Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Skrivprocessen"

Från Skolbok

m (Att komma igång)
m (Källor)
Rad 99: Rad 99:
  
 
Bildkällor:
 
Bildkällor:
 +
 +
Cykelolycka: ekoskolan.se/wp-content/uploads/2012/04/hj%C3%A4lm1.jpg
  
 
Tankekarta: www.edu.helsinki.fi/malu/kirjasto/tieto/muistam/se_ajatuskartta2.JPG
 
Tankekarta: www.edu.helsinki.fi/malu/kirjasto/tieto/muistam/se_ajatuskartta2.JPG

Versionen från 18 september 2013 kl. 09.44

Skrivprocessens fem steg

  • Komma igång
  • Skriva en kladd, ett ”utkast”
  • Få hjälp med texten
  • Bearbeta din text
  • Läs upp för en kompis, renskrivning, Färdig!


Att komma igång

Man måste ha en idé men de är ibland svåra att få. Ett sätt att få idéer är att skriva en lista med saker som ploppar upp i huvudet.

  • Saker jag gillar att göra
  • Den dagen jag måste göra något jag inte gillade
  • Väder, regn, åska
  • Myggbett och ormbett
  • Vakna på natten
  • Att trampa på en legobit
  • En trasig cykel

Annars kan du t.ex. göra en lista över kläder du en gång haft och om du har något speciellt minne till de kläderna. Lekar du lekte som barn. Husdjur du haft och något speciellt med det osv.

hj%C3%A4lm1.jpg

Tankekartor

Om du inte vill jobba med listor kan du göra tankekartor istället. Många tycker att de är enklare. Börja med att skriva ner ett ord mitt i tankekartan. Det kan vara ett substantiv: katt, lillebror, julgran osv. Det kan vara ett adjektiv som: grön, blå, osynlig osv. eller det kan vara ett verb som: dansar, leker, flyr osv.

Tänk på olika ord du kommer på när du läser ordet, skriv ut det och dra streck mellan: Katt – kattunge. Kattunge – spinner osv. Fortsätt så tills alla ord du kommer på är utritade.

se_ajatuskartta2.JPG

Fantasiberättelser

Är det en fantasiberättelse du tänker skriva kan du arbeta på ett annat sätt.

  • De som är med i berättelsen är viktigast. Det är vanligtvis människor men kan vara djur också. Deras personlighet (snäll, stygg, snål, rolig osv.) måste beskrivas.
  • Platsen som berättelsen skall utspela sig på är viktig och den måste beskrivas så bra som möjligt, så att läsaren kan se den för sitt inre när den läser texten.
  • När utspelar sig berättelsen? År? Århundrade? Dag? Natt? Jul? Skolans sista dag?
  • Händelsen – en novell har alltid något som driver berättelsen framåt. Är katten borta? Går cykeln sönder precis när man skall träffa kompisarna? Har pojken i berättelsen fått en soppskål som fastnat på huvudet?
  • Slutet på berättelsen, det måste ”sy ihop” berättelsen så att läsaren förstår vad det var som hände. Oftast är det bra att tänka ut slutet innan man ens börjar skriva berättelsen, annars kan det hända att du får en berättelse som bara mal på och det kommer aldrig till ett slut.

Att skriva en kladd, ett "utkast"

Utkastet är ”ritningen” för berättelsen. Där skriver du ner vad som kommer att hända i stora drag. Många gånger räcker det med enstaka meningar. Tänk bara på att inte skriva för tätt och gärna bara på ena sidan om papperet. Undvik att skriva utkast på datorn, det blir svårt att läsa texten då. Exempel: Pojke äter soppa. Blir inte mätt. Ser en skvätt i botten på soppskålen. Trycker ner huvudet för att nå soppskvätten. Soppskålen fastnar över huvudet. Osv.

Ofta kommer man på nya idéer medan man skriver utkastet och det är bra, så länge berättelsen inte ”byter riktning” och börjar handla om allt möjligt annat.

Skriver du om något du själv har upplevt är det viktigt att läsaren upplever samma som du. Vilka var där? Hur såg det ut? Vilka ljud hörde du? Hur luktade det där? Hur kändes det inom dig just då? Osv.


Att få hjälp med texten

Med jämna mellanrum bör du endera läsa upp den text du skrivit för en kompis, eller låta en kompis läsa den. Då kan den personen säga vad som verkar konstigt så att man kan rätta till texten.

Det är lätt att det låter elakt, men när man talar om en text kan man börja med att tala om det som är bra. Det kan vara:

  • Hur berättelsen börjar
  • Hur berättelsen slutar
  • Något särskilt som händer i texten
  • Bra ordval i texten.

Sedan kan man också ta upp det man tycker verkade konstigt med texten, eller om det är något man vill veta mer om.


Att bearbeta din text

Texten kan bearbetas på fyra olika sätt:

  • Lägg till ny text
  • Ta bort onödig text
  • Flytta textstycken
  • Ändra textstycken

Ta din text och gör så mycket ändringar som möjligt för hand. När det är klart är det dags att skriva in texten i ordbehandlingsprogrammet i en dator så om du har en dator skall du skriva i all text du haft på din ”kladd” tidigare. Har du ingen dator tar du helt nya skrivpapper och skriver om berättelsen fint på dem. Bearbeta texten tills du är nöjd med den.

Rubriker, annat än huvudrubriken, är ovanliga i korta berättelser. Du kan ändå tänka på att rubriker bör vara korta. Helst skall de inte vara mer än tre ord långa och INTE börja med ”När …”

Punkt, kontrollera att du har punkt i slutet av varje mening.

Stor bokstav, kontroller att alla meningar, och namn, börjar med stor bokstav.

Talstreck, när någon talar tar man en ny rad och börjar den med ett talstreck.

Stavfel, kontrollera att det inte finns några felstavade ord i texten. Tänk på att ett ord kan vara rättstavat trots att det blir ett rött streck under det i ordbehandlingsprogrammet. Det innebär bara att just det ordet saknas i dataprogrammets ordlista.


Att ”färdigställa” berättelsen

När du är nöjd med texten skall du läsa upp den en sista gång för en kompis. Det är lätt att något misstag slinker igenom. Även kända författare och författarinnor gör så. Det heter att ta hjälp av en ”lektör”.

Renskriv texten. Skriver du för hand ser du till att inga extra tecken finns med. Har du bilder till texten får du se till så att de finns på rätt ställen i texten.

Signera texten. Copyrighttecken behövs inte i Sverige.

Publicera den på Internet, sätt upp den i klassrummet, skicka in den till en novelltävling eller bara spara den i en pärm hemma så att du kan läsa upp den för dina egna barn och barnbarn någon gång i framtiden.


Källor

Bildkällor:

Cykelolycka: ekoskolan.se/wp-content/uploads/2012/04/hj%C3%A4lm1.jpg

Tankekarta: www.edu.helsinki.fi/malu/kirjasto/tieto/muistam/se_ajatuskartta2.JPG


Tryckta källor

Maskot, aktiviteter 1 av Lena Alvåker och Ann Boglind, Gleerups förlag 2000 ISBN 91-40-63441-8