Skillnad mellan versioner av "Lag och rätt"

Versionen från 10 maj 2016 kl. 08.38

Varför har vi lagar och regler?

Vi lever i ett samhälle där du ser mängder med olika lagar och regler runtomkring dig. När du går längs en gata finns det olika skyltar som visar vilka trafikregler som gäller, när du sitter i klassrummet finns det andra regler för att det skall bli trivsamt, när du spelar fotboll finns det också en mängd regler, när du sitter hemma och smaskar högt vid matbordet får du säkert också höra något om regler kring matbordet. Alla olika lagar och regler finns där för att vi som lever tillsammans skall må bra.

Tänk dig en värld där det inte fanns några som helst lagar eller regler, en värld där man har ”anarki”. Hur skulle det se ut? Det som brukar hända är att de som är starkast eller har mest vapen tar makten över alla de som är svagare och i värsta fall gör dem till slavar. Lagarna finns alltså inte för att skydda de som är starka, de klarar sig ändå. Lagarna finns för att skydda de som är svaga så att inte de blir utnyttjade av de starka i samhället. Om du ser dig omkring i klassrummet så skall du se att reglerna i klassrummet också finns för att de som är blyga och tysta inte skall bli illa behandlade av de som är mer framåt. Tänk dig följande ganska typiska klassrumsregler, varför har vi dem?

• Räck upp handen om du vill säga något
• Ät inte godis i klassrummet
• Bråka inte med bänkkamraten, var snäll
• Ha inte mössa eller jacka på dig inomhus
• Använd inte mobilen på lektionstid

Elever räcker upp handen i ett indiskt klassrum, reglerna är lika överallt i världen.

Förklaringen är enkel:

• De blyga och tysta skriker inte rakt ut men de borde också få en chans att visa vad de kan och få säga någonting utan att bli störda. Därför måste alla räcka upp handen.
• De som inte har råd att köpa godis jämt skall inte behöva känna sig mindre värda, dessutom stör godiset eftersom alla barn runtomkring koncentrerar sig mer på att tigga till sig en godisbit än att lyssna på läraren. De blyga, som vill lära sig någonting, får inte en chans att kunna arbeta.
• Det är aldrig de blyga och tysta som börjar ett bråk.
• De blyga och tysta som vill lära sig någonting brukar inte ha kläder som är provocerande och som de vet att det blir bråk med läraren om man har dem på sig i klassrummet. De tar av sig ytterkläderna innan de går in. De bråkiga eleverna brukar ha mössa och jacka på sig för att få en chans att bråka litet och visa att de är ”coola”. Det gör att det går åt en massa tid i onödan i början på lektionerna bara för att uppfostra de bråkiga till ett bete sig normalt. Ju mer bråk det är kring kläderna, desto mindre undervisningstid får de tysta eleverna.
• Den elev som använder mobilen kan inte koncentrera sig på undervisningen. Det är främst den eleven som drabbas, men andra elever runtomkring blir naturligtvis störda av att ha en klasskamrat om får sms, ser på film, skriver på facebook eller spelar spel istället för att försöka lära sig någonting. När man sedan skall göra något i klassen brukar de som sitter med mobilerna inte förstå vad som händer, eftersom de inte följt med i genomgången, och då får de blyga, snälla eleverna som ansträngt sig försöka hjälpa de mindre motiverade eleverna med skolarbetet, något som tar undervisningstid från de blyga och tysta.

Ser du nu själv varför ni skall ha regler i klassrummet? Vad har ni själva för regler i klassrummet? Varför är de viktiga?

Lagar

Polisbil.

En lag är en regel som riksdagen bestämt. Det är inte bara en regel, det finns ett straff kopplat till regeln. Om du bryter mot en lag får du ett straff. Det är grundregeln för vad lagar är. Den som straffar dig kan vara en domare i en domstol, men det kan också vara t.ex. en polis som skriver ut fortkörningsböter vid vägkanten. När ni skriver regler i klassrummet behöver ni inte skriva regler om det redan finns lagar. Typiska saker som man gärna har som regler i klassrummet är:

• Läraren får beslagta mobilen om den stör undervisningen
• Vi får inte fotografera kompisarna i klassrummet
• Vi får inte ta saker av varandra
• Vi får inte slåss
• Vi får inte använda ord som ”hora” eller ”bög” till varandra.

Alla de här sakerna är redan straffbara. En lärare får beslagta vad som helst i klassrummet som han eller hon tycker stör undervisningen. Man får inte fotografera utan lov från rektorn inne i skolans lokaler, att ta saker kallas stöld och är straffbart, att slåss kallas misshandel och är straffbart, att kalla någon för olika elaka saker är också straffbart.

Regler

En regel är något man kommer överens om inom en grupp. Skillnaden mellan en lag och en regel är att det inte finns något straff till en regel. ”Men man kan ju få rött kort” kan en del säga. Ja, inom t.ex. en sport kan man komma överens om vissa regler och vissa straff om man bryter mot reglerna. Men man kan inte bestämma att någon skall sitta i fängelse eller betala böter för att man bryter en regel. Eftersom regler saknar straff är det väldigt viktigt att alla som påverkas av en regel också kommer överens om att man skall följa regeln. I vissa fall kan regler bli viktigare än lagar, t.ex. kan man misshandla varandra om man är boxare utan att behöva sitta i fängelse efter matchen, men det är ovanligt med såna regler.

Normer

Norm är egentligen varken en lag eller en regel. Det är en förklaring över hur man skall bete sig för att andra människor skall tycka att man är ”normal”. Det är helt enkelt en god uppfostran. Om du sitter och smaskar vid matbordet kanske du tycker att du är rolig, men alla runtomkring tycker att du är litet konstig, ”onormal”, och störs av ditt äckliga beteende. Människor som inte känner dig tycker också att du är både onormal och ouppfostrad. Problemet är att de olika normerna inte står nedskrivna någonstans utan det är något man lär sig av sina föräldrar, lärare och kamrater. Det innebär också att det som är normalt på ett ställe kan anses som onormalt någon annanstans. Det innebär också att det som är normalt i vår tid kan ha varit onormalt någon annanstans i historien. Saker som du kan tycka är normalt kan många andra tycka är onormalt och ouppfostrat, t.ex.

• Att prata i mobilen på bio
• Att bada med bar överkropp om du är tjej, på badhuset.
• Att ha keps eller mössa på sig inomhus
• Att gå omkring med smutsiga och trasiga kläder
• Att gå barfota utomhus på vintern
• Att inte duscha efter det att man tränat eller idrottat
• Att inte lämna ditt säte på bussen åt en gravid kvinna, eller pensionär, som står
• Att inte spola eller tvätta händerna efter det att man varit på toaletten
• Att spotta ut mat på bordet som du tycker smakar äckligt
• Att inte skaka hand med en person du hälsar på

Du kan säkert komma på fler saker som man allmänt tycker är onormala, men det är litet intressantare att fråga sig varför vi tycker att det är onormalt (eller normalt).

Källor

PULS samhällskunskap NoK 2002 ISBN 91-27-75721-8

Samtliga bilder är från Wikimedia Commons.

Utom:

Tackling: whatdfish.com/wp-content/uploads/2015/05/de-jong-kick.jpg

EMO-pojke: www.gosocial.co/wp-content/uploads/2015/09/emo-77363212069.jpeg