Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Svenska dialekter"

Från Skolbok

(Skapade sidan med 'Även om vi svenskar har ett och samma språk, finns det stora skillnader i hur vi talar och uttrycker oss. Ungdomar talar inte på samma sätt som vi äldre. Olika yrken har sin...')
 
Rad 18: Rad 18:
 
6. Gotländska mål
 
6. Gotländska mål
  
 +
[[File:Simplified_map_of_dialects_in_Sweden.png|miniatyr|right|300px|Gult=sydsvenska mål, grönt=götamål, rosa=sveamål, blått=norrländska, rött=östsvenska mål, brunt=gotländska.]]
  
  

Versionen från 12 mars 2011 kl. 10.56

Även om vi svenskar har ett och samma språk, finns det stora skillnader i hur vi talar och uttrycker oss. Ungdomar talar inte på samma sätt som vi äldre. Olika yrken har sina språk. Vissa grupper i samhället, t.ex. idrottsmän, har sina speciella språk. Människor med olika social bakgrund uttrycker sig också på olika sätt.

Den mest påtagliga skillnaden inom svenska språket är dock de olika dialekterna. Människor som bor inom ett visst område i landet talar sin egen dialekt. Dialekterna uppstod på den tid då människorna levde isolerade från varandra genom berg och stora skogar och det inte fanns några vägar mellan byarna.


Man brukar dela in det svenska språket i sex stora dialektgrupper som alla har sina särdrag.:

1. Sydsvenska mål

2. Götamål

3. Sveamål

4. Norrländska mål

5. Östsvenska mål

6. Gotländska mål

Gult=sydsvenska mål, grönt=götamål, rosa=sveamål, blått=norrländska, rött=östsvenska mål, brunt=gotländska.


Sydsvenska dialekter

Några typiska drag för sydsvenska dialekter:

  • R- uttalas långt bak i munnen, vid tungroten.
  • U uttalas som o, hunden uttalas honden
  • A uttalas som ”aå” (ibland au), tak uttalas taåk.

Lyssna t.ex. på en äldre man från Bara i Skåne som talar om en hund:

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Gotaland/Skane/Bara/bar_om_pbN.mp3


Götamålen

Några typiska drag för götamålen:

  • Om det förekommer flera R i ett ord uttalas ofta första R:et med tungroten men det sista R:et med tungspetsen, t.ex. i ett ord som ”grodor”.
  • Konsonater försvinner i orden. T.ex. skulle blir sulle, tillbaka blir tebaka.
  • De uttalas ”di”
  • I östgötskan uttalas V som OI i början av ord. Visste uttals Oisste.

Lyssna t.ex. på en äldre man från Korsberga i Västergötland som talar om självhushållning:

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Gotaland/Vastergotland/Korsberga/kor_om_red_pbN.mp3


Sveamålen

Några typiska drag för sveamålen:

  • R antyds i ord, det uttalas inte tydligt, ord som slutar på r dras ihop med nästa ord. Får dom uttalas få’rom, har dom uttalas ha’rom.
  • Ä blir gärna E. Säkert uttalas sekert.
  • Ö blir gärna mer likt u, dörren uttalas durren.

Lyssna t.ex. på en äldre kvinna i Sorunda i Södermanland som talar om hur vackert det är i Sorunda:

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Svealand/Sodermanland/Sorunda/soa_ow_1i.mp3


Norrländska

Några typiska drag för norrländskan:

  • B i början av ord blir gärna P, bruten uttalas pruten.
  • O blir gärna tydligt Å, kommer uttalas KÅmer, och blir Å, som blir sÅm.
  • Betoningen ligger ofta på första vokalen i ord. Rhodos uttalas RÅÅdos, Umeå uttals UUme.
  • Ofta försvinner sista bokstaven i ord. Luleå, Umeå och Piteå uttalas Lule’, Ume’ och Pite’. ”Han skall bara komma hit” uttalas ”han ska’ ba’ kom’ hit”.

Lyssna t.ex. på en äldre kvinna från Arjeplog i Lappland som berättar om sin resa till Rhodos.

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Norrland/Lappland/Arjeplog/arj_ow.mp3


Östsvenska

Några typiska drag för östsvenska mål:

  • Ordet ”skulle” blir gärna ”sku”.
  • D i början av ord blir gärna T, Där uttalas Tär.
  • Sista bokstaven i ord försvinner gärna. Tror blir tro, inte blir int, har blir ha, hade blir hadd osv,

Lyssna t.ex. på en äldre man från Borgå i Nyland som talar om ett konstigt ord på pellingemål.

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Finland/Nyland/Borga/bor_om_1i.mp3


Gotländska

Några typiska drag för gotländskan:

  • U blir gärna o, t.ex. skulle uttalas skolle, kusin uttalas kosin, kunde blir konde.
  • ”Också” blir ”eu”.
  • Nej uttalas Naj.
  • ”E” inuti ord blir gärna”EI”, skrev blir skreiv, blev blir bleiv, hemma blir heima osv.

Lyssna t.ex. på en äldre man från Fårö på Gotland som talar om när han ville bli jungman.

http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Gotaland/Gotland/Faro/fao_om_red_pbN.mp3




Källor:

http://swedia.ling.gu.se/