Rom i begynnelsen

Romulus och Remus diar en varginna

Hur gick det till när Rom grundades, enligt myter och sagor? Sagorna beskriver tre steg. Enbart det sista kan anses någorlunda historiskt bekräftat. Resten är fria fantasier, men det är spännande fantasier. Det börjar med Aeneas som kommer till Italiens kust. Senare kommer bröderna Romulus och Remus, släktingar till Aeneas, att grunda staden Rom. Efter Romulus kommer sex kungar till att härska över Rom innan stadsstaten blev en republik.

Redan här hör vi att det finns ett sagotema. Rom byggs på sju kullar och styrs av sju kungar i sjuhundra år. Siffran sju är ett magiskt tal, enligt sagorna.

Vem var Aeneas?

Aeneas flyr från Troja, bärandes sin pappa på ryggen

Enligt myterna var Aeneas urfadern till det romerska folket. 700 år efter att Aeneas skulle ha funnits beskrevs han av författaren Vergilius i bokserien Aeniden..

Aeneiden handlar om hur den trojanska fursten Aeneas flyr med fartyg från det brinnande Troja tillsammans med sina närmaste släktingar och trogna tjänare, bara för att segla vilse, precis som Odysseus gjorde. Till skillnad från Odysseus hamnar Aeneas i Karthago där han gifter sig med Dido, deras drottning, som svurit att aldrig gifta sig men som inte kan säga nej till den vackra ädlingen. Han sviker henne genom att smita iväg som en tjuv om natten, uppmanad av gudarna att hålla sig till sitt uppdrag att skapa ett eget rike. I sin förtvivlan tar Dido livet av sig genom att bränna sig levande på ett bål, något som sedan blev orsaken till fientligheterna mellan Rom och Karthago under tiden Rom var en republik, enligt Vergilius.

Aeneas lämnar den förtvivlade Dido

Därefter reser Aeneas norrut och hamnar i nuvarande Italien. Där besöker Aeneas dödsriket. Sedan slåss han och hans män i flera strider mot olika kungar, de blir förfäder till Romulus och Remus som grundar Rom och hela berättelsen mynnar slutligen ut i profetior kring den sittande kejsaren Augustus, för att visa kejsarens storhet. Om någon skulle få för sig att kritisera kejsarens rätt till tronen.

Aeneiden är politisk. Den bekostades delvis av kejsaren och hade som främsta uppgift att fungera som propaganda för honom. På samma vis som många härskare gjort efter Augustus och Vergilius. Vår egen Gustav Vasa hade t.ex. krönikören Peder Svart som skrev påhittade krönikor om kungens resor i Dalarna för att få kungen att verka mycket bättre än han egentligen var.

Vem var Romulus?

För länge sedan styrdes landet av en kung som hette Amulius. Både han och hans bror var ättlingar till den trojanske hjälten Aenas i rakt nedstigande led. Amulius tog makten genom att döda sin egen bror, som var den kung som hade rätt till tronen. För att försäkra sig om att ingen av broderns barn skulle kräva tronen efter sin pappa, gjorde Amulius något hemskt. Han dödade sina brorsöner och lät sin brorsdotter, Rhea Silvia, bli en slags prästinna känd som "vestal." Vestalerna måste leva som oskulder och hon kunde därför inte få några barn som hotade Amulius rätt till kungariket.

Det som Amulius inte visste var att Rhea Silvia fick tvillingar efter att krigsguden Mars kom till henne en natt och låg med henne. På det viset födde hon tvillingarna Romulus och Remus i hemlighet.

Krigsguden Mars besöker Rhea Silvia och gör henne gravid med Romulus och Remus

Rhea Silvia vågade inte ta hand om tvillingarna. Istället lämnades de nedbäddade i en korg på floden Tibern där de fick flyta iväg för att dö. De hade dock tur. Korgen strandade och de räddades av en varginna, en vargtik. Hon drog in spädbarnen i sin lya och de fick dia hennes mjölk. En bonde hittade barnen efter en tid och lät de två pojkarna växa upp i bondens familj. När Romulus och Remus sedan blev vuxna konfronterade sin elaka morbror Amulius. De dödade honom och stod tillsammans som grundarna av Rom på de sju kullarna vid floden Tibern..

Senare uppstod en konflikt mellan Romulus och Remus om vilken kulle som staden skulle byggas, på Palatinen eller Aventinen. Fiendeskapen ökade mellan bröderna och slutade med att Romulus dödade sin bror Remus. Därefter fick staden namnet Rom, efter Romulus.

Romulus dödar sin tvillingbror Remus

Berättelsen om Romulus och Remus varierar i detaljer, och det finns många olika versioner. Det som är intressant är att den nämner vestalerna, prästinnor, som uppenbarligen var viktig innan Rom grundades. Sagan berättar också att tvillingarna hade en krigsgud som pappa och att de föddes upp på vargmjölk. Något som skapade romarnas egen bild av att de var mer krigiska och blodtörstiga än andra folkslag.

Vilka var kungar efter Romulus?

Legenderna säger att Rom hade sju kungar under sjuhundra år.

Romulus (753-715 f.v.t.) - grundade Rom och kidnappade Sabinskorna för att förse stadens män med fler kvinnor.

Numa Pompilius (715-673 f.v.t.) - född av en sabinska, en mild och rättvis kung

Tullus Hostilius (672-641 f.v.t.) - född av en sabinska, erövrade grannen, stadsstaten Alba Longa, och utökade Roms område utanför kullarna

Ancus Marcius (640-617 f.v.t.) - född av en sabinska, byggde första bron över Tibern och anlade hamnstaden Ostia och tog kontroll över salthandeln

Tarquinius Priscus (616-578 f.v.t.) - etruskisk, inrättade senaten i Rom och byggde första muren runt staden

Servius Tullius (578-535 f.v.t.) - etruskisk, byggde flera tempel i staden

Tarquinius Superbus (534-509 f.v.t.) - en tyrannisk, etruskisk kung som ansåg sig stå över lagarna. Hans son sextus blev ökänd när han våldtog olika kvinnor, eftersom han också ansåg sig stå över alla lagar, precis som kungen. Droppen kom när Sextus våldtog en adelsdam, Lucretia. Efteråt tog hon tog livet av sig för att upprätta familjens heder. Det räckte för Senaten. Kungen avsattes och både han och hela hans familj jagades ut ur Rom av en grupp senatorer. Efter detta bestämdes det att Rom aldrig mer skulle styras av en kung.

Av alla dessa kungar är det bara den sista som det finns några som helst historiska bevis för att de har existerat.