Åtgärder

Industriella revolutionen - misären och lyxen

Från Skolbok

Dudley St., Seven Dials Wellcome L0000881.jpg Tenements. Brooklyn, Gold Street. 1890.jpg

East End i London 1872, ett av de värsta slumområdena i världens största stad och Bostäder i Brooklyn, New York, 1890

Misären på landsbygden

240px-Broken-image-389560.svg.png

Tiggare på landsbygden i 1800-talet

I samband med det ändrade odlingssättet på landsbygden plogades även områden som varit "allmänning" sedan medeltiden. Områden som ingen bonde ägt och som de fattigaste kunnat odla och även bygga enkla hus på. När de nu delades ut till olika bönder för att öka ytan på fälten jagades dessa "landsbygdens fattigaste" ut som tiggare på vägarna, som tillfällig arbetskraft vid sådd och skörd och som billig arbetskraft som arbetade för mat och husrum istället för pengar. Eller så tvingades de till städernas slum. Fick de inget arbete i staden var brottslighet, tiggeri eller prostitution enda försörjningsmöjligheterna.

När sedan folkmängden ökade drastiskt på landsbygden tvingades de människor som inte fick tjänst på gårdarna till samma val.

Misären i fabrikerna

Bild Maschinenhalle Escher Wyss 1875.jpg

Maskiner utan skydd, fabrik år 1875, observera drivremmarna till drivaxeln vid taket.

Inne i fabrikerna snurrade maskinerna dygnet runt. Det tog så lång tid att få allt vatten inne i ångpannan att börja koka, att fabriksägarna ogärna lät ångmaskinerna kallna. Arbetarna hade skift som många gånger var 12-14 timmar långa. De hade bara ledigt på söndagar och semester existerade inte. Maskinerna hade inga skydd för roterande delar. Trötta arbetare gjorde lätt fel och kunde bli handikappade för livet om de tappade en hand eller ett ben. Det var inget fabriksägarna brydde sig om. De anställda hade inget anställningsskydd och fabriksägaren kunde avskeda dem när denne ville. Arbetslösheten var hög och andra stod i kö för att få den skadades arbetsplats. I många fabriker fick arbetarna lön efter en veckas arbete. "Ordning och reda, löning på fredag" är ett ordspråk från den tiden. På de värsta ställena valde fabriksägaren ut de han tyckte förtjänade arbete för en dag. Det skedde ofta om det var många arbetslösa och få arbetstillfällen. På det viset gick det att välja de som bråkade minst och som samtidigt var beredda att arbeta för lägst lön.

Mill Children in Macon 2.jpg

Barnarbetare i spinnerifabrik 1909

Många fabriker anställde både barn och kvinnor, eftersom de inte kunde begära samma lön som männen. Männen förväntades ha ansvaret för att försörja familjen. Det gjorde i sin tur att barnen inte fick chansen att gå i skolan. Kvinnorna hade dessutom barn och hushållsarbetet att ta hand om efter att de kom hem från fabriken.


Misären i gruvorna

Breaker boys, Woodward Coal Mines, Kingston, Pa., ca. 1900.jpg

Gruvarbetare 1900, Pensylvania

Arbetet i gruvorna var dåligt betalt. Ofta måste hela familjen arbeta i gruvan. Gångarna var trånga. Barn som var små kunde krypa fram i de låga gruvgångarna där stenkolslagren höggs ut. Små hästraser, som shetlandsponnys, användes för att dra vagnar i gruvorna. Ofta fanns stall i själva gruvan så hästarna kunde leva ett helt liv utan att se solljus. Ras var vanliga. Översvämningar uppstod om pumparna slutade fungera. Gasläckor var vanliga i kolgruvorna. Ett sätt att överleva gasläckorna var att ha kanariefåglar med sig ner i gruvorna. När de tystnade och dog visste arbetarna att gashalten var så hög i luften att de var tvungna att fly ut ur gruvan för att överleva

Canary in a cage-4a.jpg

Kanariefåglar sjunger gärna. När de tystnade nere i gruvan var det dags att fly


Misären i städerna

När så många människor flyttade in i städerna samtidigt fanns det inte plats för alla. Londons befolkning ökade till exempel med sex miljoner människor mellan år 1800-1900. De som hade lediga ytor i sina lägenheter hyrde ut sängplats till desperata människor. Det var inte ovanligt att 7-8 människor bodde i varje rum. Ofta hyrdes bara sängplats, i värsta fall en halv sängplats. Då fick två människor byta av varandra i en säng.

Sjukdomar var vanliga i de trångbodda lägenheterna och rummen. Många dog av smittsamma magsjukdomar som kolera, dysenteri och tyfus, som i värsta fall spred sig som epidemier i städerna. Lungtuberkulos var också en dödlig, smittsam sjukdom. Idag har vi penicillin och dropp med vätskeersättning som gör att ingen behöver dö av den sortens sjukdomar längre. Ohyra som löss och loppor trivdes i smutsen och det fanns mängder med olika tips på hur man skulle göra för att förhindra vägglöss att krypa upp i sängen.

Vägglöss finns fortfarande, så här kan du se ut
efter en natt med vägglöss i sängen

Familjerna var stora och fattiga kvinnor hade sällan råd att ta hand om alla sina barn. Barnhem byggdes dit de kunde skänka barnen i förhoppning att någon med bättre ekonomi kunde ta hand om dem. Det var bättre än att mödrarna skulle döda barnen. Trots det var medellivslängden låg. Så låg som 17 år i de fattigaste områdena. Av sex födda barn i slummen uppnådde ett barn vuxen ålder.

Det är misären i städerna som på många sätt och vis definierar epoken. Det är vanligtvis den som beskrivs i böcker och filmer.


Utvandringen

Edvard Petersen - Udvandrere på Larsens Plads (1890).jpg Bandit's Roost by Jacob Riis.jpeg

Emigranter på väg att lämna Danmark för USA 1890 och Skummisar i New Yorks slum 1890

Utvandringen från Europa till Amerika var som störst under 1800-talet. Många flydde av personliga skäl. De kunde utöva sin religion utan att straffas i Amerika, eller så kanske de hade skulder i hemlandet de flydde från. Merparten av de som utvandrade gjorde det dock för att de hoppades på ett bättre liv. Så blev det sällan. De som flydde från slum och fattigdom i Europas storstäder hamnade ofta i samma sorts slum och fattigdom i de städer de kom till.

Mellan 1845-1852 drabbades Irland av potatispest som förstörde hela potatisskörden. Många irländare svalt ihjäl. Över en miljon irländare emigrerade för ett bättre liv i andra länder. Före svältåren hade Irland åtta miljoner invånare. Fortfarande bor det nästan en miljon färre människor i Irland nu. Landet har inte kommit ikapp befolkningsmässigt och är det europeiska land med störst utvandring under den industriella revolutionen. Sverige tappade också en dryg miljon av sin befolkning under 1800-talet, främst till USA.


Medelklassen

Intérieur dun salon bourgeois, Allemagne (6820359820).jpg

Salong hos en borgarfamilj, 1800-tal

I 1800-talets England växte en medelklass snabbt, främst i städerna. De bestod av butiksägare, banktjänstemän, lärare, skeppare och andra som skaffat sig bra ekonomi genom hårt arbete, eller fått välbetalda jobb tack vare en hög utbildning. Medelklassen kunde unna sig ett lyxliv som bara adeln hade haft råd med ett århundrade tidigare.

Acland servants 1897 by Sarah Acland.jpg

Under 1800-talet började även medelklassen ha råd med tjänstefolk

Det var den växande medelklassen som blev de som främst köpte de lyxprodukter som tillverkades i fabrikerna. Arbetskraften var billig, lönerna låga och det gjorde att den så mycket rikare medelklassen kunde köpa lyxvaror som fabriksarbetarna själva aldrig skulle ha råd med, eller anställa människor att utföra alla former av arbeten i hemmet. Från köksor som lagade maten, till hushållerskor som städade, tvättade och strök till kuskar som tog hand om hästarna och körde vagnarna. I slutet av 1800-talet arbetade 1/3 av alla engelska kvinnor mellan 15-20 år som tjänstefolk i andra, rikare, människors hem.

Ofta bodde medelklassens människor i städernas utkanter. Långt från de fattiga kvarteren och fabrikerna i städernas inre. Det var bara när de någon gång tvingades dela kupé i spårvagnar och bussar som fattiga och rika träffades på lika villkor.


Överklassen

Överklassen bestod ofta av medlemmar i de gamla adelsfamiljerna, eller borgare ur medelklassen som lyckats extra bra och blivit riktigt förmögna. Typiskt för överklassen var att de inte arbetade. Istället levde de på sina pengar. Det kunde vara genom aktier, utlåningsräntor, uthyrning av jordbruksmark eller att de visserligen ägde företag men de sköttes av andra och överklassens människor ndast håvade in vinsten utan att besöka företagen.

John Frederick Herring - Foxhunting- Encouraging Hounds - Google Art Project.jpg

Rävjakt förbjöds först 2004 i England trots lidandet räven drabbas av under jakten och när den slits i bitar levande av hundarna.
Ett bevis på överklassens starka påverkan på lagarna, eftersom det i praktiken bara var överklassen som roade sig med rävjakt.

De levde ofta i sina slott som familjen ägt sedan generationer, eller i nybyggda herrgårdar på landsbygden utanför städerna där de kunde ha middagsbjudningar eller rävjakter med sina överklasskamrater. Inne i städerna bodde de i stora lägenheter i fina stadsdelar. Inne i städerna fanns också olika herrklubbar där endast medlemmar ur överklassen var välkomna. På klubbarna gjordes affärer upp och lagförslag som gynnade de redan rika skrevs, utan insyn från statliga tjänstemän eller andra som kunde tänkas stoppa dem.

Eftersom överklassen hade obegränsat med fritid blev det vanligt med resor ut på landet på sommaren där speciellt resor till havet och olika badorter blev populärt.

Punch - Masculine beauty retouched1.png

Man i tidstypiska badkläder

Ett sätt att visa sin rikedom var genom kläderna. Rika män bar cylinderhatt, vanligtvis gjord av bäverskinn från Skandinavien eller Nordamerika och med en kostnad på flera månadslöner för en arbetare. Arbetarna fick istället nöja sig med keps eller kubb, en billig hatt med rund kulle. Överklassens kvinnor kunde ha blusar med veck som tog timmar att stryka. Det var ett sätt för dem att visa att de hade råd med tjänstefolk eftersom en arbetarkvinna inte hade tid att lägga ner flera timmar på klädvård.

Photograph--Cabinet-Card--Men--Beaver--Hats.jpg StateLibQld 1 42023 Two women dressed for a game of tennis, 1890-1900.jpg

Män med höga hattar av bäverskinn, kvinnor med veckade blusar


Finns det ens ett klassamhälle?

Det finns kritik mot att dela upp människor i olika klasser i ett klassamhälle. Synen på ett klassamhälle (eller idén om ett klassamhälle) skiljer sig åt mellan olika ideologier. Att acceptera att det finns strukturer i samhället som stjälper eller hjälper människor är ett sätt att tänka som är mer socialistiskt och främst kopplat till arbetarklassen. Konservativa teoretiker ur överklassen menar istället att det inte finns ett klassamhälle. Individen själv bestämmer hur den vill leva och skapar sin egen framtid. Därför är en fattig människa fattig eftersom den inte försökt bli rik. Med det tankesättet tas allt ansvar bort ifrån samhället, samtidigt som fattiga människor skuldbeläggs, och de lagar och strukturer som ger överklassen möjlighet att fortsätta som samhällets överklass bevaras.

Vanderbilt family 1874a.jpg Beggar with a Lyra, by Svishchev-Paola 1900s.jpg

Familjen Vanderbilt, en av USA:s rikaste under 1800-talet, väntar på vagnen som ska ta dem till operan, 1874 och Tiggare i Ukraina 1900.
Tror du att de aktivt valt sina olika livsstilar, eller har något annat gjort att de lever på dessa vis?


Källor

SOL 3000 Levande historia 8, Natur & Kultur Läromedel 2006

Perspektiv på historien 1b, Gleerups 2011

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_invandring_och_utvandring

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utvandring-fran-sverige/

https://www.english-heritage.org.uk/learn/story-of-england/victorian/daily-life/

https://www.thesun.co.uk/news/3533139/fox-hunting-uk-law-ban-theresa-may-bird-of-prey-latest/

http://hansonhats.com/Collection/Collectors_Corner/Pages/About_Beaver_Top_Hats.html

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samh%C3%A4llsklass


Bildkällor

Samtliga bilder rån Wikimedia Commons.