indien även dem har över 50% gener från Yamnayafolket. Andra studier visar att de tog sig ända bort till östra Kina.


Sintashtakulturen 4200-3800 år sedan

Arkaim, största samhället i Sintashtakulturen, rekonstruktion

Sintashtakulturen fanns längre österut, öster om Uralbergen, jämfört med de tidigare två. Den andra stora skillnaden var att klimatet ändrats. Jämfört med tidigare kulturer hade det blivit varmare men samtidigt torrare. Brist på vatten tvingade de som tidigare var nomader att bosätta sig i anslutning till våtmarker och floder. De som en gång var ett mäktigt herdefolk hade endera tvingats ge sig av eller bli bofasta fortbyggare. Och det byggdes fort. På topparna på många höga kullar i området byggdes mer än tjugo större samhällen, eller stadsstater, med murar och vallgravar runt. Det största samhället från den här tiden som grävts ut var "Arkaim", vilket är vårt namn på platsen. Vad de som bodde där kallade platsen vet vi inte.

De grävde även fram kopparmalm ur Uralbergen som de sedan blandade med arsenik för att på så vis tillverka bronsvapen och bronsprydnader de kunde byta till sig andra varor med från folken runt Medelhavet.

Sintashtatfolket anses vara det äldsta folk som utvecklat vagnar. Den platta stäppen var perfekt för vagnar. och det fanns både större att frakta tunga laster i och lätta tvåhjuliga vagnar att strida från. Det är även ganska säkert bevisat att de använde hästar som riddjur, och inte bara som dragdjur. Fortfarande var kor betydelsefulla för dem, även om de också odlade där de kunde. Förutom kor hade de getter, får och kameler.

В музее - заповеднике Аркаим.jpg

Stridsvagn, sintashtafolket. Rekonstruktion.

Det finns tydliga kopplingar mellan bland annat sintashtafolkets begravningsceremonierna, elddyrkan, och berättelser ur de indiska vedaskrifterna. Vid språkjämförelser finns det släktskap mellan sintashtafolkets språk och både det som talades i Iran, Indien, och de folkgrupper som befolkade Ungern, norra Sibirien och Finland.


Andronovokulturen 4000-2900 år seedan

Indo-European Migrations. Source David Anthony (2007), The Horse, The Wheel and Language.jpg

Den senare delen av Sintashtakulturen övergick till Adronovokulturen som fanns ett årtusende till i ungefär samma område. De blev bättre på bronsgjutning, gravarna blev rikare med både hästspann och hela vagnar, De spred sig längre ner mot Indien men i övrigt var det ingen större skillnad mellan de två folken. Vissa forskare anser att andronovofolket var de som grundade den vediska kulturen i Indien, som i sin tur är basen för hinduismen.

Woman of Andronovian culture.jpg

En andronovokvinnas klädsel

Det arkeologerna brukar utgår ifrån när det gäller att särskilja kulturerna från varandra, är mönstret på deras krukor. Andronvofolket använde inte längre snören utan graverade ytan med avancerade mönster. Dessutom hade bottnarna blivit platta, ett bevis på inomhusbruk med golv bord att ställa dem på.

Andronovokeramik



Källor

https://m.blog.naver.com/bcpty/220691535333

https://en.wikipedia.org/wiki/Sredny_Stog_culture

https://en.wikipedia.org/wiki/Yamnaya_culture

https://en.wikipedia.org/wiki/Sintashta_culture

https://en.wikipedia.org/wiki/Andronovo_culture

https://www.heritagedaily.com/2020/04/arkaim/127669?fbclid=IwAR1hwiY5it2hM-zp4YiGSTCxKEumWdE3TtQyHrCFQ0kCsloT7mZO7S-TQsg


Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons, utom:

Mörk/ljus indier: i.dailymail.co.uk/i/pix/2010/10/13/article-1320117-0B98562E000005DC-861_308x185.jpg

Snörkeramik Sredny Stog: www.danel.com.hr/images/BC4500-3500SrednyStogPot.gif

Bild på Arkaim: www.ancient-origins.net/sites/default/files/field/image/Reconstruction-of-Arkaim-archaeological-site.jpg

Bild på andronovokermaik: exarc.net/sites/default/files/main2_17.jpg

Bild på Kernisov staty: spadok.org.ua/starozhytnosti/kam-yani-baby-storozhi-ukrayinskoho-stepu