Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Malmer"

Från Skolbok

(Skapade sidan med '==Källor== Physical Geography, Tom L. McKnight 6th ed. 1999, ISBN 0-13-950445-1 http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/malmerochmalmbildning.3...')
 
m
Rad 1: Rad 1:
 +
Malmer som innehåller metaller kommer alltid ifrån ågon form av vulkanisk aktivitet.
 +
 +
Ibland innehåller själva lavan metaller. Det är speciellt peciellt vanligt med järnmalm. Då lägger sig malmen i botten av magmakammaren i vulkanen, eftersom malen vanligtvis är tyngre än stenen runtomkring.
 +
 +
Ofta smälter metallerna ur sin ursprungliga sten genom högt tryck och hög värme tillsammans med vatten. Vayynet drivs uppåt i sprickor ovanför magman tillsammans med metallerna och när det svalnar stannar metallen i sprickorna. Är det en litosfärplatta kan den knådas ihop under sin färd neråt i jordens inre, nya metaller smälts och tvingas upp i gamla sprickor tillsammans med vatten och ånga, och på det viset koncentreras om och om igen. Detta är vanligt bland mer lättsmälta metaller som guld, silver, koppar och tenn.
 +
 +
Slutligen är det vanligt med malmbildning när lava sprutar ut ur vulkaner under vattnet runt så kallade ''öbågar''. Kallt havsvatten sipprar ner i sprickor i jordskorpan. Där värms det upp av magma som finns en liten bit ner i jordskorpan. Det överhettade vattnet löser ut  metaller ur berget och lavan. När sedan vattnet trycks ut på havsbottnen igen kyls det ner och metallerna fälls ut påhavsbottnen i sänkor där metallerna koncentreras innan de täcks med sediment. Sveriges viktigaste malmfäl, ''Skelleftefältet'', har bildtas just på det viset.
 +
 +
 +
 +
 +
 
==Källor==
 
==Källor==
  

Versionen från 15 april 2018 kl. 15.48

Malmer som innehåller metaller kommer alltid ifrån ågon form av vulkanisk aktivitet.

Ibland innehåller själva lavan metaller. Det är speciellt peciellt vanligt med järnmalm. Då lägger sig malmen i botten av magmakammaren i vulkanen, eftersom malen vanligtvis är tyngre än stenen runtomkring.

Ofta smälter metallerna ur sin ursprungliga sten genom högt tryck och hög värme tillsammans med vatten. Vayynet drivs uppåt i sprickor ovanför magman tillsammans med metallerna och när det svalnar stannar metallen i sprickorna. Är det en litosfärplatta kan den knådas ihop under sin färd neråt i jordens inre, nya metaller smälts och tvingas upp i gamla sprickor tillsammans med vatten och ånga, och på det viset koncentreras om och om igen. Detta är vanligt bland mer lättsmälta metaller som guld, silver, koppar och tenn.

Slutligen är det vanligt med malmbildning när lava sprutar ut ur vulkaner under vattnet runt så kallade öbågar. Kallt havsvatten sipprar ner i sprickor i jordskorpan. Där värms det upp av magma som finns en liten bit ner i jordskorpan. Det överhettade vattnet löser ut metaller ur berget och lavan. När sedan vattnet trycks ut på havsbottnen igen kyls det ner och metallerna fälls ut påhavsbottnen i sänkor där metallerna koncentreras innan de täcks med sediment. Sveriges viktigaste malmfäl, Skelleftefältet, har bildtas just på det viset.



Källor

Physical Geography, Tom L. McKnight 6th ed. 1999, ISBN 0-13-950445-1

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/malmerochmalmbildning.349.html


Bildkällor

Alla bilder är från Wikimedia utom:



Åter till geografibokens register