Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Sovjetunionens kollaps"

Från Skolbok

m
m
 
Rad 1: Rad 1:
 
  [[Fil:Russia_87.74494E_66.20034N.jpg|thumb|''Ryssland'']]
 
  [[Fil:Russia_87.74494E_66.20034N.jpg|thumb|''Ryssland'']]
  
Den händelse som antagligen påverkade flest människor under 1990-talet var Sovjetunionens kollaps. Det hade börjat redan 1989 när flera länder i Östeuropa vågade protestera mot Sovjetunionen och öppet göra uppror, utan att någonting egentligen hände. Den riktiga början till slutet kom genom berlinmurens fall i december 1989 men redan under 1980-talets mitt genomförde Sovjetunionens president Michail Garbatjov två omvälvande reformer som kallades: "glasnost" och "perestrojka", öppenhet och ombyggnad. Han hade inte räknat med att de  två reformerna i slutändan skulle bidra till att hela imperiet kollapsade, och det gick inte helt smärtfritt.
+
Den händelse som antagligen påverkade flest människor under 1990-talet var Sovjetunionens kollaps. Det hade börjat redan 1989 när flera länder i Östeuropa vågade protestera mot Sovjetunionen och öppet göra uppror, utan att någonting egentligen hände. Den riktiga början till slutet kom genom berlinmurens fall i december 1989 men redan under 1980-talets mitt genomförde Sovjetunionens president Michail Garbatjov två omvälvande reformer som kallades: "glasnost" och "perestrojka", öppenhet och förändring. Han hade inte räknat med att de  två reformerna i slutändan skulle bidra till att hela imperiet kollapsade, och det gick inte helt smärtfritt.
  
 
  [[Fil:Mikhail_Gorbachev_1987.jpg|thumb|''Michail garbatjov 1987'']]
 
  [[Fil:Mikhail_Gorbachev_1987.jpg|thumb|''Michail garbatjov 1987'']]

Nuvarande version från 23 november 2011 kl. 13.11

Ryssland

Den händelse som antagligen påverkade flest människor under 1990-talet var Sovjetunionens kollaps. Det hade börjat redan 1989 när flera länder i Östeuropa vågade protestera mot Sovjetunionen och öppet göra uppror, utan att någonting egentligen hände. Den riktiga början till slutet kom genom berlinmurens fall i december 1989 men redan under 1980-talets mitt genomförde Sovjetunionens president Michail Garbatjov två omvälvande reformer som kallades: "glasnost" och "perestrojka", öppenhet och förändring. Han hade inte räknat med att de två reformerna i slutändan skulle bidra till att hela imperiet kollapsade, och det gick inte helt smärtfritt.

Michail garbatjov 1987
Barits Jeltsin

1990 dödade sovjetiska trupper i Baku över 130 demonstranter som ville ha frihet i Tjetjenien. När man sedan demonstrerade i Litauen var man oroliga över att samma sak kunde hända där, men antalet demonstranter var så stort, drygt 300 000 stycken, att även om sovjetmakten försökte stoppa demonstrationen kunde soldaterna inte göra någonting. Detta ledde sedan till fler och fler demonstrationer för frihet i Baltikum (de tre baltiska staterna). Det skulle ta ett år till innan Sovjetunionen erkände att Estland, Lettland och Litauen var fria stater. Samma år hände fler dramatiska händelser. Barits Jeltsin röstades fram som ledare för Ryssland, den största av de 15 republikerna som ingick i Sovjetunionen. I augusti hade de militära ledarna i Sovjetunionen fått nog av Garbatjovs styre. De satte honom i husarrest och försökte ta makten med våld. Statskuppen misslyckades. Utanför parlamentsbyggnaden i Moskva samlades över 100 000 människor ledda av Barits Jeltsin som krävde att kuppmakarna skulle avgå, vilket de gjorde frivilligt inom några dygn. Efteråt började Jeltsin samarbeta med ledarna för två av de största republikerna, Ukraina och Vitryssland, om att samtliga tre skulle lämna Sovjetunionen och bilda egna stater. För att undvika en total kollaps av Sovjetunionen avgick Garbatjov från sin tjänst som Sovjetunionens president. Istället utropades federationen Ryssland där merparten av de delar som bildade Sovjetunionen stannade kvar inom federationen men med Barits Jeltsin som president. Detta avslutade officiellt det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen och ett av Jeltsins första beslut var att rikta om landets kärnvapenmissiler så att de inte längre pekade mot städer i USA. Jeltsin var både tuff som ledare och populär bland ryssarna och skulle behålla presidentposten under maxtiden två valperioder, åtta år, innan makten lämnades över till nästa president, Vladimir Putin.

Den sista riktiga krisen för Jeltsin kom 1993 då han upplöste parlamentet mot gällande lagar. Upprörda parlamentsmedlemmar försökte då i sin tur få Jeltsin avsatt. Militären ställde sig på Jeltsins sida och det slutade med att man besköt parlamentsbyggnaden med kanoner för att jaga ut parlamentsmedlemmarna. 187 personer dog och Jeltsins rykte om att vara en demokratisk ledare var inte längre lika trovärdigt.

Tanks_before_Russian_White_house.jpg

Parlamentsbyggnaden efter beskjutningen 1993


Rysk nyhetssändning från 1993

;

Källor

http://sv.wikipedia.org/wiki/1990-talet#.C3.85r_1990

http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/90/helin.html

http://en.wikipedia.org/wiki/1990

http://en.wikipedia.org/wiki/1991

http://en.wikipedia.org/wiki/Dissolution_of_the_Soviet_Union