Resa som kvinna i Nordamerika

Sarah Kemble Knight (1666 – 1727)

Att resa som kvinna var inte enkelt för några hundra år sedan. Speciellt inte om man skulle resa ensam. Sarah Kemble Knight (1666 – 1727) var ett undantag. Hon ägde ett värdshus och reste runt längs amerikanska östkusten samtidigt som hon skrev reseberättelser. Ändå var hon inte ensam utan hon hade alltid ett förkläde med sig, någon som såg till att inget hände henne. Märkligt nog var det främst någon från postväsendet som red med henne på hennes uppdrag.

Att sitta i en damsadel

Få kvinnor kunde rida och ändå färre satt hellre på en häst än de åkte i en vagn. Ett alternativ för kvinnor som var tvungna att färdas korta sträckor till häst var att rida på en damsadel, där man har bägge benen hängande längs samma sida på hästen. Det gick inte fort, men krävde inga större kunskaper i ridning.

Diligens

Ett sätt för kvinnor att färdas relativt bekvämt på längre sträckor var att använda sig av diligenser. Med sina fjädrande säten var de mycket bekvämare än något annat fortskaffningsmedel. När nätet av rutter där diligenser kördes ökade, ökade också möjligheterna att färdas från sin egen stad till en annan stad utan avbrott.

Det faktum att man inte reste ensam, utan alltid i grupp, innebar att ensamma kvinnor kunde skickas med en diligens utan förkläde eller annan beskyddare

Källa: http://allday.com/post/1193-the-perils-women-faced-traveling-in-america/