Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Slöjdhistoria"

Från Skolbok

(Bildkällor)
m (En svensk idé)
(11 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 21: Rad 21:
  
 
''Det är barnet och icke träbiten som i slöjden skall formas''
 
''Det är barnet och icke träbiten som i slöjden skall formas''
 +
 +
http://www.kurbits.nu/wp-content/uploads/2011/08/webb_skolslöjd2-500x608.jpg
 +
 +
''Pojke som tillverkar björn enligt färdig ritning''
 +
  
 
En annan känd hantverkare på den tiden var möbelarkitekten Carl Malmsten som hade liknande tankar och sa:
 
En annan känd hantverkare på den tiden var möbelarkitekten Carl Malmsten som hade liknande tankar och sa:
Rad 27: Rad 32:
  
 
Grundtanken för Otto var att eleverna skulle undervisas individuellt, inte i grupp. Man följde en modellserie med 40 modeller som eleverna utförde helt i sin egen arbetstakt. Varje ny uppgift byggde på repetitioner av vad de övat tidigare, samtidigt som man la till några få nya övningar. På så sätt tränades eleverna till mycket stor självständighet. De utförde allt arbete själva, utan någon som helst handgriplig hjälp av läraren. Man började slöjda i årskurs 5 och slutade i årskurs 7. Det var bara pojkar som fick undervisning i träslöjd.
 
Grundtanken för Otto var att eleverna skulle undervisas individuellt, inte i grupp. Man följde en modellserie med 40 modeller som eleverna utförde helt i sin egen arbetstakt. Varje ny uppgift byggde på repetitioner av vad de övat tidigare, samtidigt som man la till några få nya övningar. På så sätt tränades eleverna till mycket stor självständighet. De utförde allt arbete själva, utan någon som helst handgriplig hjälp av läraren. Man började slöjda i årskurs 5 och slutade i årskurs 7. Det var bara pojkar som fick undervisning i träslöjd.
 
  
 
Hulda Lundin hade däremot som mål att skapa goda husmödrar när hon såg till att flickorna fick textilslöjd i skolan. Hon sa:
 
Hulda Lundin hade däremot som mål att skapa goda husmödrar när hon såg till att flickorna fick textilslöjd i skolan. Hon sa:
Rad 36: Rad 40:
  
 
''Lektion i textilslöjd, Löddby folkskola i Uppland, okänt årtal''
 
''Lektion i textilslöjd, Löddby folkskola i Uppland, okänt årtal''
 +
 +
 +
 +
Salomons bok (på engelska) kan man hitta online här:
 +
 +
http://archive.org/stream/teachersbookofsl00saloiala#page/46/mode/2up
 +
 +
Den engelska manualen som bygger på Salomons verk med instruktioner (på engelska) kan man hitta här:
 +
 +
http://archive.org/details/manualinstructio00bartrich
  
 
==Slöjden i den moderna skolan==
 
==Slöjden i den moderna skolan==
Rad 49: Rad 63:
  
  
Numera har återanvändning kommit i ropet i slöjdundervisningen precis som man lärde sig att lappa och lagga i slöjden före 1960-talet. Sedan kom slit och släng eran men vi förstår mer och mer att det inte är en hållbar utveckling så nu får slöjdundervisningen vara med och leda eleverna till en bättre värld baserad på en hållbar utveckling där vi tar reda på- och reparerar saker hellre än att vi slänger dem.
+
Numera har återanvändning kommit i ropet i slöjdundervisningen precis som man lärde sig att lappa och laga i slöjden före 1960-talet. Sedan kom slit och släng eran men vi förstår mer och mer att det inte är en hållbar utveckling så nu får slöjdundervisningen vara med och leda eleverna till en bättre värld baserad på en hållbar utveckling där vi tar reda på- och reparerar saker hellre än att vi slänger dem.
  
 
http://sytrollet.blogg.se/images/2010/kaffevska_123836444.jpg
 
http://sytrollet.blogg.se/images/2010/kaffevska_123836444.jpg
Rad 56: Rad 70:
  
  
I den moderna slöjden övas eleverna att projektera egna förslag till former, konstruktioner och utföranden av sina föremål. Mycket tid läggs ner att väcka idéer som får in eleverna i nya oväntade tankebanor, och att arbeta med planeringsmetoder som de förstår sig på, och som i sin tur väcker nya idéer. För att läraren skall hinna med att handleda eleverna måste man ha klassundervisning där många som möjligt gör ungefär samma sorts moment.
+
Bengt Svensson, tidigare metodiklärare Linköpings universitet och med god insikt i slöjdämnet, kommenterade skillnaden mellan nu- och här:
  
Att istället låta varje elev göra vad den vill, när som helst, i vilket material som helst, leder till idéfattigdom, outvecklade arbeten och dåligt engagemang och intresse för slöjden.
+
''I den moderna slöjden övas eleverna att projektera egna förslag till former, konstruktioner och utföranden av sina föremål. Mycket tid läggs ner på att väcka idéer som får in eleverna i nya oväntade tankebanor, och att arbeta med planeringsmetoder som de förstår sig på, och som i sin tur väcker nya idéer.'' {klipp...} ''Att istället låta varje elev göra vad den vill, när som helst, i vilket material som helst, leder oftast till idéfattigdom, torftigt outvecklat arbete och håglöshet.''
  
 
http://lofgrenbloggar.blogg.se/images/2011/au-pair-skolan-nyc-017_154528589.jpg
 
http://lofgrenbloggar.blogg.se/images/2011/au-pair-skolan-nyc-017_154528589.jpg
Rad 65: Rad 79:
  
  
En röst för den moderna skolslöjden är Karin Mannerstål, känd från Tv som programledare för "Äntligen hemma" som sa:
+
En röst för den moderna skolslöjden är Karin Mannerstål, känd från TV som programledare för "Äntligen hemma" som sa:
  
 
''Min slöjdfröken Ulla… som gick under namnet ”trådrulla” är jag fortfarande kär i. I slöjden fick jag stor kreativ frihet. Om man är överlägset sämst i matte, geografi och samhällskunskap känns det ju befriande att bli bekräftad på något annat håll''
 
''Min slöjdfröken Ulla… som gick under namnet ”trådrulla” är jag fortfarande kär i. I slöjden fick jag stor kreativ frihet. Om man är överlägset sämst i matte, geografi och samhällskunskap känns det ju befriande att bli bekräftad på något annat håll''
Rad 82: Rad 96:
 
Bilder från Wikimedia Commons utom:
 
Bilder från Wikimedia Commons utom:
  
http://www.kurbits.nu/wp-content/uploads/2011/08/webb_skolsl%C3%B6jd3.jpg
+
www.kurbits.nu/wp-content/uploads/2011/08/webb_skolslöjd2-500x608.jpg
 +
 
 +
''Bild på pojke som tillverkar träbjörn''
 +
 
 +
www.kurbits.nu/wp-content/uploads/2011/08/webb_skolsl%C3%B6jd3.jpg
  
 
''Bild från textilslöjdsal''
 
''Bild från textilslöjdsal''
Rad 101: Rad 119:
  
 
''Bild på Karin Mannerstål''
 
''Bild på Karin Mannerstål''
 +
 +
[[Kategori: Slöjd]]

Versionen från 24 mars 2012 kl. 22.34

800px-Sloejdsal_1931-2.jpg

Slöjdsal i Danmark 1931

När började vi ha slöjd i skolan egentligen? Idén är mer än hundra år gammal. År 1875 utvecklade pedagogen Otto Salomon träslöjd och startade ett slöjdlärarseminarium i Nääs i Västergötland. Sedan tog det bara några få år till innan man införde träslöjd i de flesta svenska skolorna.

1882 startade textilslöjdens grundare, Hulda Lundin, ett slöjdlärarinneseminarium i Stockholm.

1919 Krävde svensk industri att man också skulle införa metallslöjd i skolorna och man uppmanade skolorna att försöka införa det i skolorna där det var möjligt.

De flesta människorna som levt och vuxit upp under 1900-talet har alltså haft slöjd i skolan, ändå dröjde det ända fram till 1955 innan slöjden blev obligatorisk. Allteftersom tiden gick ändrades inriktningen på slöjden. Under 1960-talet infördes skapande och materialkunskap. Under 1980 blev däremot arbetsprocessen det viktiga och huvudsaken var inte att resultatet blev korrekt utan att eleven var nöjd med sitt resultat. Nu, under 2010-talet, ligger tyngdpunkten i slöjden på återbruk och entreprenörskap.


En svensk idé

250px-GaLinkSlojdbank.jpg

Hyvelbänk från slöjdsal

Slöjden är ursprungligen en svensk idé som senare infördes i länder som USA och Ryssland efter svensk förlaga. Otto Salomonson, slöjdens grundare, hade många idéer med slöjdämnet. Han uttryckte sina tankar kring slöjden med orden:

Det är barnet och icke träbiten som i slöjden skall formas

webb_skolslöjd2-500x608.jpg

Pojke som tillverkar björn enligt färdig ritning


En annan känd hantverkare på den tiden var möbelarkitekten Carl Malmsten som hade liknande tankar och sa:

Den hand som arbetar skapar en hjärna som tänker

Grundtanken för Otto var att eleverna skulle undervisas individuellt, inte i grupp. Man följde en modellserie med 40 modeller som eleverna utförde helt i sin egen arbetstakt. Varje ny uppgift byggde på repetitioner av vad de övat tidigare, samtidigt som man la till några få nya övningar. På så sätt tränades eleverna till mycket stor självständighet. De utförde allt arbete själva, utan någon som helst handgriplig hjälp av läraren. Man började slöjda i årskurs 5 och slutade i årskurs 7. Det var bara pojkar som fick undervisning i träslöjd.

Hulda Lundin hade däremot som mål att skapa goda husmödrar när hon såg till att flickorna fick textilslöjd i skolan. Hon sa:

Att öva handen och ögat, att skärpa tanken, att stärka ordningssinnet, att framkalla kärlek till noggrant och omsorgsfullt utfört arbete, och därjämte skall denna undervisning sätta flickan i stånd att fullgöra sina husliga plikter.

webb_skolsl%C3%B6jd3.jpg

Lektion i textilslöjd, Löddby folkskola i Uppland, okänt årtal


Salomons bok (på engelska) kan man hitta online här:

http://archive.org/stream/teachersbookofsl00saloiala#page/46/mode/2up

Den engelska manualen som bygger på Salomons verk med instruktioner (på engelska) kan man hitta här:

http://archive.org/details/manualinstructio00bartrich

Slöjden i den moderna skolan

Det skulle dröja ända fram till reformen med lgr 69 innan slöjden rycktes upp från sin könsuppdelnig och det bestämdes att både pojkar och flickor skulle undervisas i båda slöjdvarianterna. Det var också genom den man införde kreativitet i slöjden. Innan dess hade man utgått ifrån att eleverna skulle göra exakt samma saker, eftersom det viktigaste inte var vad man gjorde utan hur skicklig man blev i att göra det. Därför hade alla elever under drygt 60 års tid fått göra exakt samma saker i slöjden. Men under 60-talet infördes ordet "skapande" i läroplanen och samtidigt som tonåring blev ett begrepp fick man börja skapa saker utifrån sig själv i slöjden.


Från 1980-talet blev processen det allra viktigaste. Vad man gjorde var inte viktigt, utan hur man gjorde det, vilket kanske inte var så konstigt eftersom fokus i slöjden hamnade på att utveckla sina idéer, skriva loggböcker och reflektera kring det man hade skapat.

100_4176_s.JPG

Egenhändigt skapade tofflor från Torsås


Numera har återanvändning kommit i ropet i slöjdundervisningen precis som man lärde sig att lappa och laga i slöjden före 1960-talet. Sedan kom slit och släng eran men vi förstår mer och mer att det inte är en hållbar utveckling så nu får slöjdundervisningen vara med och leda eleverna till en bättre värld baserad på en hållbar utveckling där vi tar reda på- och reparerar saker hellre än att vi slänger dem.

kaffevska_123836444.jpg

Väska av tomma kaffepaket


Bengt Svensson, tidigare metodiklärare på Linköpings universitet och med god insikt i slöjdämnet, kommenterade skillnaden mellan nu- och då så här:

I den moderna slöjden övas eleverna att projektera egna förslag till former, konstruktioner och utföranden av sina föremål. Mycket tid läggs ner på att väcka idéer som får in eleverna i nya oväntade tankebanor, och att arbeta med planeringsmetoder som de förstår sig på, och som i sin tur väcker nya idéer. {klipp...} Att istället låta varje elev göra vad den vill, när som helst, i vilket material som helst, leder oftast till idéfattigdom, torftigt outvecklat arbete och håglöshet.

au-pair-skolan-nyc-017_154528589.jpg

Pyssla, ett helt förkastligt tidsfördriv i slöjdsalen


En röst för den moderna skolslöjden är Karin Mannerstål, känd från TV som programledare för "Äntligen hemma" som sa:

Min slöjdfröken Ulla… som gick under namnet ”trådrulla” är jag fortfarande kär i. I slöjden fick jag stor kreativ frihet. Om man är överlägset sämst i matte, geografi och samhällskunskap känns det ju befriande att bli bekräftad på något annat håll

lampskrm_113010991.jpg

Källor

Bohusläningen 22/3 2012 Reportage "Skolslöjden formade husmödrar och ingenjörer"

http://www.lararnasnyheter.se/sl-jdforum/2012/02/13/hall-d-r-bengt-svensson


Bildkällor

Bilder från Wikimedia Commons utom:

www.kurbits.nu/wp-content/uploads/2011/08/webb_skolslöjd2-500x608.jpg

Bild på pojke som tillverkar träbjörn

www.kurbits.nu/wp-content/uploads/2011/08/webb_skolsl%C3%B6jd3.jpg

Bild från textilslöjdsal

webnews.textalk.com/upload/article/bild/6/444890/100_4176_s.JPG

Bild på tofflor

sytrollet.blogg.se/images/2010/kaffevska_123836444.jpg

Bild på väska av kaffepaket

lofgrenbloggar.blogg.se/images/2011/au-pair-skolan-nyc-017_154528589.jpg

Bild på pyssel

thereisnoplacelikehome.blogg.se/images/2010/lampskrm_113010991.jpg

Bild på Karin Mannerstål