Skillnad mellan versioner av "Isländska"

Versionen från 7 mars 2011 kl. 19.18

Historia

Island uptäcktes av vikingar på mitten av 800-talet och var en självständig stat från 900-talet till år 1262, då landet hamnade under norskt styre och därefter tillsammans med Norge under danskt styre. Största delen av de som först flyttade till Island kom från den norska västkusten och grunden till dagens isländska är norskan från 800-900 talet. Man känner rätt väl till det isländska folkets födelsehistoria eftersom böcker skrivna på 1100- och 1200-talet bevarats till våra dagar. De beskriver hur landet befolkades och hur man levde för tusen år sedan. Böckerna skrevs på kalvhudar och den mest berömda av de forntida författarna är Snorri Sturluson (Snorre Sturlasson).

Fram till 1300-talet fanns inga nämnvärda skillnader mellan norskan och isländskan, men sedan började norskan genomgå stora förändringar. Till skillnad från norskan behöll Isländskan sin gamla form, mycket på grund av att så många böcker var skrivna på isländska och landet hade många läs- och skrivkunniga. Islänningarna strävar fortfarande efter att bevara språket så fritt från utländska lån som möjligt. I skolan är engelska det första främmande språk man får läsa. Andraspråk är vanligen danska. Många islänningar talar danska med isländskt uttal och därför förstår många nordbor dem lätt. Alla talar gärna engelska. Man vill förhindra att främmande ord kommer in i språket, därför hittar man ofta på isländska motsvarigheter till de utländska orden, t.ex:

bibliotek = bókasafn (boksamling)

kontor = skrifstofa (skrivstuga)

teater = leikhús (spelhus)

pass = vegabréf (vägbrev)

dator = tölva (sammansättning av tal och völva )

telefon = sími (tråd)

barometer = loftvog (luftvåg)

margarin = smjörlíki (något smörliknande)

bli opererad = vera skorinn upp (bli uppskuren)

demonstrera = halda kröfugöngu (hålla kravgång)

www = veraldarvefurinn (världsväven)

Alfabetet

Det isländska alfabetet innehåller många bokstäver som inte finns i svenskan.

Áá (au)

Ðð (th, som i engelskans this)

Éé (dje, som ge i genast)

Íí (långt i)

Óó (åo)

Úú (o)

Ýý (långt i)

Þþ (th, som th i engelskans thing)

Ææ (ai)

Å och Ä finns däremot inte i isländskan. Om det finns en accent ovanför en bokstav blir vokalljudet vanligtvis långt. Konsonanterna ll och rl uttalas ofta dl och nn och nr uttalas ibland dn: brúnn, dvs. brun, uttalas brodn.

Olika isländska ord och fraser som kan vara bra att kunna

Ja = Já

Nej = Nei

Tack = Takk

Tack så mycket = Takk fyrir (tahk firir)

Varsågod = þú ert velkominn, Gerðu svo vel (Gjörthy svo vel)

Ursäkta = Fyrirgefðu

Hej = Halló

Hej då, Adjö = Bless

God morgon = Góðan daginn (Gouthan daijin)

God natt = Góða nótt

Jag förstår inte isländska = Ég skil ekki íslensku (Jie skil ehki islensky)

Talar ni engelska? = Talar þú ensku?

Vad heter du? = Hvað heitir þú?

Hur mår du? = Hvernig hefur þú það?

Bra = Góður (m), Góð (f), Gott (n)

Dåligt = Vondur (m), Vond (f), Vont (it)

Si så där = Svona svona, La la

Var är toaletten? = Hvar er snyrtingin

Sverige= Svíþjóð (Svithjoth)

Jag är från Sverige = Ég er frá Svíþjóð. (Jie er frau Svithjoth)

Hon vill/tänker resa till Sverige = Hún vill fara til Svíþjóðar. (Hon vidl fara til Svithjothar)

Veckodagarna

måndag = Mánudagur

tisdag = þriðjudagur

onsdag = Miðvikudagar

torsdag = Fimmtudagur

fredag = Föstudagur

lördag = Laugardagur

söndag = Sunnudagur

Till skillnad från oss i Sverige har kristendomen haft stor genomslagskraft och de isländska dagarna är inte uppkallade efter fornnordiska gudar.

Källor

http://reykjavik.nu/fakta.php http://www.iceland.org/se/FaktaomIsland/Land-och-natur/Basfakta-om-Island/ http://sv.wikipedia.org/wiki/Isl%C3%A4ndska http://sv.wikipedia.org/wiki/Island