Skillnad mellan versioner av "Karibiens energiresurser"

Versionen från 31 mars 2024 kl. 10.29

Forskare delar upp jordens energiresurser i två kategorier:

Ändliga, eller icke förnybara resurser består av fossila kolväten. De består av rester av djur och växter som dog för flera miljoner år sedan. Det är främst stenkol, naturgas och mineralolja. Alla tre bidrar till växthuseffekten.

Den andra kategorin är oändliga eller förnybara energiresurser. Där hittar vi energi som skapas av sol, vind och vatten i ett evigt kretslopp. De bidrar inte till växthuseffekten.

Ändliga energiresurser i Karibien

Det finns i princip ingen naturgas och inget stenkol inom Karibiens gränser. Mineralolja hittas utanför Guyanas och Surinams kuster, men i princip ingen annanstans i Karibien. Däremot tävlar Venezuela, som gränsar till Guyana, med Saudiarabien om vilket land som har världens största oljereserver. Likaså finns det mängder med olja under havsbottnen i Mexikanska golfen, som pumpas upp av oljebolag från både USA och Mexiko. Detta innebär att Karibien riskerar att drabbas av oljekatastrofer vid utsläpp från angränsande oljefält, liksom det redan uppstått konflikter mellan Venezuela och Guyana om oljeresurserna i gränsområdena. Samtidigt är länderna i Karibien tvungna att importera all olja och bensin de behöver i sina länder, något som blir allt dyrare.

Dessutom drabbas Karibien svårt av klimatförändringarna, trots att det är fattiga länder som knappt orsakar några större utsläpp av växthusgaser själva.

Oändliga energiresurser i Karibien

Karibiens klimat gör det synnerligen lämpligt för att satsa på oändliga energiresurser. Det största problemet är de ständiga orkanerna som drabbar speciellt de norra delarna av Karibien varje år. Hos oss i norr går det år mycket energi för att värma våra hus, vilket knappt behövs i Karibien. Vi använder mycket elström i våra hem, något som Karibiens invånare inte gör ännu eftersom många samhällen inte är lika utvecklade som våra. Sedan använder vi bilar och andra fordon i stor utsträckning, vilket inte är lika vanligt i Karibien.

Solenergi

Redan nu utnyttjas solenergi i enkla solugnar på många platser i Karibien. Genom att koncentrera solstrålarna med hjälp av speglar är det lätt att laga mat utan något annat hjälpmedel än solen. Behövs varmvatten till duschar och liknande går det att sätta upp slangar eller tankar fyllda med vatten som värms upp av solen före användning.

Solpaneler har blivit allt billigare på den internationella marknaden, vilket också syns i Karibien där paneler är ett enkelt sätt att förse en villa, en kontorsbyggnad eller ett flerfamiljshus med elström utan att behöva dra ledningar långa sträckor. Det i sin tur har satt igång inköp av eldrivna bilar, båtar och andra fordon, men dessa är för dyra ännu för att några andra än rika turister, hotell och större företag ska ha råd att köpa in dem.

Vindkraft

{{File:Floatgen.jpg|600px]]

Det görs försök med flytande vindkraftverk, men än så länge är de för dyra

Det har byggts vindkraftsparker på flera ställen i Karibien, bland annat på Puerto Rico. Problemen är dock många. De tar upp plats, plats som behövs på land för odlingar på öar som inte har så mycket mark från början och plats på grunda områden i havet dör det endera växer värdefulla korallrev på havsbottnen eller hindrar fisket som vanligtvis är som bäst på grundare vatten.

Största hotet är dock orkanerna. Vindkraftverken skadas av de starka vindarna. Det har gjorts försök med kraftverk som kan fällas omkull längs marken, eller flytande kraftverk till havs som kan bogseras till land när orkaner närmar sig, men än så länge är de lösningarna för dyra.

Vattenkraft

Det finns inga floder i Karibien, därför finns inte heller några vattenkraftverk. Det har gjorts försök med vågkraftverk, men även här ställer orkanerna till det och vågkraftverk som håller för orkanvindar blir så dyra att det inte är lönsamt att bygga dem.

Geotermisk energi

Hur elektricitet skapas ur jordens glödande inre

Geotermisk energi bygger på att vatten pumpas ner i jordens inre tills temperaturen från flytande magma får vattnet att börja koka. Ångan tas upp ur ett annat borrhåll och ångan används för att driva en turbin. Turbinen driver i sin tur en generator som ger elström.

Geotermisk energi ger lika mycket elström året runt, dag som natt, oberoende av årstid och väder. Nackdelen är att geotermiska kraftverk är väldigt dyra att bygga. Dessutom är de bara lönsamma att bygga i områden där magman ligger nära markytan. Samma områden som vulkanutbrott och jordbävningar är vanliga.

Geotermiskt kraftverk i Guadeloupe

I Karibien är det bara Små Antillernas öar som är lämpliga. Där finns det istället 17 aktiva vulkaner på land vilket gör att de öarna har möjlighet att alstra oändligt med energi i tusentals års tid, om de bara förses med kunnande och pengar för att bygga kraftverken. Än så länge är det endast Guadeloupe och Dominica som satsat pengar på att bygga geotermiska kraftverk.

Biobränslen

Sockerrör skördas på Kuba, modern tid

Biobränslen är alternativ till diesel och bensin, som inte bidrar till växthuseffekten. Karibiens öar har inte särskilt mycket odlingsbar mark kvar. Byggs nya plantager minskar automatiskt den yta som finns att odla mat på. Att odla grödor för att driva fordon på, istället för att ge svältande människor mat, är främsta argumentet mot biobränslen.

Det enklaste alternativet är sprit. Redan nu odlas sockerrör på många platser och vi vet från historien att det går att odla sockerrör på mycket större områden än nu. Nackdelen med sprit är att det krävs mer energi att koka bort vattnet från spriten i samband med destilleringen, än det går att utvinna ur spriten. Ändå drivs redan nu en hel del bilar i Karibien på sprit, eftersom det blir billigare än importerad bensin.

Ett annat alternativ är palmolja, men oljepalmsodlingar kräver enorma ytor för att bli lönsamma .Därför har Karibien svårt att konkurrera med Indonesien, Afrika och Sydamerika, där marken är så mycket billigare.

Sargassum

När ruttnande Sargassotång ruttnar på stränderna flyr turisterna.

Under 2000-talet har Sargassotång. eller Sargassum, blivit allt vanligare i Atlanten. Tången flyter på ytan och bildar enorma "öar" av tång. Dessa driver med strömmar och vindar, in i Karibien, där de täcker stränderna med ibland meterdjupa lager av ruttnande tång.

Tången har luftblåsor som gör att den flyter på ytan. Näring får den genom fotosyntesen, som använder solljus och koldioxid. Men enbart det räcker inte för att skapa stora växter. Floder i Västafrika för med sig stora mängder gödning från odlade fält i Afrikas inre. Samma sak med Amazonfloden. Där bränns regnskog runt floden, markerna odlas upp och gödslas. Gödsel från odlingarna följer med floden ut till Atlanten. All denna näring får tången att växa obehindrat. Vissa somrar har det funnits ett bälte av Sargassotång hela vägen från Afrika till Karibien.

Strömmar och vindar driver in Sargassotången till Karibien

Tången är bra, eftersom den binder enorma mängder koldioxid samtidigt som den ger skydd för mindre fiskyngel, skaldjur, sköldpaddsungar och andra livsformer som annars hade varit helt oskyddade på öppet vatten. Samtidigt är tången ett miljöproblem för de öar i Karibien som gränsar till Atlanten.

Att sätt att ta hand om tången, som blivit allt vanligare, är att samla upp den från stränderna, låta tången ligga och ruttna i tankar utan ventilation, ta reda på den metangas som bildas vid förruttnelsen för att driva fordon med för att slutligen sprida ut tångresterna efteråt som gödsel på åkrarna.

Källor

Bildkällor