Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Slutet på Jugoslavien - vägen till kriget"

Från Skolbok

m
m
 
(50 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[File:Yugoslavia map swedish.svg|400]]
+
[[File:Yugoslavia map swedish.svg|400px]]
 +
[[File:Josip Broz Tito uniform portrait.jpg|200px]]
  
''Jugoslavien under Tito''
+
''Jugoslavien under Tito, och Broz Tito''
  
'''Under kalla kriget styrdes Jugoslavien med hård hand av Broz Tito, ordförande i kommunistpartiet och därmed ledare för landet. Genom honom hölls Jugoslavien utanför stora delar av kalla kriget. Moskva kunde inte ta kontroll över Jugoslavien vid krigsslutet eftersom Tito redan befriat landet från nazisterna innan ryskt pansar kom fram. Moskva hade inget direkt emot det eftersom Tito var kommunist och därför följde de kommunistiska idealen. Detta ledde i sin tur till att Jugoslavien aldrig var en del av Warszawapakten eller maktspelen mellan USA och Sovjetunionen'''
+
'''Under kalla kriget styrdes Jugoslavien med hård hand av Broz Tito, ordförande i kommunistpartiet och därmed ledare för landet. Genom honom hölls Jugoslavien utanför stora delar av kalla kriget. Valspråket var "Broderskap och enighet" och alla behandlades lika,oavsett religion eller etnicitet. Moskva kunde inte ta kontroll över Jugoslavien vid krigsslutet eftersom Tito och hans kommunistiska trupper redan befriat landet från nazisterna innan ryskt pansar kom fram. Moskva hade inget direkt emot det eftersom Tito var kommunist och därför följde de kommunistiska idealen. Detta ledde i sin tur till att Jugoslavien aldrig var en del av Warszawapakten eller maktspelen mellan USA och Sovjetunionen'''
 +
 
 +
'''Allt var inte frid och fröjd. Inom Jugoslavien finns katoliker i Kroatien, muslimer i Bosnien och ortodoxt kristna i Serbien. Ovanpå det finns olika etniska grupper som: kroater, bosniaker, serber, kosovoalbaner osv. Titos järnhand höll ihop landet, men med Titos död 1980 samtidigt som landet gick in i en lågkonjunktur började landet falla samman'''
 +
 
 +
[[File:Military power of NATO and the Warsaw Pact states in 1973.svg|300px]]
 +
 
 +
''Karta, NATO och Warszawapakten''
 +
 
 +
 
 +
==Jugoslaviens delar och styre==
 +
 
 +
Jugoslavien blev en federation redan under Tito. De olika delarna, republikerna, hade egna presidenter som ofta, men inte alltid, även var ordförande i det lokala kommunistpartiet. Övergripande intressen, som utrikespolitik och militären, leddes av en gemensam president över Jugoslavien som tog beslut tillsammans med ett råd bestående av representanter för de olika republikerna.. Utöver detta hade Tito även gett Vojvodina, Montenegro och Kosovo egna presidenter,och ledare med nästan samma självbestämmande som t.ex. Kroatien, trots att de tre var regioner inom Serbien.
 +
 
 +
Detta system var mycket förvirrande. Det gick att bli mäktig på flera olika sätt:
 +
* Som president över Jugoslavien  (''President of the Presidency of SR Serbia), togs bort 1990
 +
* Som president över Serbien (ofta samtidigt president över Jugoslavien)
 +
* Som ledare för Jugoslaviens kommunistiska parti
 +
* Som president i en annan Jugoslavisk republik än Serbien, eller:Montenegro, Vojvodina eller Kosovo
 +
* Som representant för en republik i rådet som gav sitt stöd till den sittande presidenten i nationella frågor
 +
* Som ledare för kommunistpartiet i en republik
 +
 
 +
 
 +
==Slobodan Milošević==
 +
 
 +
[[File:Slobodan Milosevic Dayton Agreement.jpg|300px]]
 +
 
 +
''Slobodan Milošević''
 +
 
 +
Att Jugoslavien föll samman berodde på en enda man, Slobodan Milošević. Han var ordförande i Serbiens kommunistiska parti och närmaste medhjälpare till Serbiens president. När Jugoslavien bröts upp till en federation av stater efter Titos död, där varje enskild stat hade viss självbestämmanderätt,, drömde Milošević om ett enat Jugoslavien, som det var under Tito, styrt av Serbien med honom själv som ledare. Ett Storserbien där serberna styrde. Samma sorts dröm som Hitler hade om ett gemensamt Tyskland för alla med tyska traditioner och tyskt språk. För att uppnå den drömmen krävdes det att han blev Jugoslaviens president.  Vägen dit var lång och fylld av moraliska ställningstaganden. Precis som Hitler 50 år tidigare utnyttjade han de existerande lagarna för sin egen räkning så långt det bara gick.
 +
 
 +
Milošević ville aldrig att Jugoslavien skulle splittras, tvärtom. Ändå var det hans handlingar och beslut som bröt isär Jugoslavien till mindre, självständiga nationer. Serberna själva skyller dock gärna på Slovenerna. Hade inte Slovenien velat dra sig ur federationen hare inte heller Kroatien lämnat den, menar de.
 +
 
 +
 
 +
==Kosovo Polje april 1987==
 +
 
 +
[[File:Locator map Kosovo in Yugoslavia.svg|400px]]
 +
 
 +
''Kosovo i rött''
 +
 
 +
Allt började i Kosovo, Jugoslaviens fattigaste region. Skulle Milošević bli president över hela Jugoslavien behövdes bättre stöd bland väljarna och här hade han en chans. Milošević skickades egentligen till Kosovo av presidenten för att prata med missnöjda medlemmar av kommunistpartiet. Istället pratade han direkt med kosovoserberna, som ansåg sig illa behandlade av majoriteten, de muslimska kosovoalbanerna. Samtidigt som de inte tyckte att ledarna i Belgrad brydde sig om deras klagomål.
 +
 
 +
Inför ett möte med inbjudna kosovoserber lejde Miloševićs sekreterare nationalistiska kosovoserber att ställa till problem och kasta sten på polisen utanför. Polisen svarade med våld mot demonstranterna,  som i sin tur kom in på mötet och klagade på att polisen, där många var kosovoalbaner slagit dem när muslimer kastat sten. Våldet mot kosovoserberna skyllde Milošević på kosovoalbanerna, I TV, med hela Serbiens som publik, sa han uttryckligen "''Ingen ska få slå er igen''" och lovade att han skulle se till att serberna i Kosovo skulle få det mycket bättre i framtiden. Kosovo är Serbiens kulturellt viktigaste plats och många serber gillade vad han sa. Kosovoserberna kände sig hörda för första gången och Miloševićs popularitet ökade starkt både i Serbien och bland Kosovos serbiska nationalister. Men att vända serber mot albaner i Kosovo, bara för att få fler röster, gick tvärt emot Titos önskan om ett enat Jugoslavien. Det var uppenbart för många politiskt insatta att Milošević börjat spela ett väldigt farligt spel.
 +
 
 +
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/6a/Broken-image-389560.svg/240px-Broken-image-389560.svg.png
 +
<!-- <img src="https://www.sott.net/image/s11/230225/medium/Milosevic_na_Kosovu_1987.jpg" width=50%> -->
 +
 
 +
''Milošević säger de berömda orden: Ingen ska få slå er igen, till serberna ute på gatan''
 +
 
 +
https://youtu.be/bVUg-VoPAeA?t=704 (11:44-12:35, otextad/engelsk text)
 +
 
 +
 
 +
==Partikrisen==
 +
 
 +
Miloševićs handlande i Kosovo ledde till en kris inom Serbiens kommunistparti. Några ville få honom utesluten samtidigt som andra tyckte att det han gjort var bra och ville ha honom som president i framtiden. Serbiens president, tillika president över Jugoslavien, personlig vän till Milošević och den som sett till att han blev ordförande i Serbiens kommunistparti, var dock inte nöjd utan kritiserade hans handlande starkt.
 +
 
 +
Milošević  insåg att presidenten måste bort om han själv skulle kunna fortsätta. Han kallade till ett möte i parlamentet där presidenten anklagades för att vara en diktator och Milošević krävde en omröstning om presidenten skulle få vara kvar. De som stödde Milošević vann en förkrossande seger. Det var inte bara en seger för honom, utan för nationalister överallt i Serbien. De såg en stark ledare i Milošević , en blivande president, och han själv började lova att Serbien skulle bli lika mäktigt igen, som det var på 1300-talet. I det ingick att ta bort alla speciella rättigheter landskapen Kosovo och Vojvodina hade fått av Tito, som nästa gett dem självbestämmande.
 +
 
 +
Den avgående presidenten ersattes av tills vidare av vicepresidenten tills ett reguljärt val av president kunde ordnas.
 +
 
 +
'''Presidenten Stambolic röstas bort av alla utom åtta i parlamentet:''' https://youtu.be/tj9Zw5fN3rE?t=1088  (18.08-20.03)
 +
 
 +
 
 +
==Vojvodina, Montenegro och Kosovo hösten 1988 - våren 1989==
 +
 
 +
För att se till att även Vojvodina gav honom sitt stöd reste Milošević dit för ett partimöte. I samma anda som nazisterna gjorde på 30-talet bjöd han först frikostigt på mat och dryck innan befolkningen skulle rösta på vem de ville ha som ledare i Vojvodina. Milošević eller den sittande ledaren för Vojvodina. Före valet hade serbiska nationalister bussats från Kosovo för att visa extra stöd för Milošević i folkhavet. Milošević vann valet med lätthet. Efter Vojvodina fortsatte Milošević till Montenegro och blev även Montenegros ledare genom en liknande kupp.
 +
 
 +
I Kosovo gick det inte lika bra eftersom de muslimska kosovoalbanerna var i majoritet, och de ville inte ha Milošević som ledare. Kommunistpartiets medlemmar strejkade och partimedlemmarna, där majoriteten var albaner, kämpade inte för ett muslimskt Kosovo, utan ett Kosovo med kommunistiska värderingar där alla människor har samma värde, Tvärt emot kosovoserberna och Milošević.
 +
 
 +
Genom Miloševićs hjälp bussades istället stora mängder kosovoserber till Belgrad där de demonstrerade till Miloševićs fördel. Han krävde att få tillfällig kontroll över Kosovo för att ordna upp problemen. Ungefär som när Hitler fick igenom sina diktatorlagar i Tyskland före andra världskriget.
 +
 
 +
Sloveniens president blev orolig när han såg vad Milošević var på väg att få igenom och var rädd för att något liknande skulle kunna drabba Slovenien. Han gick ut i TV och gav sitt stöd till kosovoalbanerna som stod för kommunismens värden. Detta såg serberna som förräderi. Det blev stora demonstrationer utanför parlamentet i Belgrad där folket ropade på "Sloba", att Milošević skulle ta tag i Slovenerna. Det  beräknas ha varit över en miljon demonstranter. För att lugna folkmassorna gav Jugoslaviens president extra mandat till Milošević att få göra nästan vad han ville i Kosovo, mandatet inkluderade kontrollen över de delat av armén Milošević ansåg sig behöva i Kosovo.
 +
 
 +
'''Death of Yugoslavie avsnitt 1''': https://youtu.be/tj9Zw5fN3rE?t=1829  ''(30:29-31:21)'' ''Pansarvagnar rullar in.''
 +
 
 +
Redan nästa dag började serbiska pansarvagnar rulla in i Kosovo och ta över kontrollen. Kosovos sittande president fängslades. Under de kommande åren skulle allt motstånd mot serberna från kosovoalbanerna krossas. Serbiska bli det officiella språket och det enda som fick användas i skolorna. Statliga jobb som polis, militär eller domare bara få gå till serber, osv.
 +
 
 +
8:e maj 1989 röstades Milošević fram som president över Jugoslavien och Serbien. Det extra mandatet i Kosovo drogs aldrig tillbaka.
 +
 
 +
 
 +
==Slovenien==
 +
 
 +
[[File:Locator map Slovenia in Yugoslavia.svg|300px]]
 +
 
 +
''Slovenien''
 +
 
 +
Slovenien är den republik i forna Jugoslavien som haft mest kontakt med väst, genom sin gemensamma gräns med Italien och Slovenien var också den rikaste republiken. Landets befolkning är nästan uteslutande katoliker och kulturellt är de mer lika Italienarna än någon folkgrupp inom Jugoslavien .I samband med Sloveniens ställningstagande mot Miloševićs uttalanden om Kosovo tog Jugoslaviens försvarsminister chansen att ifrågasätta Sloveniens president samtidigt som en stor militärövning pågick inom Sloveniens gränser. Genom att insinuera att ledningen i Slovenien samarbetade med CIA i USA och andra fiender till Jugoslavien försökte serberna få Sloveniens president att ändra åsikt. Som motdrag försökte Sloveniens president ändra landets konstitution för att stoppa Serbiens möjlighet att blanda sig i hur landet styrdes, vilket Milošević inte kunde gå med på. Det riskerade att splittra- och inte ena forna Jugoslaviens republiker.
 +
 
 +
Milošević försökte göra samma sak i Slovenien som i Vojvodina, bussa lojala, nationalistiska kosovoserber till Slovenien för att skapa oroligheter och demonstrationer, men mellan Kosovo och Slovenien ligger Kroatien, och Kroatiens ledare vägrade att släppa igenom bussarna med de kosovoserbiska demonstranterna.
 +
 
 +
 
 +
===Extra kongressen januari 1990, Belgrad===
 +
 
 +
Januari 1990 kallade istället Milošević in en extra kongress i Belgrad för de olika republikernas ledningar med avsikt att ta ett gemensamt beslut för att avsätta Sloveniens ledning. Problemet för Milošević var att Slovenien var i allians med grannrepubliken Kroatien, nästan lika stort och mäktigt som Serbien. Under kongressen gick Serbien hårt åt Sloveniens president. Allt Slovenien ville få fram röstades ner. Slutligen reste sig Sloveniens president och delegater upp och lämnade kongressen. Det innebar också att de samtidigt  lämnade Jugoslaviens kommunistparti. Brytningen var ett faktum.
 +
 
 +
Ett Jugoslavien utan Slovenien var illa för Milošević men igen katastrof. men när sedan även Kroatiens president och delegater reste sig upp lämnade kongressen insåg alla att situationen var allvarlig och ett inbördeskrig kunde vara på väg.
 +
 
 +
https://youtu.be/tj9Zw5fN3rE?t=2750  (45:50-48:03)
  
'''Allt var inte frid och fröjd. Inom Jugoslavien finns katoliker i Kroatien, muslimer i Bosnien och ortodoxt kristna i Serbien. Ovanpå det finns olika etniska grupper mer kroater, bosniiaks, serber, kosovoalbaner osv. Titos järnhand höll ihop landet, men med Titos död 1980 samtidigt som landet gick in i en lågkonjunktur började landet falla samman'''
 
  
  
Rad 11: Rad 107:
 
==Källor==
 
==Källor==
  
 +
The Death Of Yugoslavia 1/6 Enter Nationalism - BBC Documentary - https://www.youtube.com/watch?v=vDADy9b2IBM
  
 +
The Death Of Yugoslavia 2/6 The Road to War - BBC Documentary - https://www.youtube.com/watch?v=YcZvQxoTzdQ
 +
 +
Kosovo, Av Verena Knaus, 2007
  
  
 
===Bildkällor===
 
===Bildkällor===
  
Alla bilder är från Wikimedia Commons.
+
Alla bilder är från Wikimedia Commons. <!-- utom:
 +
 
 +
Slobodan i Kosovo Polje: vhttps://www.sott.net/image/s11/230225/medium/Milosevic_na_Kosovu_1987.jpg
 +
-->
  
  
  
  
====[[Kalla kriget till kriget i Syrien, skolbok|Åter]] till kapitel om tiden 1945-====
+
====Tillbaka till indexsidan för krigen i Jugoslavien: [[Slutet på Jugoslavien, skolbok]]====
  
  
 
[[Kategori: Historia]]
 
[[Kategori: Historia]]
 +
[[Kategori:Korrigerad]]

Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 21.13

Yugoslavia map swedish.svg Josip Broz Tito uniform portrait.jpg

Jugoslavien under Tito, och Broz Tito

Under kalla kriget styrdes Jugoslavien med hård hand av Broz Tito, ordförande i kommunistpartiet och därmed ledare för landet. Genom honom hölls Jugoslavien utanför stora delar av kalla kriget. Valspråket var "Broderskap och enighet" och alla behandlades lika,oavsett religion eller etnicitet. Moskva kunde inte ta kontroll över Jugoslavien vid krigsslutet eftersom Tito och hans kommunistiska trupper redan befriat landet från nazisterna innan ryskt pansar kom fram. Moskva hade inget direkt emot det eftersom Tito var kommunist och därför följde de kommunistiska idealen. Detta ledde i sin tur till att Jugoslavien aldrig var en del av Warszawapakten eller maktspelen mellan USA och Sovjetunionen

Allt var inte frid och fröjd. Inom Jugoslavien finns katoliker i Kroatien, muslimer i Bosnien och ortodoxt kristna i Serbien. Ovanpå det finns olika etniska grupper som: kroater, bosniaker, serber, kosovoalbaner osv. Titos järnhand höll ihop landet, men med Titos död 1980 samtidigt som landet gick in i en lågkonjunktur började landet falla samman

Military power of NATO and the Warsaw Pact states in 1973.svg

Karta, NATO och Warszawapakten


Jugoslaviens delar och styre

Jugoslavien blev en federation redan under Tito. De olika delarna, republikerna, hade egna presidenter som ofta, men inte alltid, även var ordförande i det lokala kommunistpartiet. Övergripande intressen, som utrikespolitik och militären, leddes av en gemensam president över Jugoslavien som tog beslut tillsammans med ett råd bestående av representanter för de olika republikerna.. Utöver detta hade Tito även gett Vojvodina, Montenegro och Kosovo egna presidenter,och ledare med nästan samma självbestämmande som t.ex. Kroatien, trots att de tre var regioner inom Serbien.

Detta system var mycket förvirrande. Det gick att bli mäktig på flera olika sätt:

  • Som president över Jugoslavien (President of the Presidency of SR Serbia), togs bort 1990
  • Som president över Serbien (ofta samtidigt president över Jugoslavien)
  • Som ledare för Jugoslaviens kommunistiska parti
  • Som president i en annan Jugoslavisk republik än Serbien, eller:Montenegro, Vojvodina eller Kosovo
  • Som representant för en republik i rådet som gav sitt stöd till den sittande presidenten i nationella frågor
  • Som ledare för kommunistpartiet i en republik


Slobodan Milošević

Slobodan Milosevic Dayton Agreement.jpg

Slobodan Milošević

Att Jugoslavien föll samman berodde på en enda man, Slobodan Milošević. Han var ordförande i Serbiens kommunistiska parti och närmaste medhjälpare till Serbiens president. När Jugoslavien bröts upp till en federation av stater efter Titos död, där varje enskild stat hade viss självbestämmanderätt,, drömde Milošević om ett enat Jugoslavien, som det var under Tito, styrt av Serbien med honom själv som ledare. Ett Storserbien där serberna styrde. Samma sorts dröm som Hitler hade om ett gemensamt Tyskland för alla med tyska traditioner och tyskt språk. För att uppnå den drömmen krävdes det att han blev Jugoslaviens president. Vägen dit var lång och fylld av moraliska ställningstaganden. Precis som Hitler 50 år tidigare utnyttjade han de existerande lagarna för sin egen räkning så långt det bara gick.

Milošević ville aldrig att Jugoslavien skulle splittras, tvärtom. Ändå var det hans handlingar och beslut som bröt isär Jugoslavien till mindre, självständiga nationer. Serberna själva skyller dock gärna på Slovenerna. Hade inte Slovenien velat dra sig ur federationen hare inte heller Kroatien lämnat den, menar de.


Kosovo Polje april 1987

Locator map Kosovo in Yugoslavia.svg

Kosovo i rött

Allt började i Kosovo, Jugoslaviens fattigaste region. Skulle Milošević bli president över hela Jugoslavien behövdes bättre stöd bland väljarna och här hade han en chans. Milošević skickades egentligen till Kosovo av presidenten för att prata med missnöjda medlemmar av kommunistpartiet. Istället pratade han direkt med kosovoserberna, som ansåg sig illa behandlade av majoriteten, de muslimska kosovoalbanerna. Samtidigt som de inte tyckte att ledarna i Belgrad brydde sig om deras klagomål.

Inför ett möte med inbjudna kosovoserber lejde Miloševićs sekreterare nationalistiska kosovoserber att ställa till problem och kasta sten på polisen utanför. Polisen svarade med våld mot demonstranterna, som i sin tur kom in på mötet och klagade på att polisen, där många var kosovoalbaner slagit dem när muslimer kastat sten. Våldet mot kosovoserberna skyllde Milošević på kosovoalbanerna, I TV, med hela Serbiens som publik, sa han uttryckligen "Ingen ska få slå er igen" och lovade att han skulle se till att serberna i Kosovo skulle få det mycket bättre i framtiden. Kosovo är Serbiens kulturellt viktigaste plats och många serber gillade vad han sa. Kosovoserberna kände sig hörda för första gången och Miloševićs popularitet ökade starkt både i Serbien och bland Kosovos serbiska nationalister. Men att vända serber mot albaner i Kosovo, bara för att få fler röster, gick tvärt emot Titos önskan om ett enat Jugoslavien. Det var uppenbart för många politiskt insatta att Milošević börjat spela ett väldigt farligt spel.

240px-Broken-image-389560.svg.png

Milošević säger de berömda orden: Ingen ska få slå er igen, till serberna ute på gatan

https://youtu.be/bVUg-VoPAeA?t=704 (11:44-12:35, otextad/engelsk text)


Partikrisen

Miloševićs handlande i Kosovo ledde till en kris inom Serbiens kommunistparti. Några ville få honom utesluten samtidigt som andra tyckte att det han gjort var bra och ville ha honom som president i framtiden. Serbiens president, tillika president över Jugoslavien, personlig vän till Milošević och den som sett till att han blev ordförande i Serbiens kommunistparti, var dock inte nöjd utan kritiserade hans handlande starkt.

Milošević insåg att presidenten måste bort om han själv skulle kunna fortsätta. Han kallade till ett möte i parlamentet där presidenten anklagades för att vara en diktator och Milošević krävde en omröstning om presidenten skulle få vara kvar. De som stödde Milošević vann en förkrossande seger. Det var inte bara en seger för honom, utan för nationalister överallt i Serbien. De såg en stark ledare i Milošević , en blivande president, och han själv började lova att Serbien skulle bli lika mäktigt igen, som det var på 1300-talet. I det ingick att ta bort alla speciella rättigheter landskapen Kosovo och Vojvodina hade fått av Tito, som nästa gett dem självbestämmande.

Den avgående presidenten ersattes av tills vidare av vicepresidenten tills ett reguljärt val av president kunde ordnas.

Presidenten Stambolic röstas bort av alla utom åtta i parlamentet: https://youtu.be/tj9Zw5fN3rE?t=1088 (18.08-20.03)


Vojvodina, Montenegro och Kosovo hösten 1988 - våren 1989

För att se till att även Vojvodina gav honom sitt stöd reste Milošević dit för ett partimöte. I samma anda som nazisterna gjorde på 30-talet bjöd han först frikostigt på mat och dryck innan befolkningen skulle rösta på vem de ville ha som ledare i Vojvodina. Milošević eller den sittande ledaren för Vojvodina. Före valet hade serbiska nationalister bussats från Kosovo för att visa extra stöd för Milošević i folkhavet. Milošević vann valet med lätthet. Efter Vojvodina fortsatte Milošević till Montenegro och blev även Montenegros ledare genom en liknande kupp.

I Kosovo gick det inte lika bra eftersom de muslimska kosovoalbanerna var i majoritet, och de ville inte ha Milošević som ledare. Kommunistpartiets medlemmar strejkade och partimedlemmarna, där majoriteten var albaner, kämpade inte för ett muslimskt Kosovo, utan ett Kosovo med kommunistiska värderingar där alla människor har samma värde, Tvärt emot kosovoserberna och Milošević.

Genom Miloševićs hjälp bussades istället stora mängder kosovoserber till Belgrad där de demonstrerade till Miloševićs fördel. Han krävde att få tillfällig kontroll över Kosovo för att ordna upp problemen. Ungefär som när Hitler fick igenom sina diktatorlagar i Tyskland före andra världskriget.

Sloveniens president blev orolig när han såg vad Milošević var på väg att få igenom och var rädd för att något liknande skulle kunna drabba Slovenien. Han gick ut i TV och gav sitt stöd till kosovoalbanerna som stod för kommunismens värden. Detta såg serberna som förräderi. Det blev stora demonstrationer utanför parlamentet i Belgrad där folket ropade på "Sloba", att Milošević skulle ta tag i Slovenerna. Det beräknas ha varit över en miljon demonstranter. För att lugna folkmassorna gav Jugoslaviens president extra mandat till Milošević att få göra nästan vad han ville i Kosovo, mandatet inkluderade kontrollen över de delat av armén Milošević ansåg sig behöva i Kosovo.

Death of Yugoslavie avsnitt 1: https://youtu.be/tj9Zw5fN3rE?t=1829 (30:29-31:21) Pansarvagnar rullar in.

Redan nästa dag började serbiska pansarvagnar rulla in i Kosovo och ta över kontrollen. Kosovos sittande president fängslades. Under de kommande åren skulle allt motstånd mot serberna från kosovoalbanerna krossas. Serbiska bli det officiella språket och det enda som fick användas i skolorna. Statliga jobb som polis, militär eller domare bara få gå till serber, osv.

8:e maj 1989 röstades Milošević fram som president över Jugoslavien och Serbien. Det extra mandatet i Kosovo drogs aldrig tillbaka.


Slovenien

Locator map Slovenia in Yugoslavia.svg

Slovenien

Slovenien är den republik i forna Jugoslavien som haft mest kontakt med väst, genom sin gemensamma gräns med Italien och Slovenien var också den rikaste republiken. Landets befolkning är nästan uteslutande katoliker och kulturellt är de mer lika Italienarna än någon folkgrupp inom Jugoslavien .I samband med Sloveniens ställningstagande mot Miloševićs uttalanden om Kosovo tog Jugoslaviens försvarsminister chansen att ifrågasätta Sloveniens president samtidigt som en stor militärövning pågick inom Sloveniens gränser. Genom att insinuera att ledningen i Slovenien samarbetade med CIA i USA och andra fiender till Jugoslavien försökte serberna få Sloveniens president att ändra åsikt. Som motdrag försökte Sloveniens president ändra landets konstitution för att stoppa Serbiens möjlighet att blanda sig i hur landet styrdes, vilket Milošević inte kunde gå med på. Det riskerade att splittra- och inte ena forna Jugoslaviens republiker.

Milošević försökte göra samma sak i Slovenien som i Vojvodina, bussa lojala, nationalistiska kosovoserber till Slovenien för att skapa oroligheter och demonstrationer, men mellan Kosovo och Slovenien ligger Kroatien, och Kroatiens ledare vägrade att släppa igenom bussarna med de kosovoserbiska demonstranterna.


Extra kongressen januari 1990, Belgrad

Januari 1990 kallade istället Milošević in en extra kongress i Belgrad för de olika republikernas ledningar med avsikt att ta ett gemensamt beslut för att avsätta Sloveniens ledning. Problemet för Milošević var att Slovenien var i allians med grannrepubliken Kroatien, nästan lika stort och mäktigt som Serbien. Under kongressen gick Serbien hårt åt Sloveniens president. Allt Slovenien ville få fram röstades ner. Slutligen reste sig Sloveniens president och delegater upp och lämnade kongressen. Det innebar också att de samtidigt lämnade Jugoslaviens kommunistparti. Brytningen var ett faktum.

Ett Jugoslavien utan Slovenien var illa för Milošević men igen katastrof. men när sedan även Kroatiens president och delegater reste sig upp lämnade kongressen insåg alla att situationen var allvarlig och ett inbördeskrig kunde vara på väg.

https://youtu.be/tj9Zw5fN3rE?t=2750 (45:50-48:03)



Källor

The Death Of Yugoslavia 1/6 Enter Nationalism - BBC Documentary - https://www.youtube.com/watch?v=vDADy9b2IBM

The Death Of Yugoslavia 2/6 The Road to War - BBC Documentary - https://www.youtube.com/watch?v=YcZvQxoTzdQ

Kosovo, Av Verena Knaus, 2007


Bildkällor

Alla bilder är från Wikimedia Commons.



Tillbaka till indexsidan för krigen i Jugoslavien: Slutet på Jugoslavien, skolbok