Åtgärder

Narkotika (SANT)

Från Skolbok

Version från den 3 augusti 2011 kl. 18.16 av Ingemar (Diskussion | bidrag) (Återställer till version från 20101031 samt klotterskyddar sidan.)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Vad är det för skillnad på knark och narkotika?

Det finns ämnen som används av läkare i sjukvården för att patienter t.ex. inte skall ha ont. Då är ämnet kontrollerat av socialstyrelsen och mängden anpassad till patienten. Den typ av ämne, och mängden har tagits fram av specialisten på området, läkaren. I det fallet talar vi om narkotika. Knark däremot är narkotika som enbart tagits fram för att användaren skall berusa sig. Det finns ingen kontroll av kvalitet eller mängd.


Vad är knark?

Det finns mängder av olika sorters knark med olika effekter och olika skador på kroppen. Gemensamt för dem alla är att de är vanebildande. Användaren blir beroende av ämnet och mår dåligt om han eller hon inte får mer. Detta kallas för ”abstinensbesvär” med ett finare ord. Man kan bl. a. få ont, tro att man skall dö, får diarré och spy. Om man tar mer knark för att slippa detta har man blivit en ”narkoman”, en person som är beroende av knark.


Hur får narkomanen tag i knark?

Knarket finns överallt i samhället, men det är inte billigt. Det kan vara stulet från sjukhus, stulet från patienter som fått det som narkotika av en läkare, det kan ha smugglats in från andra länder och det kan ha tillverkats i Sverige. En narkoman behöver få i hop minst 1000 kronor om dagen för att köpa så mycket knark att han eller hon inte mår dåligt och får abstinensbesvär. Samtidigt gör knarket att en narkoman inte kan arbeta som vanliga människor. Ett alternativ som finns kvar är att stjäla ihop saker. Man kan sällan sälja saker som är stulna för ett bra pris, så narkomanen måste stjäla saker för 5000-10 000 kronor om dagen för att få ihop de 1000 kronor som behövs. Ett annat alternativ är att själv sälja knark till andra. Ett enkelt sätt är att försöka få ungdomar beroende av knark genom att skänka bort det i början och bara tala om de bra sakerna med knarket men låta bli att tala om vad som är dåligt tills skolungdomarna har blivit beroende. Då, när de inte kan ångra sig, tar försäljaren fullt pris. En som säljer narkotika på det sättet kallas för en ”langare” Ett sista alternativ är att ha sex med främmande män och kvinnor mot betalning. Det kallas för att man ”prostituerar” sig.


Lagliga droger på Internet

Många ungdomar köper knark på Internet. Försäljarna utnyttjar att de inte hunnit bli förbjudna i Sverige ännu och säljer till dem som inte vill riskera att hamna i polisregistren för narkotikainnehav eller till dem som har svårt att få tag på knark på annat sätt som t.ex. ungdomar. Bara för att de är lagliga att använda är knarket på Internet långt ifrån ofarligt och du de som använder knarket kan bli sjuka eller göra duma saker under drogrusets inverkan, precis som riktiga narkomaner gör.


Sprutor och sjukdomar

En del knark sprutas in i kroppen med hjälp av sprutor. Man ”injicerar” knarket. Ofta delar flera narkomaner på samma spruta, eftersom det är svårt att få tag på sprutor i Sverige. Det gör att om en narkoman i gruppen har en sjukdom, så sprids sjukdomen till alla narkomaner i gruppen. På det sättet sprids flera farliga, obotliga sjukdomar som gulsot och AIDS/HIV.


Anabola steroider

Anabola steroider används av muskelbyggare för att öka muskelmängden i kroppen fort. Det är egentligen ett manligt könshormon. Om kvinnor tar det riskerar de att få mörkare röst och skäggväxt. Kroppen blir mer manlig. Om en man tar de förstörs produktionen av spermier så att han aldrig kan bli pappa. Båda könen får större näsa, öron händer och fötter och drabbas vanligtvis av både håravfall och mängder med acne och finnar. Ofta blir de som tar anabola steroider mer aggressiva, särskilt om de tas tillsammans med alkohol som försämrar omdömet hos användaren. Detta gör att knarkaren ofta hamnar i slagsmål, eller t.o.m. är den som väldigt ofta startar slagsmålen.

Cannabis/marijuana/hasch/hampa

Allt kommer från cannabisväxten. De torkade bladen röks och kallas vanligtvis för cannabis eller marijuana. Kådan kallas för hasch. Fibrerna används t.ex. till kläder och rep och kallas hampa. Drogen cannabiol som finns i cannabisväxten gör att knarkaren tappar kontrollen, blir fnittrig, ser hallucinationer och upplever olika sinnesintryck annorlunda. Om det är en tonåring brukar hjärnan stanna upp i utvecklingen så att knarkaren förblir barnslig hela livet. Cannabiol är fettlösligt, till skillnad från de flesta andra droger som är vattenlösliga, så cannabiol kan lagras i hjärnan. Flera dagar, eller veckor, senare kan knarkaren bli drogad av cannabiolen igen när den frigörs från sitt lager, men det kan vara i ett helt annat sammanhang, t.ex. när man kör en bil eller en moped, när man sitter i ett klassrum eller när man är ute och klättrar i berg. Då blir knarkaren helt oväntat en fara för både sig själv och alla i omgivningen.


GHB

GHB är ett knark som är framställt i ett laboratorium. Det finns inte ute i naturen. Den som använder GHB får ett rus fyllt av avspändhet och upprymdhet. Det största hotet mot GHB användaren är att skillnaden mellan den dos som krävs för att få en effekt, och mängden för en dödande dos, är extremt liten vilket gör GHB till en väldigt farlig drog. Man dricker oftast GHB utblandat med annan vätska eller alkohol.


Kokain

Kokain kommer från kokabusken som växer vilt i Sydamerika. Om man renar den koka man får från buskens blad får man kokain. Kokainet ger en kortvarig känsla av lycka och osårbarhet. Kokain sägs vara det knark som man lättast blir beroende av. Kokain sniffas vanligtvis upp i näsan.


Opium, morfin, heroin

Samtliga dessa har sitt ursprung i en vallmo som trivs i Asiens bergstrakter. Man använder vallmons frökapsel. Om man torkar saven från frökapseln får man opium. Traditionellt sett röks det. Det ger ett avslappnande lyckorus som dämpar ångest och ger en behaglig sömn. Om man renar opiumet, ”raffinerar” det, får man morfin. Morfin har samma effekt som opium men är mycket starkare och man blir också snabbare beroende av morfin. Heroin är en kemisk förändring av morfinet. Det löser sig lättare i fett och når därför hjärnan snabbare än morfin. Användaren får därför ett häftigare rus än med morfin. Heroin är väldigt beroendeframkallande och en drog som ger fruktansvärda besvär om man försöker att sluta. Man injicerar vanligtvis morfin och heroin.


Amfetamin

Amfetamin är en tillverkad drog, den finns inte i naturen. Den som använder amfetamin känner sig lycklig, pigg och tycker att han eller hon orkar hur mycket som helst. Knarkaren kan vara vaken flera dygn i sträck och blir ofta ”paranoid”, dvs. han eller hon tror att det finns människor, utomjordingar, hemliga agenter, poliser eller något annat som förföljer honom eller henne. Amfetamin är den vanligaste drogen för injicering i Sverige.


Källor

PULS samhällskunskap NoK 2002 ISBN 91-27-75721-8

http://www.newzglobe.com/node/4999

http://www.can.se/Drogfakta/Cannabis

http://en.wikipedia.org/wiki/Cannabis

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anabola_steroider

http://www.anabolasteroider.se/

http://www.ne.se/ghb

http://www.ne.se/kokain

http://sv.wikipedia.org/wiki/Opium

http://sv.wikipedia.org/wiki/Morfin

http://sv.wikipedia.org/wiki/Heroin