Visa källa för Skriv en längre uppsats med Perplexity

[[File:Anonymous - Prise de la Bastille.jpg|600px]]

'''Ett känt problem med alla olika sorters AI är att de dels är väldigt pladdriga när det gäller oväsentligheter, dels är väldigt kortfattade när det gäller vad som kan anses viktigt i en text. Det innebär att en text om till exempel ''"Starten av franska revolutionen"'' kommer att innehålla långa stycken där GPT:n upprepar sig själv fast med andra ord, för att sedan hoppa över viktiga delar av utvecklingen i en text som oftast är 200-400 ord, knappt ens en A4-sida.'''

Hur kommer du runt problemet? Gör som i sidan [[Skriv en novell med Chat GPT]], dela upp texten utifrån ett flertal olika underrubriker först, för att sedan be GPT:n fylla ut underrubrikerna med text, en efter en. På det viset får du en längre text. Om du dessutom använder Perplexity får du källor med källhänvisningar till varje del av texten. Om du dessutom väljer att Perplexity ska skriva med "markdown" kommer du att få med rubriker, listor, tabeller, kursiv text och fet text så att det ser snyggt och professionellt ut inför inlämningen.


== Steg 1, en prompt som skapar underrubriker==

Logga in på Perplexity, det är gratis och det fungerar bra att tex. logga in med ditt Google-konto. Fyll i följande prompt:

''Generate 10 popular questions about the beginning of the french revolution. Write in swedish.''

Med den prompten får du tio olika förslag. De förslag jag fick listas här nedanför:
:1 Vad var de huvudsakliga orsakerna till den franska revolutionen?
:2 När började den franska revolutionen och vilken händelse markerade dess start?
:3 Vad var de tre stånden i det franska samhället före revolutionen?
:4 Vilken roll spelade kung Ludvig XVI i revolutionens utbrott?
:5 Vad var Nationalförsamlingen och hur bildades den?
:6 Varför stormades Bastiljen och vilken betydelse hade denna händelse?
:7 Vad innehöll Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter?
:8 Hur påverkade de ekonomiska problemen i Frankrike revolutionens början?
:9 Vilken inverkan hade upplysningstidens idéer på revolutionen?
:10 Hur reagerade andra europeiska länder på revolutionens utbrott i Frankrike?


== Steg 2, en prompt som skapar en längre text av den första rubriken==

''Take the first question from the list and write a 1000 word article using markdown formatting, bolded words,lists and tables where applicable. Do not overuse them. Write in swedish.''

Nu kan du så klart göra en ren copy-paste av resultatet till Word eller Google docs, men om du vill använda resultatet i t.ex. Wordpress kan det vara bra att ha texten i HTML-format istället. En av de bästa, och enklaste, platserna att konvertera markdown till HTML finns på https://markdowntohtml.com/ 

När du fått resultatet fortsätter du med nästa fråga. Det enda du behöver ändra är nummerordningen i prompten:

''Take the second question from the list and write a 1000 word article using markdown formatting, bolded words,lists and tables where applicable. Do not overuse them. Write in swedish.''

Resultatet från de två första frågorna kan du se här nedanför.

När du gjort skrivit ut alla tio delarna får du gå tillbaka och redigera om texten så att de delar som återupprepas tas bort och källhänvisningar kopplade till källor skrivs in på rätt sätt. Men det är ett enkelt sätt att skapa texter på 5000 - 10 000 ord och som kan fungera som skelett till ännu längre texter. Du har alltid möjlighet att skriva följdfrågor i Perplexity, eller någon annan GPT ai.


----


<h1 id="vad-var-de-huvudsakliga-orsakerna-till-den-franska-revolutionen-">Vad var de huvudsakliga orsakerna till den franska revolutionen?</h1>
<p>Den franska revolutionen, som började 1789, var en av de mest betydelsefulla politiska och sociala omvälvningarna i modern historia. Denna revolution förändrade inte bara Frankrike utan hade också en djupgående inverkan på hela Europa och världen. För att förstå denna epokgörande händelse är det viktigt att undersöka de <strong>komplexa och sammanlänkade orsakerna</strong> som ledde fram till den.</p>
<h2 id="ekonomisk-kris">Ekonomisk kris</h2>
<p>En av de mest akuta orsakerna till revolutionen var den <strong>allvarliga ekonomiska krisen</strong> som drabbade Frankrike under 1780-talet. Flera faktorer bidrog till denna kris:</p>
<ol>
<li><p><strong>Statsskulden</strong>: Frankrike hade ådragit sig enorma skulder, främst på grund av sitt deltagande i det amerikanska frihetskriget och tidigare krig.</p>
</li>
<li><p><strong>Missväxt</strong>: En serie dåliga skördar ledde till matbrist och stigande livsmedelspriser.</p>
</li>
<li><p><strong>Ineffektivt skattesystem</strong>: Det rådande skattesystemet var orättvist och ineffektivt, vilket gjorde det svårt för staten att få in tillräckligt med intäkter.</p>
</li>
</ol>
<p>Dessa ekonomiska problem ledde till <strong>ökad fattigdom</strong> och <strong>missnöje bland befolkningen</strong>, särskilt bland de lägre klasserna som drabbades hårdast av de stigande matpriserna och den höga arbetslösheten.</p>
<h2 id="sociala-oj-mlikheter">Sociala ojämlikheter</h2>
<p>Det franska samhället var under denna tid uppdelat i tre stånd:</p>
<table>

<tr>
<th>Stånd</th>
<th>Beskrivning</th>
<th>Privilegier</th>
</tr>


<tr>
<td>Första ståndet</td>
<td>Prästerskap</td>
<td>Skattebefriade, ägde stora landområden</td>
</tr>
<tr>
<td>Andra ståndet</td>
<td>Adel</td>
<td>Skattebefriade, hade exklusiva rättigheter</td>
</tr>
<tr>
<td>Tredje ståndet</td>
<td>Resten av befolkningen</td>
<td>Bar huvuddelen av skattebördan</td>
</tr>

</table>
<p>Denna <strong>rigida sociala struktur</strong> skapade stor frustration, särskilt inom det tredje ståndet som utgjorde majoriteten av befolkningen men hade minst inflytande. Borgerskapet, som tillhörde det tredje ståndet, var särskilt missnöjda eftersom de ofta var välutbildade och förmögna men ändå saknade politiskt inflytande.</p>
<h2 id="politiskt-missn-je">Politiskt missnöje</h2>
<p>Det politiska systemet i Frankrike var en <strong>absolut monarki</strong>, där kungen hade oinskränkt makt. Detta system började alltmer ifrågasättas av flera skäl:</p>
<ul>
<li><strong>Kung Ludvig XVI:s ledarskap</strong> ansågs vara svagt och ineffektivt.</li>
<li>Det fanns en <strong>växande önskan om politiska reformer</strong> och mer inflytande för folket.</li>
<li><strong>Parlamenten</strong> (domstolar) hamnade ofta i konflikt med kronan, vilket skapade politisk instabilitet.</li>
</ul>
<h2 id="upplysningstidens-id-er">Upplysningstidens idéer</h2>
<p>Upplysningstidens filosofer spelade en avgörande roll i att forma det intellektuella klimatet som ledde fram till revolutionen. Tänkare som <strong>Voltaire</strong>, <strong>Rousseau</strong> och <strong>Montesquieu</strong> förespråkade idéer om:</p>
<ul>
<li>Individuella rättigheter</li>
<li>Maktdelning</li>
<li>Religionsfrihet</li>
<li>Jämlikhet inför lagen</li>
</ul>
<p>Dessa idéer spreds genom böcker, pamfletter och salonger, och inspirerade många, särskilt inom borgerskapet, att ifrågasätta det rådande systemet.</p>
<h2 id="amerikanska-revolutionens-inflytande">Amerikanska revolutionens inflytande</h2>
<p>Den <strong>amerikanska revolutionen</strong> (1765-1783) hade en betydande inverkan på det franska tänkandet. Många fransmän hade deltagit i kriget på amerikanernas sida och återvände hem inspirerade av de demokratiska idealen. Dessutom visade den amerikanska revolutionen att det var möjligt att störta en monark och upprätta en republik baserad på upplysningstidens principer.</p>
<h2 id="kungahusets-extravagans">Kungahusets extravagans</h2>
<p>Medan stora delar av befolkningen led av fattigdom och hunger, fortsatte kungahuset och adeln att leva ett <strong>extravagant liv</strong>. Slottet i Versailles blev en symbol för denna överflödiga livsstil. Drottning <strong>Marie Antoinette</strong> blev särskilt impopulär och fick (felaktigt) bära skulden för många av landets problem.</p>
<h2 id="misslyckade-reformf-rs-k">Misslyckade reformförsök</h2>
<p>Under åren som ledde fram till revolutionen gjordes flera försök att reformera det franska systemet, särskilt vad gällde ekonomin och beskattningen. Finansministrar som <strong>Turgot</strong> och <strong>Necker</strong> försökte införa reformer, men mötte starkt motstånd från privilegierade grupper, särskilt adeln. Dessa misslyckade reformförsök ökade frustrationen och övertygelsen om att mer radikala förändringar var nödvändiga.</p>
<h2 id="sammankallandet-av-generalst-nderna">Sammankallandet av Generalständerna</h2>
<p>I ett försök att lösa den ekonomiska krisen beslutade kung Ludvig XVI att sammankalla <strong>Generalständerna</strong>, en representativ församling som inte hade mötts sedan 1614. Detta beslut visade sig vara avgörande, då det gav det tredje ståndet en plattform att uttrycka sitt missnöje och kräva reformer. När Generalständerna samlades i maj 1789 ledde det snabbt till en konfrontation som utlöste revolutionen.</p>
<h2 id="slutsats">Slutsats</h2>
<p>Den franska revolutionen var resultatet av en komplex blandning av långsiktiga strukturella problem och mer omedelbara utlösande faktorer. De ekonomiska svårigheterna, de sociala ojämlikheterna, det politiska missnöjet och spridningen av nya idéer skapade tillsammans en explosiv situation. När kung Ludvig XVI misslyckades med att hantera krisen på ett effektivt sätt, ledde det till en serie händelser som kulminerade i revolutionens utbrott.</p>
<p>Revolutionen skulle komma att omforma inte bara Frankrike utan hela Europa, och dess efterverkningar kan fortfarande kännas i dagens politiska och sociala strukturer. Genom att förstå de komplexa orsakerna bakom denna omvälvande händelse kan vi bättre uppskatta dess betydelse och lära oss av historien för att hantera nutida utmaningar.</p>



----


<h1 id="n-r-b-rjade-den-franska-revolutionen-och-vilken-h-ndelse-markerade-dess-start-">När började den franska revolutionen och vilken händelse markerade dess start?</h1>
<p>Den franska revolutionen är en av de mest betydelsefulla händelserna i modern historia, som markerade slutet på det gamla kungliga styret i Frankrike och början på en ny era av republikanism och demokrati. Men när exakt började denna omvälvande period, och vilken specifik händelse anses markera dess start?</p>
<h2 id="revolutionens-tidslinje">Revolutionens tidslinje</h2>
<p>För att förstå revolutionens början är det viktigt att se den som en <strong>process</strong> snarare än en enskild händelse. Här är en översikt över de viktigaste datumen och händelserna som ledde fram till och markerade revolutionens start:</p>
<table>
<tr>
<th>Datum</th>
<th>Händelse</th>
</tr>


<tr>
<td>5 maj 1789</td>
<td>Generalständerna samlas</td>
</tr>
<tr>
<td>17 juni 1789</td>
<td>Tredje ståndet utropar sig till Nationalförsamlingen</td>
</tr>
<tr>
<td>20 juni 1789</td>
<td>Eden i Bollhuset</td>
</tr>
<tr>
<td>9 juli 1789</td>
<td>Nationalförsamlingen blir Konstituerande nationalförsamlingen</td>
</tr>
<tr>
<td>14 juli 1789</td>
<td>Stormningen av Bastiljen</td>
</tr>

</table>
<h2 id="generalst-ndernas-sammankallande">Generalständernas sammankallande</h2>
<p>Många historiker ser <strong>sammankallandet av Generalständerna den 5 maj 1789</strong> som startpunkten för revolutionen. Detta var första gången sedan 1614 som denna representativa församling hade sammankallats. Kung Ludvig XVI beslutade att sammankalla Generalständerna för att hantera landets allvarliga ekonomiska kris.</p>
<p>Generalständerna bestod av representanter från de tre stånden:</p>
<ol>
<li>Första ståndet: Prästerskapet</li>
<li>Andra ståndet: Adeln</li>
<li>Tredje ståndet: Resten av befolkningen (ca 98% av Frankrikes invånare)</li>
</ol>
<p>Redan från början uppstod konflikter, särskilt kring <strong>röstningsförfarandet</strong>. Tredje ståndet krävde att röstningen skulle ske per capita (en person, en röst) istället för per stånd, vilket skulle ha gett dem större inflytande.</p>
<h2 id="nationalf-rsamlingens-bildande">Nationalförsamlingens bildande</h2>
<p>När kung Ludvig XVI vägrade gå med på tredje ståndets krav, tog händelserna en dramatisk vändning. Den <strong>17 juni 1789</strong> utropade sig tredje ståndet till <strong>Nationalförsamlingen</strong>, och hävdade att de ensamma representerade folkets vilja.</p>
<p>Detta följdes av den berömda <strong>Eden i Bollhuset</strong> den 20 juni, där medlemmarna i Nationalförsamlingen svor att inte upplösas förrän de hade gett Frankrike en ny konstitution. Denna ed var en direkt utmaning mot kungens auktoritet och markerade en avgörande vändpunkt.</p>
<p>Den 9 juli omvandlades Nationalförsamlingen till den <strong>Konstituerande nationalförsamlingen</strong>, vilket ytterligare befäste dess legitimitet och makt.</p>
<h2 id="stormningen-av-bastiljen">Stormningen av Bastiljen</h2>
<p>Trots att processen som ledde fram till revolutionen hade pågått i flera månader, anses ofta <strong>stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789</strong> som den officiella startpunkten för den franska revolutionen. Denna händelse har blivit en symbol för revolutionen och firas fortfarande som Frankrikes nationaldag.</p>
<h3 id="varf-r-bastiljen-">Varför Bastiljen?</h3>
<p>Bastiljen var en medeltida fästning i Paris som användes som fängelse. Den hade blivit en <strong>symbol för kunglig despotism</strong> och förtryck. På morgonen den 14 juli samlades en uppretad folkmassa utanför Bastiljen, ursprungligen för att söka efter vapen och krut.</p>
<p>Situationen eskalerade snabbt, och efter flera timmars stridigheter stormades fästningen. Även om det bara fanns sju fångar i Bastiljen vid tidpunkten, blev stormningen en kraftfull symbol för folkets uppror mot den kungliga makten.</p>
<h3 id="betydelsen-av-bastiljens-fall">Betydelsen av Bastiljens fall</h3>
<p>Stormningen av Bastiljen var betydelsefull av flera skäl:</p>
<ol>
<li>Det var en <strong>direkt attack mot kungamakten</strong> och dess symboler.</li>
<li>Det visade att folket var villigt att ta till våld för att uppnå sina mål.</li>
<li>Det inspirerade liknande uppror runt om i Frankrike.</li>
<li>Det tvingade kungen att erkänna Nationalförsamlingens legitimitet.</li>
</ol>
<h2 id="efterdyningar-och-spridning">Efterdyningar och spridning</h2>
<p>Efter stormningen av Bastiljen spred sig revolutionen snabbt över hela Frankrike. Den så kallade <strong>&quot;Den stora skräcken&quot;</strong> (La Grande Peur) grep landsbygden, där bönder attackerade adelns slott och brände feodala dokument.</p>
<p>Den 4 augusti 1789 avskaffade Nationalförsamlingen formellt det feodala systemet, och den 26 augusti antogs <strong>Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter</strong>, ett grundläggande dokument som proklamerade alla medborgares jämlikhet och frihet.</p>
<h2 id="debatt-om-revolutionens-startpunkt">Debatt om revolutionens startpunkt</h2>
<p>Även om 14 juli 1789 allmänt accepteras som revolutionens officiella startdatum, finns det historiker som argumenterar för andra datum:</p>
<ul>
<li><strong>5 maj 1789</strong>: Sammankallandet av Generalständerna markerade början på den politiska krisen.</li>
<li><strong>17 juni 1789</strong>: Bildandet av Nationalförsamlingen var den första verkliga utmaningen mot den kungliga makten.</li>
<li><strong>20 juni 1789</strong>: Eden i Bollhuset visade Nationalförsamlingens beslutsamhet att genomföra radikala förändringar.</li>
</ul>
<p>Vissa historiker hävdar till och med att revolutionen började tidigare, med de misslyckade reformförsöken under 1780-talet, eller senare, med avsättningen av monarkin 1792.</p>
<h2 id="slutsats">Slutsats</h2>
<p>Medan <strong>stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789</strong> allmänt betraktas som den franska revolutionens officiella startpunkt, är det viktigt att förstå att revolutionen var en <strong>process</strong> som utvecklades över tid. Den hade sina rötter i årtionden av socialt, ekonomiskt och politiskt missnöje, och dess verkliga början kan spåras till de dramatiska händelserna som ägde rum från maj till juli 1789.</p>
<p>Oavsett vilket exakt datum man väljer att betrakta som revolutionens start, står det klart att sommaren 1789 markerade en avgörande vändpunkt i fransk och europeisk historia. Det var början på en period av radikala förändringar som skulle omforma inte bara Frankrike utan hela den västerländska världen.</p>
<p>Revolutionens arv lever kvar än idag, inte minst i Frankrikes fortsatta firande av 14 juli som sin nationaldag. Detta årliga firande påminner oss om den dramatiska sommar då det franska folket reste sig mot det gamla systemet och inledde en ny era av frihet, jämlikhet och broderskap - ideal som fortsätter att inspirera människor runt om i världen.</p>


==Källor==

Perplexity AI 3000 Word Article [Long-Form Copy With Perplexity and Claude 2] https://www.youtube.com/watch?v=xX13baCPoT8



----
[https://www.grundskoleboken.se/wiki/Tema_-_Att_skriva_f%C3%B6r_n%C3%A4tet &#8617; Tillbaka till temasidan]


[[Kategori:Svenska]]

[[Kategori:AI]]