Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Nedbrytande krafter"

Från Skolbok

m
 
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 11: Rad 11:
  
 
[[Image:Alabama cave 2005-04-24.km.jpg|thumb|alt=Grotta.| ''Kalkstensgrotta''.]]
 
[[Image:Alabama cave 2005-04-24.km.jpg|thumb|alt=Grotta.| ''Kalkstensgrotta''.]]
Det krävs vatten för all kemisk vittring. Hur berg påverkas av den kemiska vittringen beror i första hand på vilka mineral den består av.  Ett exempel är granitvittring; industrier släpper ut svavel i luften. Svavlet kommer i kontakt med fukt och bildar svavelsyra. När det regnar följer svavelsyran med regndropparna mot marken. När graniten träffas av det sura regnet bryts mineralet fältspat som finns i graniten ner och hela ytan blir porös och mjuk. Ett annat exempel är när surt vatten fräter på kalksten och bildar grotter, världens största grottor har bildats på det sättet.
+
Det krävs vatten för all kemisk vittring. Hur berg påverkas av den kemiska vittringen beror i första hand på vilka mineral den består av.  Ett exempel är granitvittring; industrier släpper ut svavel i luften. Svavlet kommer i kontakt med fukt och bildar svavelsyra. När det regnar följer svavelsyran med regndropparna mot marken. När graniten träffas av det sura regnet bryts mineralet fältspat som finns i graniten ner och hela ytan blir porös och mjuk. Ett annat exempel är när surt vatten fräter på kalksten och bildar grottor, världens största grottor har bildats på det sättet.
 
 
  
 
=== Biologisk vittring ===
 
=== Biologisk vittring ===
Rad 81: Rad 80:
  
 
Samtliga bilder är från wikimedia commons
 
Samtliga bilder är från wikimedia commons
 +
 +
 +
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register====
 +
  
 
[[Kategori:Geografi]]
 
[[Kategori:Geografi]]

Nuvarande version från 24 april 2012 kl. 12.43

Taluskoner.
Taluskoner.

Motsatsen till uppbyggande krafter kallas nedbrytande krafter, eller ”exogena processer” med fin svenska. Det allra tydligaste tecknen på att nedbrytande krafter påverkar landskapet är när du ser att löst material fallit ner längs bergsidor och bildat högar längst ner, sk. taluskoner. Ett våldsammare tecken är bergskred, jordskred eller lerskred, när markytan i en sluttning av olika anledningar ger vika och börjar röra sig neråt. Man delar upp de nedbrytande krafterna i olika varianter.


Vittring

Det finns tre olika sorters vittring. Vittringen kan delas in i kemiska, biologiska och fysiska mekanismer, även om vittringen oftast är ett resultat av en samverkande effekt av dem.


Kemisk vittring

Grotta.
Kalkstensgrotta.

Det krävs vatten för all kemisk vittring. Hur berg påverkas av den kemiska vittringen beror i första hand på vilka mineral den består av. Ett exempel är granitvittring; industrier släpper ut svavel i luften. Svavlet kommer i kontakt med fukt och bildar svavelsyra. När det regnar följer svavelsyran med regndropparna mot marken. När graniten träffas av det sura regnet bryts mineralet fältspat som finns i graniten ner och hela ytan blir porös och mjuk. Ett annat exempel är när surt vatten fräter på kalksten och bildar grottor, världens största grottor har bildats på det sättet.

Biologisk vittring

Rötter från växter kan växa ner i sprickor och när rötterna pressar mot kanterna spricker jord och sten, något som kallas ”rotsprängning”. När lavar växer på bergytan bildas dessutom syror och frätande ämnen som ökar den kemiska vittringen och långsamt bryter ner bergets yta till sand.


Fysisk vittring

Två vanliga former av fysisk vittring är frost-och solsprängning. Frostsprängning uppstår när vatten kryper in i ytan på stenar. När vattnet fryser till is ökar volymen och pressar mot kanterna så att de spricker. Solsprängning finns i områden med stor skillnad mellan dags- och nattemperaturen. När ytan värms upp och kyls varje dygn spricker ytan sönder. Till fysisk vittring hör också all form av nötning, som beskrivs i de olika nedbrytande processerna här nedanför,

Vind (eoliska processer)

Vind som blåser över mark som är torr och med ett sandlager drar med sig sanden. När sandkornen sedan träffar något hårt, som en bergsida, nöts den långsamt ner. Ju högre upp från markytan man kommer ju mindre påverkar gruskornen ytan. Det kan skapa klippor som ser ut som höga pelare, vi är vana att se dem från filmer om vilda western. Vindar blåser också omkring sand och på det sättet bildas sanddyner av olika former.

Restberg.
Vindslipat restberg i New Mexiko.

Rinnande vatten (fluviala processer)

Rinnande vatten som man hittar i bäckar, åar älvar och floder bryter ner marken på två olika sätt. Eller, egentligen är det inte vattnet i sig som bryter ner marken, utan det grus och slam som vattnet för med sig. Det första sättet som rinnande vatten bryter ner underlaget på är när det rinnande vattnet drar med sig grus och sten, som i sin tur studsar på andra stenar på bottnen. På det sättet bryts större stenar ner till grus och sand. Det andra sättet är helt enkelt förflyttningen av sand och grus från en plats till en annan med vattnets hjälp. Ju brantare marken är desto snabbare rinner vattnet, och ju snabbare vattnet rinner desto mer grus och sand dras med av vattnet. I områden som är mer eller mindre plana sjunker istället sand och grus som forslats med vattnet till bottnen och bildar grus- och sandbankar.


Kustprocesser

Kustprocesser är ett samlingsnamn för alla processer vid havsstranden som bryter ner markytan. När vågor slår mot stranden drar vågorna med sig sand och grus som nöter på underlaget. Stora vågor har mer kraft att nöta på underlaget än små vågor. Havsbotten med löst grus innebär större nötning än andra havsbottnar. När vågor nöter ner kusten kallas det för ”abrasion” med ett fint språk.

Strömmar längs kusterna av t.ex. tidvatten påverkar också många kuststräckor och längs varma kuster kan levande organismer bygga upp korallrev. Även flodernas stora deltan hör till kustmiljön, så skapandet laguner och tropiska mangroveträsk kan också räknas till kustens processer. Längs kuster med sand kan också vinden ha stor påverkan, längs sandstränder hittar man t.ex. ofta stora kustdyner. Om du reser till Gotland finns det en tydlig form av abrasion som kallas ”raukar”. Det är stenpelare vid stränderna som bildas när vågorna slipat bort mjukare stenarter och bara de hårdare blir kvar.

Rauken kaffepannan.
Kaffepannan, rauk på Gotland.
Sanddyn begraver fyr.
Den danska sanddynen Rubjerg Knude begraver fyr..
Fil:111605main image feature 294 deltanilo.jpg
Nilen i Egypten och nildeltat i grönt..

Glaciala processer

De glaciala processerna är de som uppstår när en tung is rör sig över markytan. Det är de processer som påverkar ytan mest, men de har ett helt eget kapitel: Spåren efter istiden.

Filmsnuttar med exempel

"Kusten Catlins på Nya Zeeland"

"Mammutgrottorna, världens största system av kalkstensgrottor"

"Niagarafallen, gränsen mellan USA och Kanada"

Källor:

Physical Geography, Tom L. McKnight 6th ed. 1999, ISBN 0-13-950445-1

http://www.geologivagen.se/faktabladomgeologi/vittring.4.49aebab41110298c34b80003520.html

http://www.britannica.com/EBchecked/topic/645007/wind-action

http://www.britannica.com/EBchecked/topic/211535/fluvial-process

http://www.geologivagen.se/faktabladomgeologi/abrasion.4.49aebab41110298c34b80003452.html

http://www.geol.lu.se/frageol/faq.php?categories=all&search=

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rauk

Samtliga bilder är från wikimedia commons


Åter till geografibokens register