Skillnad mellan versioner av "Lappland"

Nuvarande version från 12 juli 2017 kl. 08.26

Landskapsvapen

Landskapsblomma

Lapplands landskapsblomma är fjällsippa. En liten blomma man bara hittar högt upp i fjällvärlden.

Landskapsdjur

Lapplands landskapsdjur är den lilla fjällräven. Den klarar sig bara där det är riktigt kallt och är på väg att försvinna från Sverige när klimatet blir allt varmare.

Fjällräv med sommarpäls

Geologi

Lappland är Sveriges största landskap och lika stort som alla landskapen i Götaland tillsammans. En gång i tiden fortsatte landskapet Lappland österut ända till Ryssland, men när Sverige tappade sin finska del 1809 gick också den nya gränsen rakt genom Lappland. Därför finns det ett svenskt Lappland och ett finskt Lappland.

Lappland före 1809

Det finns ingen annan plats i Europa med så stora områden med orörd natur. För att skydda den har man bestämt att sju områden skall vara nationalparker. Stora naturområden där man inte får skada naturen eller de djur som lever där.

Eftersom Lappland är så stort finns det också olika sorters natur beroende på var man är:

• Längst väster finns fjällkedjan med sitt högfjällsområde där man hittar fjäll som Kebnekaise, Sarek och Abisko. Fjällen är höga och stoppar vindarna från Atlanten. Därför finns Sveriges torraste områden strax öster om fjällen. Fjällkejdan är så hög att stora delar ligger ovanför trädgränsnen, dvs. det är så kallt uppe bland fjällen att inga träd kan växa där. Uppe bland fjällen finns glaciärer. Områden där snö och is inte smälter bort under sommaren utan ligger kvar året om.
• Längst i norr, nedanför fjällen, finns områden med tundra, markområden som inte töar under sommaren utan is finns kvar i backen året om. Där kan inga träd växa.
• Nedanför högfjällsområdet finns ett lågfjällsområde. Där växer det fjällskog. Det är lågväxande buskage av fjällbjörk, vide och sälg som täcker stora ytor och som är svårt att ta sig fram genom om man inte följer en stig.
• I östra delen av landskapet breder en höglandsplatå ut sig och den är täckt av stora områden med granskog.
• Mellan höglandsplatån och fjällen finns förfjällsområdetmed stora myrmarker och buskskog.

På våren, när snön smälter och fyller på myrarna, och när smältvattnet ligger kvar på tundran, ovanpå tjälen, bildas stora träskområden. Det gillar myggor, knott och andra insekter som lägger ägg i vattensamlingarna. Det gör att Lapplands invånare plågas av insekterna som kan vara så många att det är vårt att andas utan att få mygg i munnen. Men det är samtidigt alla insekterna som lockar flyttfåglar att flyga ända från Afrika till Lappland för all mat.

Halva Lappand ligger norr om polcirkeln. Det gör att stora områden inte ser solen alls under vintern men har midnattssol under sommaren, det innebär att solen inte går ner på natten. Klimatet är kallt, somrarna korta. Ofta har inte snön smält bort vid skolavslutningarna. Det går inte att odla brödsäd och även äpplen hinner sällan mogna i de nordligaste delarna under den korta sommaren. Potatis är den enda gröda man kan odla och vara någorlunda säker på att den hinner växa klart innan hösten kommer.

Glaciären på Kebmekaise, Sveriges högsta berg, som ligger i Lappland.

Kebnekajse, utsikt från sydtoppen

Många anser att Lapporten är ingången till Lappland. Det är en U-dal, skapad av en glaciär under senaste istiden, och ligger vid Abisko nationalpark.

Lapporten i Abisko

Stora delar av Lappland ligger ovanför trädgränsen. Det är för kallt för att träd skall kunna utveckla rotsystem.

Kungsleden, Teusajaure, ovanför trädgränsen

Typiskt för smältvatten från glaciärer är att de bildar något som kallas braided streams - flätade bäckar, när de rinner fram på ett plant underlag.

Braided stream, smältvatten från glaciär

De flesta av de stora Norrlandsälvarna har sina källor i Lappland och rinner sedan vidare, genom Norrbotten, Västerbotten och Ångermanland, ut i havet. Ett sätt att lära sig namnen på de största Norrlandsälvarna, från norr till söder, är ramsan:

Titta Mamma, Kalle Ligger På Sofflocket, Vilket Uselt Åbäke.

= Torneå älv, Monio älv, Kalix älv, Luleå älv, Skellefteå älv, Vindelälven, Umeåälven och Ångermanälven.

Kommunikation

Det finns två större vägar genom Lappland. Dels E10 som går från Lule till Lofoten i Norge. Dels E12 mellan Umeå och Mo i Rana i Norge. E12 kallas också för Blå vägen.

På malmbanan mellan Luleå och Narvik i Norge går tåg lastade med järnmalm dygnet runt. Hamnarna i Bottenviken fryser på vintrarna. Narvik är isfri året om pga närheten till Golfströmmen. Därför är det bättre att skeppa ut järnmalmen från Narvik än från svenska hamnar.

Inlandsbanan har varit oerhört viktig för framväxten av städer i Lapplands inre. Tittar du på en karta över Inlandsbanan ser du att nästan alla städer ligger längs järnvägen.

Inlandsbanans sträckning

Traditionella näringar

Traditionellt har Lapplands inre inte haft någon bofast befolkning. Det har varit samernas land där de bedrivit renskötsel sedan flera tusen år tillbaka. Det som fick folk att flytta norrut var upptäckten av järnmalm i Lappland tillsammans med byggandet av inlandsbanan. Det gör att de traditionella näringarna utanför skogslandet varit just renskötsel, jakt och fiske. I skogslandskapet har man bedrivit skogsbruk blandat med kreatursskötsel, getter och någon enstaka ko. Odling har varit svårt. Skogen var värdefull men svår att få ut ur Lappland eftersom många av älvarna i Landskapet har både forsar och vattenfall.

Nutida näringar

Den största inkomstkällan i Lappland är järngruvorna, främst de i Kiruna och Malmberget. Det är inte så många människor som går ner i gruvorna längre, mycket sköts automatiskt av maskiner som styrs från markytan, men hela hanteringen av järnmalmen är så avancerad att det i slutändan ger hundratals arbetstillfällen och miljarder i inkomster till Sverige. Järnmalmen ases så viktig att man håller på att flytta hela Kirunas innerstad för att komma åt den järnmalm so finns lagrad under staden. Även om flytten kostar miljoner är järnmalmen under värd så mycket mer att det är värt besväret.

Turismen är viktig i Lappland. Nationalparkerna är unika i Europa och tusentals människor kommer varje år, både sommar och vinter, från alla jordens hörn för att uppleva den unika svenska vildmarken.

Skogen är också viktig, men i Lappland ägs mycket av skogen av stora skogsbolag. Sveaskog är det största som äger drygt 1/3 av all skog.

Elkraften är viktig. Många av älvarna som rinner upp i fjällvärlden har dämts upp och man har byggt vattenkraftverk i dem. De senaste åren har man dessutom börjat bygga allt fler vindkraftverk i fjällvärlden dr det ju blåser mycket.

I Lapplands inre ligger rymdbasen Esrange. Härifrån skjuter man up satelliter i omloppsbana och man bedriver avancerad rymdforskning. Det är inte så många som arbetar på själva rymdbasen, men resultaten av forskningen och informationen från satelliterna ger tusentals jobb i hela världen.

Uppskjutning av satellit

Stora delar av Lapplands inre är renbetesland. Här bedrivs renskötsel som man gjort i alla tider. Den stora skillnaden är att dagens samer tar ny teknik till hjälp: fyrhjulingar på sommaren, snöskotrar på vintern och helikoptrar när man färdas längre sträckor.

Renskiljning

En sameby har tillgång till ett visst område för renarna. Det området måste täcka in både fjäll och skogsland, eftersom renarna betar i kylan uppe på fjället på sommaren men går ner i skogslandskapet och äter lavar de sparkar fram under snön på vintern. Det gör också att samebyarnas land är utdragna områden från fjällen i väst ända ut mot kusten i öst.

Några viktiga orter

När Kiruna fick stadsrättigheter 1948 var det världens största stad, till ytan. Fast folkmängden är bara runt 17 000 i nutid. Staden finns där på grund av järngruvan. Järnmalmen finns i en malmåder som ligger 2 km under mark, under staden. Företaget som bryter malmen heter LKAB.

Kiruna, skrotsten från järngruvan mot horisonten

Jokkmokk är en viktig ort för samer i Sverige. På orten finns bland andra Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, Samernas utbildningscentrum samt ett flertal konst- och hantverksbutiker. Sedan 1605 hålls i februari varje år en vintermarknad i Jokkmokk.

Jokkmokks vintermarknad

Tärnaby är ett litet samhälle nära norska gränsen. Trots att folkmängden är liten, runt 500, har inte mindre än 131 av Sveriges 185 världscupssegrar genom tiderna kommit från Tärnabyåkare. En orsak kan vara den stora skidanläggningen som ger samhället merparten av inkomsterna när vinterturisterna kommer. Och att ungdomar i byn inte har så mycket annat att göra på fritiden än att åka skidor.

Tärnaby, skidbacken i mitten

Lycksele kallas ibland Lappstockholm. Där finns många mindre företag, främst inom trä- och metallindustrin. I Lycksele finns också en djurpark där man kan få se olika noordiska djur som järv och lodjur.

Lycksele]]

Några viktiga personer

Anja Pärson från Tärnaby är en av Sveriges mest medaljprydda idrottare: https://sv.wikipedia.org/wiki/Anja_P%C3%A4rson

Ingemar Stenmark, även han från Tärnaby är inte bara en känd skidåkare utan har även vunnit "Let's Dance": https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingemar_Stenmark

Sofia Jannok är en samisk artist från Gällivare som har sjungit på scener över hela världen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sofia_Jannok

Roligt vetande

Längst i borr i Sverige möter vårt land både Norge och Finland. På den platsen finns treriksröset. Förr var det ett stenröse men numera är monumentet gjutet i betong.

Treriksröset

Tre städer i södra Lappland har kvinnonamn: Vilhelmina, Dorotea och Fredrika. De har fått sina namn efter Gustav IV Adolfs hustru, drottningen Fredika av Baden, som egentligen hette Fredrika Dorotea Vilhelmina. Därför kallar man ibland södra delen av Lappland för Drottninglandet.

Fredrika av Baden, drottning 1797–1809

Järven trivs bra i Lappland eftersom järvens favoritbyte är renar. När en järv dödar en ren sliter den djuret i bitar för att sedan gömma köttstycken på olika sällen. Något som gjort att samerna jagat järvar under lång tid. På 1960 talet insåg man att det knappt fanns 200 järvar kvar i Sverige och djuret fridlystes 1969. Trots att det gått nästan 50 år finns det fortfarande ungefär lika många järvar nu som då. Det tjuvskjuts alltså lika många järvar varje år som det föds järvvalpar.

Ett problem kopplat till de få järvarna är fjällrävarnas minskade antal. Fjällrävarna är för små för att själva döda en ren. De är beroende av att hitta kött från renar som andra djur dödat, helst järv, eftersom de lämnar kvar så mycket renkött i gömmorna. Fjällräven håller på att dö ut eftersom det blir allt varmare på fjällen och rödrävar kommer allt längre in i fjällrävarnas marker. Därför är det extra allvarligt att järvstammen inte får en chans att växa till sig eftersom fjällrävarna har svårt att överleva alls utan järvarna.

Järv, och fjällräv med vinterpäls

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1

http://www.xn--jrv-qla.nu/fakta-om-jarv

Wikipedia:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lappland,_Sverige

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kiruna

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lycksele

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jokkmokk

https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A4rnaby

https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4rv

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fredrika_av_Baden

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Sveriges landskap och län