Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "SO bortom Lgr22 - bakgrund"

Från Skolbok

(Skapade sidan med ' Orsaken till att jag skrivit den här boken är att den reviderade versionen av Lgr11 börjar att gälla i våra grundskolor från hösten 2022. Namnet Lgr22 kan få oss att...')
(Ingen skillnad)

Versionen från 14 maj 2022 kl. 15.05

Orsaken till att jag skrivit den här boken är att den reviderade versionen av Lgr11 börjar att gälla i våra grundskolor från hösten 2022. Namnet Lgr22 kan få oss att tro att det är fråga om en ny läroplan, men det är det inte. Den lider fortfarande av fem stora fel. Två kopplade till ämnesplanering och tre kopplade till bedömning.


1: Stoffträngsel

Det förblir en enorm stoffträngsel. Visserligen gör det komprimerade centrala innehållet i Lgr22 att mycket man brukar undervisa om i SO-ämnena kan skäras bort men om en lärare vill behålla en röd tråd genom undervisningen går det inte att skära bort hur mycket som helst. Speciellt när så mycket tid förväntas läggas på abstrakta förmågor, som tar lång tid att lära ut, istället för på mer konkreta fakta, som är lättare att både lära ut och lära in. Det finns tre lösningar på det problemet: Skolverket kan minska betoningen på abstrakta förmågor ytterligare, men det lär Skolverket inte göra. Skolverket kan ändra timplanen så att SO-ämnena får mer tid. Detta finns som förslag inför Lgr22 men antalet timmar är få och en skolledare kan hänvisa till undantag i timplanen och därigenom strunta i det ökade antalet undervisningstimmar och de medföljande kraven på att anställa fler SO-lärare. Slutligen kan SO-lärare låta olika ämnen samverka så att de delar på samma undervisningstid även om de betygsätts i olika ämne. Detta är den enda vettiga lösningen på problemet och jag återkommer till hur detta kan göras.


2: Avsaknad av stoff

Detta låter kanske motsägelsefullt, men trots stoffträngseln saknas det delar i det centrala innehållet i SO-ämnena. Saknas? Hur? kanske du undrar. Dels finns det hela moment som är borta som behövs för att skapa förståelse i delar av ämnet, Två exempel är Istiden i geografi som bara tas upp i år 1-3 och europeisk medeltid som inte tas upp alls i grundskolan även om det hänvisas till den rätt många gånger i religionsämnet. Förutom det finns det fakta som behöver kompletteras även om själva momentet nämns i det centrala innehållet. Till exempel en större betoning på kvinnornas roll i historien, eftersom kvinnor traditionellt sett haft en tynande tillvaro i historieböckerna, om de ens nämnts.


3: För stor betoning på abstrakta förmågor

Få elever i grundskolan besitter de förmågor till abstrakt tänkande och långt gånget resonerande som skolverket för fram som de viktigaste kunskaperna i SO-ämnena. Den lärare som följer intentionerna i Skolverkets skrivelser kommer troligen aldrig att sätta ett högt betyg på någon elev i ett SO-ämne. Då gör det detsamma om kunskapskraven byter namn till betygskriterier, grundproblemet kvarstår. Det är det abstrakta som ska premieras och det konkreta följa efter. Det tankesättet, om något, visar att utredarna på Skolverket inte förstår hur det ser ut i verkligheten på skolorna, enligt mig.


4: Otydligt centralt innehåll.

Det centrala innehållet som beskrivs i SO-ämnena är alldeles för diffust ch luddigt. Det var värre förr, det ska sägas till Skolverkets försvar. Nu finns det i alla fall rubriker kring det Skolverket antyder borde finnas med, men det ligger fortfarande på varje enskild lärare att bestämma innehållet i lektionerna vilket i slutändan ger en undervisning som inte ens är likvärdig mellan olika klasser på samma skola, när de har olika SO-lärare.


5 Betygskriterier kan tolkas lite hur som helst

Betygskriterierna har ingen substans alls. Skolverket gick ut med att läroplanerna skulle bli mer konkreta i Lgr22 jämfört med Lgr11, men i och med att betygskriterierna i Lgr22 är kortare än i Lgr11, trots att innehållet som ska läras ut inte minskats, innebär det att betygskriterierna inte är något annat än snömos. Oavsett vad en elev presterar går det att sätta E eller A i betyg med hänvisning till samma betygskriterier. Det är konsekvensen av ett så luddigt utformat dokument. Rektorer och skolledare blir överlyckliga då det i praktiken blir omöjligt att underkänna en elev bara den gjort någonting på lektionerna och kostnader för speciallärare och specialpedagoger kan skäras ner drastiskt. Men det kan väl knappast ha varit tanken med den reformerade läroplanen?


Boken du läser är skriven med utgångspunkt från dessa tankar kring SO-ämnena.