Skillnad mellan versioner av "Räkneord"

Nuvarande version från 23 november 2011 kl. 13.03

Om ett ord kan ersätta en siffra eller ett tal kallas det för ett räkneord. I svenskan finns två typer av räkneord:

• Grundtal, som anger ett bestämt antal. Ett, två, tjugosju, tusen osv.
• Ordningstal, som anger ordningsföljden inom en serie. Första, andra, tjugosjunde, tusende osv.

Räkneord går inte att böja, med undantag för en och ett. Vi säger t.ex. en smörgås men ett ägg.

En och ett kan användas på ett sätt som egentligen inte betyder ett tal, t.ex. i meningen: Det hade gått en tid sedan de senast sågs, är inte “en” använd som siffra.

Räkneord kan också användas som substantiv. I meningen: Sjuorna fick gå först till matsalen, är “sjuorna” inte ett räkneord utan ett substantiv.

Oftast skriver man siffror och tal upp till tjugo med bokstäver och siffror och tal över tjugo med siffror. Är det höga, jämna tal som “hundra” skrivs de också oftast med bokstäver.

Siffror används vanligtvis om det är en numrering (t.ex. Sveavägen 6), ett mått (badkaret rymmer 200 liter), en prisuppgift (priset för godispåsen är 50 kronor), en tid (bussen går 8.30) eller ett årtal (slaget vid Hastings var 1066 e.kr/e.vt.).

Datum kan skrivas på flera sätt:

1: Den 11 september 2001
2: Den 11/9 2001
3: 2001-09-11

De två första sätten är vanligast i löpande text. Det tredje sättet är vanligast vid en datering som t.ex. i ett brev eller ett kontrakt.

Källor

Allt i svenska, Falkenland, NoK 1994 ISBN 91-27-40015-8

Ess i svenska, lärobok 8, NoK 1997 ISBN 91-27-76140-1B