Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Population"

Från Skolbok

(Skapade sidan med 'http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/4/4e/World_population.svg/1000px-World_population.svg.png ’’Karta som visar antalet människor/land på jorden’’ Befolkni...')
 
m
 
(33 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
==Hur många är vi egentligen på jorden?==
 +
 
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/4/4e/World_population.svg/1000px-World_population.svg.png
 
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/4/4e/World_population.svg/1000px-World_population.svg.png
  
’’Karta som visar antalet människor/land på jorden’’
+
''Karta som visar antalet människor/land på jorden''
  
 
Befolkningsökningen är ett av de största problemen vi har framför oss. Problemet är egentligen inte att vi blir så många, hela jordens befolkning skulle rymmas på Gotland om de stod packade som sillar, utan för att alla på jorden vill ha så lättsamt och gott liv som möjligt men jordens resurser räcker inte till.
 
Befolkningsökningen är ett av de största problemen vi har framför oss. Problemet är egentligen inte att vi blir så många, hela jordens befolkning skulle rymmas på Gotland om de stod packade som sillar, utan för att alla på jorden vill ha så lättsamt och gott liv som möjligt men jordens resurser räcker inte till.
  
*Runt år 0 när Augustus var kejsare i Rom var vi ungefär 250 000 000 människor på jorden. *Jordens befolkning ökade långsamt för att slutligen nå sin första miljard år 1820.  
+
*Runt år 0 när Augustus var kejsare i Rom var vi ungefär 250 000 000 människor på jorden.  
 +
*Jordens befolkning ökade fortsatt långsamt för att slutligen nå sin första miljard år 1820.  
 
*Drygt hundra år senare, 1930 hade folkmängden fördubblats och vi blev två miljarder.  
 
*Drygt hundra år senare, 1930 hade folkmängden fördubblats och vi blev två miljarder.  
 
*Bara trettio år efter det, år 1960 blev vi tre miljarder.
 
*Bara trettio år efter det, år 1960 blev vi tre miljarder.
*Sedan tog det bara 15 år att bli fyra miljarder år 1975.
+
*Sedan tog det bara femton år att bli fyra miljarder år 1975.
 
*Elva år senare, 1987 var vi fem miljarder.
 
*Elva år senare, 1987 var vi fem miljarder.
 
*Sedan tog det elva år till, till 1998, innan vi blev sex miljarder.
 
*Sedan tog det elva år till, till 1998, innan vi blev sex miljarder.
* Sedan tog det 13 år till innan vi blev sju miljarder i oktober 2011.
+
*Sedan tog det tretton år till innan vi blev sju miljarder i oktober 2011.
  
 
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b7/Population_curve.svg/500px-Population_curve.svg.png
 
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b7/Population_curve.svg/500px-Population_curve.svg.png
  
’’Jordens befolkning’’
+
''Jordens befolkning''
  
När blir vi åtta miljarder? Runt år 2025 tror man. Nio miljarder blir vi runt år 2050. Det beror litet på hur man räknar. Det enda vi vet säkert är at jordens befolkning inte minskar utan vi blir hela tiden fler och fler.
+
När blir vi åtta miljarder? Runt år 2025 tror man. Nio miljarder blir vi runt år 2050. Det beror litet på hur man räknar. Det enda vi vet säkert är att jordens befolkning inte minskar utan vi blir hela tiden fler och fler.
  
  
Rad 33: Rad 36:
  
 
Om två vuxna människor skaffar sig 2.1 barn säger man att befolkningsmängden är stabil. Om man bara skaffade två barn skulle befolkningsmängden minska eftersom det finns barn som dör innan de hunnit skaffa egna barn och det finns vuxna som inte vill, eller kan, skaffa egna barn.
 
Om två vuxna människor skaffar sig 2.1 barn säger man att befolkningsmängden är stabil. Om man bara skaffade två barn skulle befolkningsmängden minska eftersom det finns barn som dör innan de hunnit skaffa egna barn och det finns vuxna som inte vill, eller kan, skaffa egna barn.
 +
  
 
==Händer samma sak i fattiga länder nu, som hände i Sverige förr?==
 
==Händer samma sak i fattiga länder nu, som hände i Sverige förr?==
 +
 +
http://web.pdx.edu/~rueterj/courses/casestudies/demographic_transition/demo_trans.gif
 +
 +
''Bild som visar de fyra faserna i befolkningsutvecklingen. Grönt visar antalet födda barn, rött visar antalet döda barn.''
 +
  
 
Man brukar tala om att ett land går igenom fyra faser:
 
Man brukar tala om att ett land går igenom fyra faser:
 
# Man föder många barn och många barn dör innan de nått vuxen ålder. Så var det i Sverige fram till början av 1800-talet och så är det fortfarande i fattiga länder där befolkningen främst sysslar med jordbruk.
 
# Man föder många barn och många barn dör innan de nått vuxen ålder. Så var det i Sverige fram till början av 1800-talet och så är det fortfarande i fattiga länder där befolkningen främst sysslar med jordbruk.
 
#Man fortsätter att föda många barn, men antalet barn som överlever till vuxen ålder ökar så hela befolkningen drabbas av en ”befolkningsexplosion”. Så hade vi i Sverige andra halvan av 1800-talet. Så är det i fattiga länder där befolkningen har tillgångtill näringsrik mat, rent vatten och läkarvård.
 
#Man fortsätter att föda många barn, men antalet barn som överlever till vuxen ålder ökar så hela befolkningen drabbas av en ”befolkningsexplosion”. Så hade vi i Sverige andra halvan av 1800-talet. Så är det i fattiga länder där befolkningen har tillgångtill näringsrik mat, rent vatten och läkarvård.
#Antalet barn som föds minskar, och i princip alla barn överlever till vuxen ålder. Så hade vi i Sverige fram till 1990 talet. Så är det i länder där kvinnor får bra utbildning, där båda könen är självförsörjande och där preventivmedel är tillåtet.
+
#Antalet barn som föds minskar, och i princip alla barn överlever till vuxen ålder. Så hade vi i Sverige fram till 1980 talet. Så är det i länder där kvinnor får bra utbildning, där båda könen är självförsörjande och där preventivmedel är tillåtet.
# Antalet barn som föds är så lågt att befolkningen skulle minska utan invandring från andra länder. Så har vi haft det i Sverige sedan 1990-talets slut och situationen är liknande i andra industriländer som Italien och Japan.  
+
# Antalet barn som föds är så lågt att befolkningen skulle minska utan invandring från andra länder. Så har vi haft det i Sverige sedan 1990-talet och situationen är liknande i andra industriländer som Italien och Japan.  
  
 
De flesta fattiga länder i världen befinner sig just nu i fas två eller tre. Först när samtliga länder på jorden kommit till fas fyra kan man anta att hela jordens befolkning skall börja minska, men ingen vet när- eller ens om, det sker.
 
De flesta fattiga länder i världen befinner sig just nu i fas två eller tre. Först när samtliga länder på jorden kommit till fas fyra kan man anta att hela jordens befolkning skall börja minska, men ingen vet när- eller ens om, det sker.
  
[[File:Countriesbyfertilityrate.svg|thumb|500px|’’En karta som visar hur många barn varje kvinna föder i genomsnitt enligt statistik 2005-2010’’
+
===Sverige under faserna 1-4===
{{col-begin}}
+
 
{{col-break}}
+
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a7/Demographic_change_in_Sweden_1735-2000.png
{{legend|#AE23AE|7–8 barn}}
+
 
{{legend|#FF00FF|6–7 barn}}
+
''Kurvor som visar Sveriges födda och döda, både barn och vuxna, under faserna. Rött=döda, blått=födda.''
{{col-break}}
+
 
{{legend|#FF0000|5–6 barn}}
+
Diagrammet som visar de fyra faserna är övertydligt. Diagrammet här ovanför är inte likvärdigt eftersom det visar antalet födda barn jämfört med alla som dött, både barn och vuxna, men det ger ändå en verklighetsstämpel till diagrammen. Du kan se hur landet utvecklats och även se hur födelsetal och dödstal följer varandra mer eller mindre tydligt enligt teorin om de fyra faserna. Det är egentligen "anomalierna", dvs. när det inte stämmer, som kan vara intressanta:
{{legend|#FF6600|4–5 barn}}
+
 
{{col-break}}
+
På 1700-talet hade vi flera hungersnöder med tillhörande epidemier av både kolera och tyfus, vilket syns i statistikens höga, röda toppar under fas 1.
{{legend|#FFFF00|3–4 barn}}
+
 
{{legend|#00FF00|2–3 barn}}
+
1741 startade partiet hattarna krig mot Ryssland. Vi förlorade samma år, och dödstalen syns som den första röda topp som slår igenom födelsekurvan.
{{col-break}}
+
 
{{legend|#20DFD8|1–2 barn}}
+
1771 Var den sista riktigt stora hungersnöden i Sverige och det som gjorde att potatisen slutligen blev en populär gröda bland bönderna. Observera hur mycket födelsekurvan sjunker samtidigt, något som indikerar att antalet unga kvinnor i barnafödande ålder som dog i hungersnöden var stort.
{{legend|#35B0E3|0–1 barn}}
+
 
{{col-end}}]]
+
1808-1809 var den sista gången dödstalen var större än födelsetalen, och det skedde under kriget mot Ryssland när vi var motståndare till Napoleon och vi var tvungna att ge upp Finland till Ryssland.
 +
 
 +
1867 hade vi "året utan sommar" när tjälen inte gick ur backen under sommaren och vi hade den sista missväxten i landet. Den gav inget jätteutslag i statistiken eftersom man fått igång både väg-och järnvägsnätet i Sverige. På det viset kunde mat fraktas från utlandet till utsatta delar och ren svält uppstod egentligen bara i Sveriges inland norr om Dalälven. Jämfört med svälten 1771 var det ingen större katastrof, men det syns ändå tydligt i födelsestatistiken som ett jack.
 +
 
 +
Nästa stora anomali är 1918-19. Födelsetalen går i topp men också dödstalen. Orsaken är glädjen över att första världskriget tagit slut 1918 samtidigt som den sista riktigt stora epidemin drabbade Sverige 1919 när "spanska sjukan" nådde Sverige och Europa i övrigt. Fler dog i Europa av den sjukdomen än antalet som stupade under hela första världskriget.
 +
 
 +
Födelsetalen sjunker under mellankrigstiden, vilket är förståeligt då hela världen hamnade i en ekonomisk kris och folk skaffar inte gärna barn när de är arbetslösa och utblottade.
 +
 
 +
Nästa anomali sker under 1940-talet med en topp 1945-46 och det beror på andra världskriget när man skyndade sig att skaffa barn när maken kom hem på tillfälliga permissioner. Man visste ju inte om han skulle komma tillbaka fler gånger. Andra världskriget påverkade hela svenska befolkningen medan första världskriget egentligen bara påverkade de som höll på med handel och sjöfart. Vid krigsslutet kom samma glädje som vid slutet av första världskriget och barnafödandet tog fart. Det skapade det sk. "köttberget" av folk födda på 40-talet som blivit en ovanligt stor mängd pensionärer nu.
 +
 
 +
Mängden 40-talister skapade i sin tur en ny födelsetopp på 60-talet när 40-talisternas barn kom upp i vuxen ålder.
 +
 
 +
Nästa topp kom kring 90-talets slut och 2000 talets början. Orsaken till att det gick 30 år och mer mellan topparna är att kvinnor utbildar sig och blir äldre innan de skaffar barn. Från 20-års ålder på 60-talet till 30+ numera. Det är den vågen som just nått skolvärlden (2013) och fyller våra förskolor och lågstadier till brädden samtidigt som det inte gått så få elever i gymnasiet sedan realskolan försvann 1969.
 +
 
 +
==Hur många barn föds nu?==
 +
 
 +
Ett tydligt sätt att se hur långt ett land kommit i sin utveckling är genom att se på hur många barn varje enskild kvinna föder i genomsnitt. Man kan säga att alla länder på kartan jhär nedanför som är blå (0-2 barn) har kommit till slutfasen i utvecklingen, medan länder som är lila och cerise (6-8 barn/kvinna) utvecklingsmässigt befinner sig där Sverige var under 1700-talet.
 +
 
 +
 
 +
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/2e/Countriesbyfertilityrate.svg/800px-Countriesbyfertilityrate.svg.png
 +
 
 +
''En karta som visar hur många barn varje kvinna föder i genomsnitt enligt statistik 2005-2010''
 +
*Lila=7–8 barn
 +
*Cerise=6-7 barn
 +
*Rött=5–6 barn
 +
*Orange=4-5 barn
 +
*Gul=3–4 barn
 +
*Grön=2–3 barn
 +
*Ljusblå=1–2 barn
 +
*Blå=0–1 barn
  
 
==Befolkningspyramid==
 
==Befolkningspyramid==
Rad 69: Rad 107:
 
*Steg 2, antalet arbetsföra människor i samhället ökar utan att behöva dras med kostnaderna för pensionärer.
 
*Steg 2, antalet arbetsföra människor i samhället ökar utan att behöva dras med kostnaderna för pensionärer.
 
*Steg 3, befolkningsutvecklingen stabiliseras och det finns ungefär lika många av varje ålderskategori.
 
*Steg 3, befolkningsutvecklingen stabiliseras och det finns ungefär lika många av varje ålderskategori.
Steg 4, Antalet pensionärer ökar drastiskt och samtidigt som den arbetsföra befolkningen, som skall försörja pensionärerna, minskar.  
+
*Steg 4, Antalet pensionärer ökar drastiskt och samtidigt som den arbetsföra befolkningen, som skall försörja pensionärerna, minskar.  
  
  
Rad 84: Rad 122:
  
  
Ser man slutligen på USA:s befolkningspyramid är den intressant vad det gäller pensionärerna. Många fler kvinnor än män har uppnått hög ålder och det beror på två saker. Dels är det fler kvinnor än män som blir gamla, kvinnor är tåligare mot åldersrelaterade sjukdomar. Dels har många män dött i krig och tunga industrijobb från 1930 talet och framåt, vilket påverkar pyramidens utseende.
+
Ser man slutligen på USA:s befolkningspyramid för år 2000 är den intressant vad det gäller pensionärerna. Många fler kvinnor än män har uppnått hög ålder och det beror på två saker. Dels är det fler kvinnor än män som blir gamla, kvinnor är tåligare mot åldersrelaterade sjukdomar. Dels har många män dött i krig och tunga industrijobb från 1930 talet och framåt, vilket påverkar pyramidens utseende.
  
 
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Uspop.svg/800px-Uspop.svg.png
 
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/20/Uspop.svg/800px-Uspop.svg.png
 
  
 
==Källor==
 
==Källor==
Rad 102: Rad 139:
 
===Bilder===
 
===Bilder===
  
Samtliga bilder är från Wikimedia Commons
+
Samtliga bilder är från Wikimedia Commons utom
 +
 
 +
Bild på befolkningsutvecklingen: web.pdx.edu/~rueterj/courses/casestudies/demographic_transition/demo_trans.gif
 +
 
 +
Sveriges befolkningsutveckling under de fyra faserna: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a7/Demographic_change_in_Sweden_1735-2000.png
 +
 
 +
 
 +
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register====
 +
 
 +
 
 +
[[Kategori: Geografi]]

Nuvarande version från 5 januari 2015 kl. 01.29

Hur många är vi egentligen på jorden?

1000px-World_population.svg.png

Karta som visar antalet människor/land på jorden

Befolkningsökningen är ett av de största problemen vi har framför oss. Problemet är egentligen inte att vi blir så många, hela jordens befolkning skulle rymmas på Gotland om de stod packade som sillar, utan för att alla på jorden vill ha så lättsamt och gott liv som möjligt men jordens resurser räcker inte till.

  • Runt år 0 när Augustus var kejsare i Rom var vi ungefär 250 000 000 människor på jorden.
  • Jordens befolkning ökade fortsatt långsamt för att slutligen nå sin första miljard år 1820.
  • Drygt hundra år senare, 1930 hade folkmängden fördubblats och vi blev två miljarder.
  • Bara trettio år efter det, år 1960 blev vi tre miljarder.
  • Sedan tog det bara femton år att bli fyra miljarder år 1975.
  • Elva år senare, 1987 var vi fem miljarder.
  • Sedan tog det elva år till, till 1998, innan vi blev sex miljarder.
  • Sedan tog det tretton år till innan vi blev sju miljarder i oktober 2011.

500px-Population_curve.svg.png

Jordens befolkning

När blir vi åtta miljarder? Runt år 2025 tror man. Nio miljarder blir vi runt år 2050. Det beror litet på hur man räknar. Det enda vi vet säkert är att jordens befolkning inte minskar utan vi blir hela tiden fler och fler.


Varför tar det längre tid att nå en miljard nu?

Orsaken till att takten på folkmängdsökningen minskar är att kvinnorna i fattiga länder får det bättre, och då föds det färre barn. Förr föddes sju barn för att tre skulle nå vuxen ålder, nu räcker det med att föda fyra för att två-tre skall ta hand om föräldrarna när de blir gamla.


Vad hände på 1800 talet?

Den stora befolkningsökningen i vår del av världen kom egentligen runt 1700-talets slut. Då gick dödligheten bland barn ner, men kvinnorna fotsatte att föda lika många barn. Man tackade: freden, vaccinet och potatisen för att familjernas storlek ökade drastiskt. Sedan gick det en tid tills kvinnorna i Sverige fick det bättre och då sjönk också födelsetalet så att befolkningsökningen hos oss och i övriga västvärlden sjönk till hanterbar nivå.


Vad är en rimlig befolkningsökning?

Om två vuxna människor skaffar sig 2.1 barn säger man att befolkningsmängden är stabil. Om man bara skaffade två barn skulle befolkningsmängden minska eftersom det finns barn som dör innan de hunnit skaffa egna barn och det finns vuxna som inte vill, eller kan, skaffa egna barn.


Händer samma sak i fattiga länder nu, som hände i Sverige förr?

demo_trans.gif

Bild som visar de fyra faserna i befolkningsutvecklingen. Grönt visar antalet födda barn, rött visar antalet döda barn.


Man brukar tala om att ett land går igenom fyra faser:

  1. Man föder många barn och många barn dör innan de nått vuxen ålder. Så var det i Sverige fram till början av 1800-talet och så är det fortfarande i fattiga länder där befolkningen främst sysslar med jordbruk.
  2. Man fortsätter att föda många barn, men antalet barn som överlever till vuxen ålder ökar så hela befolkningen drabbas av en ”befolkningsexplosion”. Så hade vi i Sverige andra halvan av 1800-talet. Så är det i fattiga länder där befolkningen har tillgångtill näringsrik mat, rent vatten och läkarvård.
  3. Antalet barn som föds minskar, och i princip alla barn överlever till vuxen ålder. Så hade vi i Sverige fram till 1980 talet. Så är det i länder där kvinnor får bra utbildning, där båda könen är självförsörjande och där preventivmedel är tillåtet.
  4. Antalet barn som föds är så lågt att befolkningen skulle minska utan invandring från andra länder. Så har vi haft det i Sverige sedan 1990-talet och situationen är liknande i andra industriländer som Italien och Japan.

De flesta fattiga länder i världen befinner sig just nu i fas två eller tre. Först när samtliga länder på jorden kommit till fas fyra kan man anta att hela jordens befolkning skall börja minska, men ingen vet när- eller ens om, det sker.

Sverige under faserna 1-4

Demographic_change_in_Sweden_1735-2000.png

Kurvor som visar Sveriges födda och döda, både barn och vuxna, under faserna. Rött=döda, blått=födda.

Diagrammet som visar de fyra faserna är övertydligt. Diagrammet här ovanför är inte likvärdigt eftersom det visar antalet födda barn jämfört med alla som dött, både barn och vuxna, men det ger ändå en verklighetsstämpel till diagrammen. Du kan se hur landet utvecklats och även se hur födelsetal och dödstal följer varandra mer eller mindre tydligt enligt teorin om de fyra faserna. Det är egentligen "anomalierna", dvs. när det inte stämmer, som kan vara intressanta:

På 1700-talet hade vi flera hungersnöder med tillhörande epidemier av både kolera och tyfus, vilket syns i statistikens höga, röda toppar under fas 1.

1741 startade partiet hattarna krig mot Ryssland. Vi förlorade samma år, och dödstalen syns som den första röda topp som slår igenom födelsekurvan.

1771 Var den sista riktigt stora hungersnöden i Sverige och det som gjorde att potatisen slutligen blev en populär gröda bland bönderna. Observera hur mycket födelsekurvan sjunker samtidigt, något som indikerar att antalet unga kvinnor i barnafödande ålder som dog i hungersnöden var stort.

1808-1809 var den sista gången dödstalen var större än födelsetalen, och det skedde under kriget mot Ryssland när vi var motståndare till Napoleon och vi var tvungna att ge upp Finland till Ryssland.

1867 hade vi "året utan sommar" när tjälen inte gick ur backen under sommaren och vi hade den sista missväxten i landet. Den gav inget jätteutslag i statistiken eftersom man fått igång både väg-och järnvägsnätet i Sverige. På det viset kunde mat fraktas från utlandet till utsatta delar och ren svält uppstod egentligen bara i Sveriges inland norr om Dalälven. Jämfört med svälten 1771 var det ingen större katastrof, men det syns ändå tydligt i födelsestatistiken som ett jack.

Nästa stora anomali är 1918-19. Födelsetalen går i topp men också dödstalen. Orsaken är glädjen över att första världskriget tagit slut 1918 samtidigt som den sista riktigt stora epidemin drabbade Sverige 1919 när "spanska sjukan" nådde Sverige och Europa i övrigt. Fler dog i Europa av den sjukdomen än antalet som stupade under hela första världskriget.

Födelsetalen sjunker under mellankrigstiden, vilket är förståeligt då hela världen hamnade i en ekonomisk kris och folk skaffar inte gärna barn när de är arbetslösa och utblottade.

Nästa anomali sker under 1940-talet med en topp 1945-46 och det beror på andra världskriget när man skyndade sig att skaffa barn när maken kom hem på tillfälliga permissioner. Man visste ju inte om han skulle komma tillbaka fler gånger. Andra världskriget påverkade hela svenska befolkningen medan första världskriget egentligen bara påverkade de som höll på med handel och sjöfart. Vid krigsslutet kom samma glädje som vid slutet av första världskriget och barnafödandet tog fart. Det skapade det sk. "köttberget" av folk födda på 40-talet som blivit en ovanligt stor mängd pensionärer nu.

Mängden 40-talister skapade i sin tur en ny födelsetopp på 60-talet när 40-talisternas barn kom upp i vuxen ålder.

Nästa topp kom kring 90-talets slut och 2000 talets början. Orsaken till att det gick 30 år och mer mellan topparna är att kvinnor utbildar sig och blir äldre innan de skaffar barn. Från 20-års ålder på 60-talet till 30+ numera. Det är den vågen som just nått skolvärlden (2013) och fyller våra förskolor och lågstadier till brädden samtidigt som det inte gått så få elever i gymnasiet sedan realskolan försvann 1969.

Hur många barn föds nu?

Ett tydligt sätt att se hur långt ett land kommit i sin utveckling är genom att se på hur många barn varje enskild kvinna föder i genomsnitt. Man kan säga att alla länder på kartan jhär nedanför som är blå (0-2 barn) har kommit till slutfasen i utvecklingen, medan länder som är lila och cerise (6-8 barn/kvinna) utvecklingsmässigt befinner sig där Sverige var under 1700-talet.


800px-Countriesbyfertilityrate.svg.png

En karta som visar hur många barn varje kvinna föder i genomsnitt enligt statistik 2005-2010

  • Lila=7–8 barn
  • Cerise=6-7 barn
  • Rött=5–6 barn
  • Orange=4-5 barn
  • Gul=3–4 barn
  • Grön=2–3 barn
  • Ljusblå=1–2 barn
  • Blå=0–1 barn

Befolkningspyramid

Ett annat sätt att visa hur en befolkning är uppbyggd är med hjälp av en sk. ”befolkningspyramid”. Om man ser på de fyra stegen i utvecklingen här ovanför kan de också illustreras med:

800px-DTM_Pyramids.svg.png

  • Steg 1, en befolkning där de flesta är under 15 års ålder och där det knappt finns några pensionärer.
  • Steg 2, antalet arbetsföra människor i samhället ökar utan att behöva dras med kostnaderna för pensionärer.
  • Steg 3, befolkningsutvecklingen stabiliseras och det finns ungefär lika många av varje ålderskategori.
  • Steg 4, Antalet pensionärer ökar drastiskt och samtidigt som den arbetsföra befolkningen, som skall försörja pensionärerna, minskar.


Tittar man på Libyens befolkningspyramid ser man att det är en extremt ung befolkning där mer än halva landets folkmängd är under 20 år:

LibyaPopulation2011.jpg


Om man däremot ser hur befolkningspyramiden för Kina ser ut märker man att det är ett glapp. Någonting hände 1980-1985 som fick antalet födda barn att sjunka drastiskt. ’

China_population_pyramid_2005.png

Eftersom det var en minskning då, finns inte lika många som kan föda barn i Kina 2005 och då blir också antalet födda barn 20 år senare lägre.


Ser man slutligen på USA:s befolkningspyramid för år 2000 är den intressant vad det gäller pensionärerna. Många fler kvinnor än män har uppnått hög ålder och det beror på två saker. Dels är det fler kvinnor än män som blir gamla, kvinnor är tåligare mot åldersrelaterade sjukdomar. Dels har många män dött i krig och tunga industrijobb från 1930 talet och framåt, vilket påverkar pyramidens utseende.

800px-Uspop.svg.png

Källor

Geografi kompakt, gleerups 1999 ISBN 91-40-63098-6

http://en.wikipedia.org/wiki/World_population

http://sv.wikipedia.org/wiki/Demografisk_transition

http://en.wikipedia.org/wiki/Population_pyramid


Bilder

Samtliga bilder är från Wikimedia Commons utom

Bild på befolkningsutvecklingen: web.pdx.edu/~rueterj/courses/casestudies/demographic_transition/demo_trans.gif

Sveriges befolkningsutveckling under de fyra faserna: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/a7/Demographic_change_in_Sweden_1735-2000.png


Åter till geografibokens register