Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Jämtland"

Från Skolbok

m (Traditionella näringar)
m
 
(26 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
[[File:Jamtland 100.png|400px]]
 
[[File:Sverigekarta-Landskap Jämtland.svg|200px]]
 
[[File:Sverigekarta-Landskap Jämtland.svg|200px]]
  
Rad 18: Rad 19:
  
 
==Geologi==
 
==Geologi==
 +
 +
[[File:Storsjön 102900.jpg|400px|''Utsikt över Storsjön från Hackas'']]
 +
 +
''Utsikt över Storsjön från Hackas''
  
 
Jämtland är ett landskap som lutar från väster till öster.  
 
Jämtland är ett landskap som lutar från väster till öster.  
Rad 24: Rad 29:
 
*I öster finns djupa granskogar som växer på urbergsplatåer och i djupa dalar.
 
*I öster finns djupa granskogar som växer på urbergsplatåer och i djupa dalar.
  
Fjällkedjan består av litet olika bergarter. Ovikenfjällen består av ganska mjukt berg, så de topparna är rätt låga och rundade, slipade av inlandsis. Jämtlands högsta berg, ''Sylarna'', består av den hårda bergarten ''amfibolit''. Det är därför Sylarna stått emot isens nötning och står spetsiga, branta och höga som en syl.
+
Fjällkedjan består av litet olika bergarter. Ovikenfjällen består av ganska mjukt berg, så de topparna är rätt låga och rundade, slipade av inlandsis. Jämtlands högsta berg, ''Sylarna'', består av den hårda bergarten ''amfibolit''. Det är därför Sylarna stått emot isens nötning och står spetsiga, branta och höga, fast kanske inte som en syl.
 +
 
 +
[[File:Sylarna mountain station in Jämtland, Sweden.jpg|400px|''Sylarna'']]
 +
 
 +
''Sylarna''
 +
 
 
   
 
   
 
Från den norska gränsen ner mot Strömsund finns en räcka långsträckta sjöar som heter ''Ströms vattudal''.
 
Från den norska gränsen ner mot Strömsund finns en räcka långsträckta sjöar som heter ''Ströms vattudal''.
Rad 31: Rad 41:
  
 
==Kommunikation==
 
==Kommunikation==
 +
 +
De fuktiga, varma vindarna som blåser in över Jämtland från Atlanten genom passen i fjällkedjan ger stora mängder nederbörd. Mycket regn på sommaren och mycket snö på vintern. Det gör det extra svårt att hålla vägarna öppna och snöfria på vintern och det är inte ovanligt att vägen E14 mellan Östersund - Trondheim i Norge stängs helt på vintern. När den skottas under snörika vintrar blir snövallen vid vägkanten ofta flera meter hög, mycket högre än bilarna som kör på vägen.
 +
 +
Mittbanan är järnvägen mellan Sundsvall vid Sveriges ostkust och Storlien vid gränsen till Norge, den går genom Östersund.
 +
 +
Vintertid anlägger man vägar över isen på Storsjön som man kör bilarna på, istället för färjetrafiken som finns övrig tid på året.
  
 
==Traditionella näringar==
 
==Traditionella näringar==
  
Jordbruket runt Storsjön var den viktigaste inkomstkällan förr. Man sålde inte jordbruksprodukterna till resten av Sverige, utan tog dem helst över fjällen till staden Bergen i Norge. Där byttes brödsäd och potatis mot fisk och lyxprodukter från resten av Europa. Åker du runt Storsjön kommer du att se att det än idag finns ovanligt många stora trävillor på flera våningar, ett minne av när storsjöbönderna gjorde stora pengar på sitt jordbruk.
+
[[File:Mountain cattle, Hökvattnet, Jämtland, Sweden (16757009189).jpg|400px|''Fjällkor var vanliga på de små gårdarna förr'']]
 +
 
 +
''Fjällkor var vanliga på de små gårdarna förr''
 +
 
 +
Jordbruket runt Storsjön var den viktigaste inkomstkällan förr. Man sålde inte jordbruksprodukterna till resten av Sverige, utan tog dem helst över fjällen till staden Trondheim i Norge. Där byttes brödsäd och potatis mot fisk och lyxprodukter från resten av Europa. Åker du runt Storsjön kommer du att se att det än idag finns ovanligt många stora trävillor på flera våningar, ett minne av när storsjöbönderna gjorde stora pengar på sitt jordbruk.
  
 
Över huvud taget har handeln med Norge varit viktig. Den gamla handelsvägen går från Östersund till Duved i Jämtland och sedan in i Norge. När varor från Norge hamnat i Östersund kom handelsmän från svenska kusten till Jämtland och köpte varorna för försäljning i kuststäderna. På det viset kunde föremål från Atlantkusten färdas långa sträckor. Först från Norge till Sverige och sedan upp och ner längs svenska kusten.  
 
Över huvud taget har handeln med Norge varit viktig. Den gamla handelsvägen går från Östersund till Duved i Jämtland och sedan in i Norge. När varor från Norge hamnat i Östersund kom handelsmän från svenska kusten till Jämtland och köpte varorna för försäljning i kuststäderna. På det viset kunde föremål från Atlantkusten färdas långa sträckor. Först från Norge till Sverige och sedan upp och ner längs svenska kusten.  
 +
 +
[[File:Pilgrimsleden Dovrefjell.jpg|400px|''Gamla vandringsleden till Trondheim över fjällen, vid Dovre'']]
 +
 +
''Gamla vandringsleden till Trondheim över fjällen, vid Dovre''
 +
  
 
För att spara på betet hade man ''fäbodar'' uppe bland fjällen förr i tiden, där korna fick vara under sommarmånaderna. Läs mer om fäbodar i kapitlet om [[Ångermanland]]. För att ta hand om mjölken i sommarvärmen kokades messmör och än idag är mejeriet i Östersund det enda som gör messmör i Sverige.
 
För att spara på betet hade man ''fäbodar'' uppe bland fjällen förr i tiden, där korna fick vara under sommarmånaderna. Läs mer om fäbodar i kapitlet om [[Ångermanland]]. För att ta hand om mjölken i sommarvärmen kokades messmör och än idag är mejeriet i Östersund det enda som gör messmör i Sverige.
Rad 45: Rad 70:
  
 
I fjällvärlden är turismen den största inkomstkällan. Speciellt vintertid kommer tusentals turister för att åka skidor i någon av de många skidanläggningar som finns bland fjällen. Åreskutans skidanläggning är kanske den mest kända. På sommaren kommer turisterna för att uppleva orörd natur.
 
I fjällvärlden är turismen den största inkomstkällan. Speciellt vintertid kommer tusentals turister för att åka skidor i någon av de många skidanläggningar som finns bland fjällen. Åreskutans skidanläggning är kanske den mest kända. På sommaren kommer turisterna för att uppleva orörd natur.
 +
 +
 +
Skogen ger fortfarande pengar men numera fraktas stockarna på lastbilar till kusten. Det finns inga flottare längre. Jordbruket ger fortfarande stora skördar i Storsjöbygden.  Numera är jordbruket mekaniserat så ger det stora inkomster utan att ge särskilt många arbetstillfällen.
 +
  
 
Elkraft ger mycket pengar till Jämtland, fast inte särskilt många arbetstillfällen. Av Indalsälvens alla forsar och vattenfall i Jämtland är det bara ett tiotal som man inte byggt kraftverksdammar över. Dammarna översvämmar stora områden där inget kan växa eftersom vattennivån hela tiden går upp och ner. Det största vattenfallet som ännu är orört är ''Tännforsens vattenfall''. 60 meter brett och med en fallhöjd på 37 meter är det en imponerande syn som lockar till sig många turister varje sommar.
 
Elkraft ger mycket pengar till Jämtland, fast inte särskilt många arbetstillfällen. Av Indalsälvens alla forsar och vattenfall i Jämtland är det bara ett tiotal som man inte byggt kraftverksdammar över. Dammarna översvämmar stora områden där inget kan växa eftersom vattennivån hela tiden går upp och ner. Det största vattenfallet som ännu är orört är ''Tännforsens vattenfall''. 60 meter brett och med en fallhöjd på 37 meter är det en imponerande syn som lockar till sig många turister varje sommar.
 +
 +
[[File:Tännforsen.jpg|400px|''Tännforsens vattenfall'']]
 +
 +
''Tännforsens vattenfall''
 +
 +
 +
Det finns flera samebyar i Jämtland. Aldrig tidigare har det funnit så många renar i landskapet och det är inte bara bra. Ofta sprider sig renarna in i skogar som inte tillhör renbeteslandet och det ger upphov till onödiga slitningar mellan renägare och skogsägare. Samtidigt räcker inte betet för renarna längre utan de måste endera stödutfodras eller söka bete i nya skogar.
 +
 +
[[File:Albino raindeer.jpg|400px|''Renar i Jämtlandsfjällen på sommarbete. Observera albinorenen'']]
 +
[[File:Ankarede kator.jpg|400px|''Moderna kåtor'']]
 +
 +
''Renar i Jämtlandsfjällen på sommarbete. Observera albinorenen, moderna samekåtor''
  
 
==Några viktiga orter==
 
==Några viktiga orter==
 +
 +
'''Östersund''' är Jämtlands viktigaste ort. Det har varit en stad präglad av militären. En tid fanns inte mindre än tre olika regementen i staden: infanteriet, flygvapnet, och artilleriet, men de har lagts ner allihop.
 +
 +
Frösön strax väster om Östersund var centrum förr i tiden. Där låg tingsplatsen, där finns Sveriges nordligaste runsten och under Frösö kyrka har man hittat resterna av ett förkristet tempel.
 +
 +
[[File:Vy över Östersund från Gustavsbergsbacken på Frösön.jpg|400px|''Utsikt över Östersund från Gustavsbergsbacken på Frösön'']]
 +
 +
''Utsikt över Östersund från slalombacken Gustavsbergsbacken på Frösön''
 +
 +
 +
'''Strömsund''' fick järnvägsförbindelse genom Inlandsbanan 1912. Först då började den växa till stad på allvar. Då bodde drygt 1 000 personer i Strömsund, som redan då hade många industrier, främst inom trävarutillverkning. Numera är folkmängden drygt 3500 personer och träindustrin är fortfarande viktigast för staden.
 +
 +
[[File:Strömsundsbron 2010.jpg|400px|''Strömsundsbron'']]
 +
 +
''Strömsundsbron''
 +
 +
 +
'''Hammarstrand''' grundades i samband med att kvarnar byggdes vid Hammarforsen. Då började ett samhälle byggas upp på den södra delen av Indalsälven. I dagsläget bor drygt 1000 människor i samhället.
 +
 +
[[File:Hammarstrand-night.JPG|400px|''Hammarstrand på natten'']]
 +
 +
''Hammarstrand på natten''
 +
 +
 +
'''Åre''' är den viktigaste orten vad det gäller fjällturism, men turistanläggningarna är öppna under sommaren också för de som vill fotvandra i fjällen. Samhället grundades antagligen redan under medeltiden i samband med pilgrimsvandringarna från Sverige till Nidaros (Trondheim) i Norge. Numera bor det drygt 3000 människor i Åre en turisterna är mångdubbelt fler under vintersäsongen.
 +
 +
[[File:Årekabinbanatop.jpg|400px|''Kabinbanans slutstation på toppen av berget Åreskutan'']]
 +
 +
''Kabinbanans slutstation på toppen av berget Åreskutan''
 +
 +
 +
'''Svenstavik''' blev till först efter att Inlandsbanan drogs genom trakten på 1910-talet. samhället har runt 1000 invånare. Största allmänna arbetsgivarna är kommunen, landstinget och Samhall. I Svenstavik ligger en av Sveriges modernaste gokartbana, ''Bergringen''.
 +
 +
[[File:Gatubild från Svenstavik.jpg|400px|''Gatubild från Svenstavik'']]
 +
 +
''Gatubild från Svenstavik''
  
 
==Några viktiga personer==
 
==Några viktiga personer==
 +
 +
Henrik Lundqvist är en känd hockeyspelare från Åre: https://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_Lundqvist
 +
 +
[[File:Henrik Lundqvist nov 2009.jpg|400px]]
 +
 +
 +
Annika Norlin, som även kallar sig ''Hello saferide'', är en kvinnlig artist från Östersund: https://sv.wikipedia.org/wiki/Annika_Norlin
 +
 +
[[File:Annika Norlin.jpg|400px]]
  
 
==Roligt vetande==
 
==Roligt vetande==
  
 
Under flera hundra år har människor runt Storsjön sett ett odjur i vattnet, ''Storsjöodjuret''. Mer än 400 personer har lämnat in vittnesmål, men ingen har lyckats fotografera det. Teorierna är många. Om man inte tror att det är ett odjur så kan det vara en stor fisk, en stör till exempel, eller gasbubblor som kommer till ytan. Odjuret var till och med fridlyst under några år, trots att ingen visste om det fanns eller inte.
 
Under flera hundra år har människor runt Storsjön sett ett odjur i vattnet, ''Storsjöodjuret''. Mer än 400 personer har lämnat in vittnesmål, men ingen har lyckats fotografera det. Teorierna är många. Om man inte tror att det är ett odjur så kan det vara en stor fisk, en stör till exempel, eller gasbubblor som kommer till ytan. Odjuret var till och med fridlyst under några år, trots att ingen visste om det fanns eller inte.
 +
 +
[[File:Storsjöodjuret.jpg|400px|''Storsjöodjuret, staty i Östersund'']]
 +
 +
''Storsjöodjuret, staty i Östersund''
  
  
 
Vid Ragunda fanns förr en stor fors, ''Storforsen''. Stockar som följde med strömmen ner i forsen bröts sönder och forsen var ett stort hinder för flottningen. VildHussen kallades en man som skulle lösa problemet. 1796 började han bygga en kanal runt forsen, men något gick snett. Fördämningen brast och hela Ragundasjön tömdes på vatten. All sand och slam som fanns i älven och längs stränderna när den enorma flodvågen fortsatte ner till kusten hamnade till  slut vid Indalsälvens utlopp i Bottenhavet och bildade ett delta. Kvar fanns den torrlagda forsen. Ragundasjöns botten blev fin fin odlingsmark. Numera är den en turistattraktion under namnet ''Döda fallet'' och många nyfikna människor kommer dit varje år för att se hur vattnet i forsen bland annat skapat jättegrytor i berggrunden.
 
Vid Ragunda fanns förr en stor fors, ''Storforsen''. Stockar som följde med strömmen ner i forsen bröts sönder och forsen var ett stort hinder för flottningen. VildHussen kallades en man som skulle lösa problemet. 1796 började han bygga en kanal runt forsen, men något gick snett. Fördämningen brast och hela Ragundasjön tömdes på vatten. All sand och slam som fanns i älven och längs stränderna när den enorma flodvågen fortsatte ner till kusten hamnade till  slut vid Indalsälvens utlopp i Bottenhavet och bildade ett delta. Kvar fanns den torrlagda forsen. Ragundasjöns botten blev fin fin odlingsmark. Numera är den en turistattraktion under namnet ''Döda fallet'' och många nyfikna människor kommer dit varje år för att se hur vattnet i forsen bland annat skapat jättegrytor i berggrunden.
 +
 +
[[File:Döda fallet 20061014.jpg|400px|''Döda fallet i Ragunda'']]
 +
 +
 +
 +
Ibland pratar man om ''republiken Jamtland''. Jämtarna, eller jamtarna som de kallar sig själva, har alltid varit ett folk som inte gärna underställt sig kungen, oavsett om den var dansk eller svensk. För att visa på sitt oberoende utropade man Jämtland som en republik med egen president 1963. Nu är det inte på riktigt. Presidenten har inget att säga till om, men det är ändå en markering. Jämtar trivs bäst när de inte blir kontrollerade.
 +
 +
[[File:Republiken Jamtland.jpg|400px|''Republiken Jamtlands flagga'']]
 +
 +
''Republiken Jamtlands flagga''
  
 
==Källor==
 
==Källor==
Rad 64: Rad 164:
  
 
Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1
 
Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1
 +
  
 
Wikipedia:
 
Wikipedia:
 +
 +
https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4mtland
 +
 +
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenstavik
 +
 +
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hammarstrand
 +
 +
https://sv.wikipedia.org/wiki/Str%C3%B6msund
 +
 +
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85re
 +
 +
  
 
===Bildkällor===
 
===Bildkällor===

Nuvarande version från 11 juli 2017 kl. 21.34

Jamtland 100.png Sverigekarta-Landskap Jämtland.svg

Landskapsvapen

Jämtland vapen.svg

Landskapsblomma

Jämtlands landskapsblomma är den lilla, anspråkslösa brunkullan. Den trivs i kyla och på kalkrik mark, något som i princip bara finns i Jämtland.

Nigritella nigra brunkulla.JPG

Landskapsdjur

Jämtlands landskapsdjur kallas också för "skogens kung". Djuret heter älg. Bara tjurarna har horn.

Älgtjur

Geologi

Utsikt över Storsjön från Hackas

Utsikt över Storsjön från Hackas

Jämtland är ett landskap som lutar från väster till öster.

  • I väst finns fjällen. Topparna är höga, några är över 1000 meter, om än inte så höga som i Härjedalen eller Lappland.
  • I mitten av Jämtland finns Storsjön, Sveriges femte största sjö. Under senaste istiden var Storsjön en enorm smältvattensjö. Under Storsjön består berggrunden av kalkrikt berg. När sedan kanten till den enorma smältvattensjön brast och Storsjön fisk sin nuvarande storlek lämnades en slätt av näringsrik bottenlera blandad med kalk, som fungerar som naturligt gödsel. Det gör att området runt Storsjön är väldigt bra för odling. Att fjällkedjan är litet lägre mellan Jämtland och Norge gör att varma, fuktiga vindar från Atlanten kan blåsa in över landskapet och ge mer regn och en högre temperatur än vad det borde ha, gör det ändå bättre för lantbrukarna.
  • I öster finns djupa granskogar som växer på urbergsplatåer och i djupa dalar.

Fjällkedjan består av litet olika bergarter. Ovikenfjällen består av ganska mjukt berg, så de topparna är rätt låga och rundade, slipade av inlandsis. Jämtlands högsta berg, Sylarna, består av den hårda bergarten amfibolit. Det är därför Sylarna stått emot isens nötning och står spetsiga, branta och höga, fast kanske inte som en syl.

Sylarna

Sylarna


Från den norska gränsen ner mot Strömsund finns en räcka långsträckta sjöar som heter Ströms vattudal.

Flera Norrlandsälvar har sina källor i Jämtland. Flera mindre åar ger vatten åt Ångermanälven i Ångermanland, och både Ljusnan och Indalsälven börjar sin resa mot Medelpads kust i Jämtland.

Kommunikation

De fuktiga, varma vindarna som blåser in över Jämtland från Atlanten genom passen i fjällkedjan ger stora mängder nederbörd. Mycket regn på sommaren och mycket snö på vintern. Det gör det extra svårt att hålla vägarna öppna och snöfria på vintern och det är inte ovanligt att vägen E14 mellan Östersund - Trondheim i Norge stängs helt på vintern. När den skottas under snörika vintrar blir snövallen vid vägkanten ofta flera meter hög, mycket högre än bilarna som kör på vägen.

Mittbanan är järnvägen mellan Sundsvall vid Sveriges ostkust och Storlien vid gränsen till Norge, den går genom Östersund.

Vintertid anlägger man vägar över isen på Storsjön som man kör bilarna på, istället för färjetrafiken som finns övrig tid på året.

Traditionella näringar

Fjällkor var vanliga på de små gårdarna förr

Fjällkor var vanliga på de små gårdarna förr

Jordbruket runt Storsjön var den viktigaste inkomstkällan förr. Man sålde inte jordbruksprodukterna till resten av Sverige, utan tog dem helst över fjällen till staden Trondheim i Norge. Där byttes brödsäd och potatis mot fisk och lyxprodukter från resten av Europa. Åker du runt Storsjön kommer du att se att det än idag finns ovanligt många stora trävillor på flera våningar, ett minne av när storsjöbönderna gjorde stora pengar på sitt jordbruk.

Över huvud taget har handeln med Norge varit viktig. Den gamla handelsvägen går från Östersund till Duved i Jämtland och sedan in i Norge. När varor från Norge hamnat i Östersund kom handelsmän från svenska kusten till Jämtland och köpte varorna för försäljning i kuststäderna. På det viset kunde föremål från Atlantkusten färdas långa sträckor. Först från Norge till Sverige och sedan upp och ner längs svenska kusten.

Gamla vandringsleden till Trondheim över fjällen, vid Dovre

Gamla vandringsleden till Trondheim över fjällen, vid Dovre


För att spara på betet hade man fäbodar uppe bland fjällen förr i tiden, där korna fick vara under sommarmånaderna. Läs mer om fäbodar i kapitlet om Ångermanland. För att ta hand om mjölken i sommarvärmen kokades messmör och än idag är mejeriet i Östersund det enda som gör messmör i Sverige.

I öst var skogen viktig som inkomstkälla. Man fällde träden i Jämtland, kvistade stammarna och rullade ner stockarna i älvarna. Sedan fick de flyta ner till kusten med strömmen för uppsågning i någon av de många ångsågarna som fanns där från 1700-talets slut och framåt. De som tog hand om stockarna och såg till att de flöt fram som de skulle kallades flottare.

Nutida näringar

I fjällvärlden är turismen den största inkomstkällan. Speciellt vintertid kommer tusentals turister för att åka skidor i någon av de många skidanläggningar som finns bland fjällen. Åreskutans skidanläggning är kanske den mest kända. På sommaren kommer turisterna för att uppleva orörd natur.


Skogen ger fortfarande pengar men numera fraktas stockarna på lastbilar till kusten. Det finns inga flottare längre. Jordbruket ger fortfarande stora skördar i Storsjöbygden. Numera är jordbruket mekaniserat så ger det stora inkomster utan att ge särskilt många arbetstillfällen.


Elkraft ger mycket pengar till Jämtland, fast inte särskilt många arbetstillfällen. Av Indalsälvens alla forsar och vattenfall i Jämtland är det bara ett tiotal som man inte byggt kraftverksdammar över. Dammarna översvämmar stora områden där inget kan växa eftersom vattennivån hela tiden går upp och ner. Det största vattenfallet som ännu är orört är Tännforsens vattenfall. 60 meter brett och med en fallhöjd på 37 meter är det en imponerande syn som lockar till sig många turister varje sommar.

Tännforsens vattenfall

Tännforsens vattenfall


Det finns flera samebyar i Jämtland. Aldrig tidigare har det funnit så många renar i landskapet och det är inte bara bra. Ofta sprider sig renarna in i skogar som inte tillhör renbeteslandet och det ger upphov till onödiga slitningar mellan renägare och skogsägare. Samtidigt räcker inte betet för renarna längre utan de måste endera stödutfodras eller söka bete i nya skogar.

Renar i Jämtlandsfjällen på sommarbete. Observera albinorenen Moderna kåtor

Renar i Jämtlandsfjällen på sommarbete. Observera albinorenen, moderna samekåtor

Några viktiga orter

Östersund är Jämtlands viktigaste ort. Det har varit en stad präglad av militären. En tid fanns inte mindre än tre olika regementen i staden: infanteriet, flygvapnet, och artilleriet, men de har lagts ner allihop.

Frösön strax väster om Östersund var centrum förr i tiden. Där låg tingsplatsen, där finns Sveriges nordligaste runsten och under Frösö kyrka har man hittat resterna av ett förkristet tempel.

Utsikt över Östersund från Gustavsbergsbacken på Frösön

Utsikt över Östersund från slalombacken Gustavsbergsbacken på Frösön


Strömsund fick järnvägsförbindelse genom Inlandsbanan 1912. Först då började den växa till stad på allvar. Då bodde drygt 1 000 personer i Strömsund, som redan då hade många industrier, främst inom trävarutillverkning. Numera är folkmängden drygt 3500 personer och träindustrin är fortfarande viktigast för staden.

Strömsundsbron

Strömsundsbron


Hammarstrand grundades i samband med att kvarnar byggdes vid Hammarforsen. Då började ett samhälle byggas upp på den södra delen av Indalsälven. I dagsläget bor drygt 1000 människor i samhället.

Hammarstrand på natten

Hammarstrand på natten


Åre är den viktigaste orten vad det gäller fjällturism, men turistanläggningarna är öppna under sommaren också för de som vill fotvandra i fjällen. Samhället grundades antagligen redan under medeltiden i samband med pilgrimsvandringarna från Sverige till Nidaros (Trondheim) i Norge. Numera bor det drygt 3000 människor i Åre en turisterna är mångdubbelt fler under vintersäsongen.

Kabinbanans slutstation på toppen av berget Åreskutan

Kabinbanans slutstation på toppen av berget Åreskutan


Svenstavik blev till först efter att Inlandsbanan drogs genom trakten på 1910-talet. samhället har runt 1000 invånare. Största allmänna arbetsgivarna är kommunen, landstinget och Samhall. I Svenstavik ligger en av Sveriges modernaste gokartbana, Bergringen.

Gatubild från Svenstavik

Gatubild från Svenstavik

Några viktiga personer

Henrik Lundqvist är en känd hockeyspelare från Åre: https://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_Lundqvist

Henrik Lundqvist nov 2009.jpg


Annika Norlin, som även kallar sig Hello saferide, är en kvinnlig artist från Östersund: https://sv.wikipedia.org/wiki/Annika_Norlin

Annika Norlin.jpg

Roligt vetande

Under flera hundra år har människor runt Storsjön sett ett odjur i vattnet, Storsjöodjuret. Mer än 400 personer har lämnat in vittnesmål, men ingen har lyckats fotografera det. Teorierna är många. Om man inte tror att det är ett odjur så kan det vara en stor fisk, en stör till exempel, eller gasbubblor som kommer till ytan. Odjuret var till och med fridlyst under några år, trots att ingen visste om det fanns eller inte.

Storsjöodjuret, staty i Östersund

Storsjöodjuret, staty i Östersund


Vid Ragunda fanns förr en stor fors, Storforsen. Stockar som följde med strömmen ner i forsen bröts sönder och forsen var ett stort hinder för flottningen. VildHussen kallades en man som skulle lösa problemet. 1796 började han bygga en kanal runt forsen, men något gick snett. Fördämningen brast och hela Ragundasjön tömdes på vatten. All sand och slam som fanns i älven och längs stränderna när den enorma flodvågen fortsatte ner till kusten hamnade till slut vid Indalsälvens utlopp i Bottenhavet och bildade ett delta. Kvar fanns den torrlagda forsen. Ragundasjöns botten blev fin fin odlingsmark. Numera är den en turistattraktion under namnet Döda fallet och många nyfikna människor kommer dit varje år för att se hur vattnet i forsen bland annat skapat jättegrytor i berggrunden.

Döda fallet i Ragunda


Ibland pratar man om republiken Jamtland. Jämtarna, eller jamtarna som de kallar sig själva, har alltid varit ett folk som inte gärna underställt sig kungen, oavsett om den var dansk eller svensk. För att visa på sitt oberoende utropade man Jämtland som en republik med egen president 1963. Nu är det inte på riktigt. Presidenten har inget att säga till om, men det är ändå en markering. Jämtar trivs bäst när de inte blir kontrollerade.

Republiken Jamtlands flagga

Republiken Jamtlands flagga

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1


Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4mtland

https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenstavik

https://sv.wikipedia.org/wiki/Hammarstrand

https://sv.wikipedia.org/wiki/Str%C3%B6msund

https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85re


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Sveriges landskap och län