Åtgärder

Järnåldern

Från Skolbok

Version från den 22 april 2012 kl. 15.24 av Ingemar (Diskussion | bidrag) (Varför var järn bättre än brons?)

Ungefär 500 f.Kr. ändras klimatet på jorden, det blir kallare. Snö börjar att falla på vintrarna i Norden och folket som levde då måste ha upplevt förändringen som en chock. Det hade ju gått flera tusen år sedan det senast var så kallt och man hade glömt hur man skulle göra för att skydda sig mot kylan. Boskapen dog på ängarna om de inte fik skydd och mat, och människorna som levde av jordbruk frös- eller svalt ihjäl.

Vad kallas järnålderns delar?

I Sverige delar vi upp järnåldern i flera olika faser:

Förromersk järnålder  500 f.Kr till Kristi födelse år 0.
Romersk järnålder     år 0 till  400 e.Kr.
Folkvandringstid      400  till  550 e.Kr
Vendeltid             550  till  800 e.Kr.
Vikingatid            800  till 1050 e.Kr.

I andra länder har man andra namn på de olika delarna av järnåldern.


Vad är speciellt för järnåldern?

Under den här perioden börjar man använda järn. Det försämrade klimatet och minskningen av antalet människor gör att handeln minskar mellan oss och resten av Europa. Man slutar att importera koppar och tenn men det finns behov av att använda metaller, så istället lär man sig att tillverka järn. En metall det finns gott om i Sverige.

Redan runt 2000 f.Kr började man att tillverka saker av järn i det som numera är Turkiet. Den kunskapen spred sig genom Europa för att komma till oss i samband med klimatets försämring.


Var fick man järnet ifrån?

I Sverige började man tillverka järn av järnhaltig jord (s.k. rödjord) eller av myrmalm från sjöar och myrar. Järnet i vattnet bildar nämligen klumpar av järn på bottnen i den syrefattiga miljön och de var lätta att samla ihop, speciellt på vintern när man kunde stå på isen. I början bröt man alltså inget järn från bergen


Varför var järn bättre än brons?

Den största fördelen med järnet var att det fanns i Sverige, man slapp köpa metallen från andra länder, och det gjorde metallen billig. Dessutom gick det att göra redskap av järn mycket vassare och hållbarare än redskap av brons. Den största nackdelen med järn är att det smälter vid mycket högre temperatur än brons. Man kunde inte använda ved till eldarna utan fick använda sig av träkol istället. Träkol var inte enkelt att tillverka så hela processen att få fram järnet var omständligare. Ändå lönade det sig i slutändan.

Hur bodde man på järnåldern?

Bostäderna skilde inte mycket från de som man hade haft på bronsåldern. Man bodde i långhus där hela familjen, eller klanen, rymdes under samma tak. I mitten av huset fanns härdar där man eldade och man sov längs väggarna.

Kungar och stormän hade större hus än alla andra. De kallades hallar och där kunde man hålla stora fester men också offra till gudarna. Hallarna kunde vara mycket stora och det finns en som var hela 83 m lång och 9 m bred.

Den största skillnaden var att man också hade djuren hos sig inomhus. Vanligast var att man hade en del av huset, en gavel, för djuren där de kunde stå i skydd och värme under vintern. För att djuren inte skulle svälta ihjäl under vintern krävdes det också att man hade särskilda hus där man förvarade hö.

Att människor och djur levde så här tätt inpå varandra var inte enbart bra, för första gången i historien börjar vi människor att få mer eller mindre dödliga sjukdomar som tidigare enbart drabbat djuren, som lungtuberkulos.


Tämjdes några nya djur?

Under den romerska järnåldern kommer främst tre nya djur till oss. Huskatten är från början egyptisk, men genom att de romerska soldaterna tar med dem när de koloniserar nya länder kommer den till oss runt 100 e.Kr. Ungefär samtidigt får vi också tamhöns och tamgäss. Djuren var mindre då än de vi har nu, det är två tusen år av avel som gjort dagens djur till vad de är.


Hur var man klädd?

En nyhet under järnåldern var byxorna, de äldsta är från 200 talet e.kr. Längre fram i tiden vet vi att männen hade puffbyxor, ett mode de fått med sig från resor till orienten.

Kvinnorna hade långa klänningar som fästes ihop vid axlarna av stora, vackra spännen. Till klänningen hade man en schal eller jacka. Eller en kappa om det var kallt. Kvinnorna bar också mycket smycken, ofta tillverkade av brons, silver eller guld.

Järnåldern är en lång period och modet växlade mycket beroende på vilka områden man besökte eller handlade med.


Var fick man guld och silver ifrån?

Guldet kom antagligen hit först. Det finns guldföremål från äldre tider men det är under den romerska järnåldern som det mesta guldet kommer till oss. Man vet att de romerska kejsarna mutade de tyska hövdingarna med mängder av guld och man tror att de guldsmycken man hittat hos oss, som är från järnåldern, ursprungligen var romerska guldmynt som smitts om tull smycken.

Silvret kom i samband med vikingatiden. Det är ofta i form av arabiska mynt från dagens Iran/Irak så vi vet att det kommer från handelskontakter med mellanöstern. Man vet också att vikingar arbetade som soldater i länder runt medelhavet och fick sin lön i form av silvermynt som de sedan tog med hem. Över 100 000 silvermynt från vikingatiden har bevarats trots att de flesta smältes ner och gjordes om till smycken.


Källor

http://www.sau.se/jarnalder_s170.html.