Skillnad mellan versioner av "Tacksägelsedagens historia"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→Vad såg de första pilgrimerna?) |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→Vad hände sedan?) |
||
(11 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 2: | Rad 2: | ||
Om du tittat på amerikanska filmer har du säkert sett dem äta kalkon med tranbär under en speciell helg. Det är så amerikaner firar ”Thanksgiving”, eller "Tacksägelsedagen", efter den första gången vita nybyggare hade en fest tillsammans med indianerna. Men vad är det egentligen man firar? | Om du tittat på amerikanska filmer har du säkert sett dem äta kalkon med tranbär under en speciell helg. Det är så amerikaner firar ”Thanksgiving”, eller "Tacksägelsedagen", efter den första gången vita nybyggare hade en fest tillsammans med indianerna. Men vad är det egentligen man firar? | ||
− | |||
==Varför är den viktig?== | ==Varför är den viktig?== | ||
− | Amerikanerna räknar händelserna kring tacksägelsedagen som grundandet av Amerika. Men pilgrimerna som kom till Nordamerika 1620, samma år som vår kung Gustav II gifte sig med Maria Eleonora av Brandenburg, var faktiskt inte de första européerna som klev iland på den nya kontinenten. Spanjorerna var där långt innan och före dem | + | Amerikanerna räknar händelserna kring tacksägelsedagen som grundandet av Amerika. Men pilgrimerna som kom till Nordamerika 1620, samma år som vår kung Gustav II gifte sig med Maria Eleonora av Brandenburg, var faktiskt inte de första européerna som klev iland på den nya kontinenten. Spanjorerna var där långt innan och före dem kom vikingarna. Först av alla var indianerna, om de nu kom från Europa. |
Trots detta räknar de flesta i USA landstigningen vid Plymouth Rock 1620 som grundandet av det nya landet. | Trots detta räknar de flesta i USA landstigningen vid Plymouth Rock 1620 som grundandet av det nya landet. | ||
Rad 26: | Rad 25: | ||
''Inne i Mayflower'' | ''Inne i Mayflower'' | ||
− | |||
==Men varför just dit?== | ==Men varför just dit?== | ||
Rad 47: | Rad 45: | ||
'''Vi gick till den plats som vi kallade Cornhill, där vi fann majsen tidigare. Sedan fortsatte vi till en annan plats som vi sett tidigare. Där grävde vi och hittade ännu mer majs, två eller tre korgar fulla, och en säck med bönor. Totalt hade vi ungefär tio korgar majs, vilket var tillräckligt för utsäde. Det var med Guds hjälp vi fann majsen, för hur skulle vi annars ha lyckats med det, utan att möta några indianer som kunde besvära oss. ... Nästa morgon, fann vi vad som såg ut att vara en grav. Vi beslutade oss för att att gräva upp den. Vi hittade först en matta, och under den fann vi en fin båge ... Vi fann också skålar, brickor, fat och liknande. Vi tog med flera av de vackraste sakerna, och täckte sedan kroppen igen.''' | '''Vi gick till den plats som vi kallade Cornhill, där vi fann majsen tidigare. Sedan fortsatte vi till en annan plats som vi sett tidigare. Där grävde vi och hittade ännu mer majs, två eller tre korgar fulla, och en säck med bönor. Totalt hade vi ungefär tio korgar majs, vilket var tillräckligt för utsäde. Det var med Guds hjälp vi fann majsen, för hur skulle vi annars ha lyckats med det, utan att möta några indianer som kunde besvära oss. ... Nästa morgon, fann vi vad som såg ut att vara en grav. Vi beslutade oss för att att gräva upp den. Vi hittade först en matta, och under den fann vi en fin båge ... Vi fann också skålar, brickor, fat och liknande. Vi tog med flera av de vackraste sakerna, och täckte sedan kroppen igen.''' | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ==När började festen?== | ||
+ | |||
+ | Första vintern dog hälften av nybyggarna. Sedan kom våren 1621. Det var Squanto som lärde pilgrimerna hur man planterar majs, squash och pumpor. Skulle den lilla skaran av bosättare ha överlevt utan Squanto hjälp? Det vet vi inte. Men hösten 1621 kunde nybyggare och indianer sitta ner tillsammans under flera dagar av fest och tacksägelse till Gud. Denna fest firas senare som den första Thanksgiving. | ||
+ | |||
+ | Fast … troligtvis satt de inte ner och åt tillsammans på riktigt eftersom pilgrimerna och indianerna aldrig var riktiga vänner. Även om det är en söt berättelse har man troligen hittat på den efteråt för att få kontakten mellan vita och indianer att verka snällare än den egentligen var. | ||
+ | |||
+ | https://maryccv.files.wordpress.com/2008/09/the-first-thanksgiving-pilgrim-at-plymouth-jennie-a-brownscombe-19141.png | ||
+ | |||
+ | ''Första tacksägelsefesten'' | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ==Vad ville de andra nybyggarna? De som inte var kristna pilgrimer?== | ||
+ | |||
+ | William Bradford, guvernör i kolonin, prisade Squanto för många tjänster, inklusive att han "tog dem till okända platser för vinning." Denna ”vinning" var den främsta orsaken till att många av passagerarna på Mayflower, som inte var pilgrimer, gjorde resan över Atlanten. Vinningen kom från indianerna, från handeln med pälsar. | ||
+ | |||
+ | https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/74/Fur_traders_in_canada_1777.jpg | ||
+ | |||
+ | ''Pälshandel'' | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ==Vad hände sedan?== | ||
+ | |||
+ | Fler och fler nybyggare kom och tog mark. Wampanoag höll sig till fredsavtalet, men inte grannstammen Pequot, som slog tillbaka mot nybyggarna. Det blev ett blodigt krig. | ||
+ | |||
+ | http://pequotwar.org/wp-content/uploads/2014/09/Fairfield-WPA-Mural-Tomilson-High-School-FMHC_2014_Pano_Pequot_-800x272-1.jpg | ||
+ | |||
+ | ''Indianer i strid'' | ||
+ | |||
+ | År 1637 samlades över 700 män, kvinnor och barn från Pequot-stammen nära dagens Groton, Connecticut. De tänkte fira sin årliga ''Gröna majsens fest''. I gryningstimmarna blev de sovande indianernas långhus omringade av engelska- och holländska legosoldater som beordrade dem att komma ut. De som kom ut sköts eller klubbade till döds medan de skräckslagna kvinnor och barn som tagit skydd inuti långhusen brändes levande. Nästa dag utropade guvernören i Massachusetts Bay-kolonin "en dag av tacksägelse" sedan 700 obeväpnade män, kvinnor och barn hade mördats. | ||
+ | |||
+ | http://pequotwar.org/wp-content/uploads/2010/02/Reinhart-1890-Gardiner-2.jpg | ||
+ | |||
+ | ''Slakten av Pequot-stammen'' | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Uppmuntrad av "segern" attackerade de modiga kolonisatörer och deras indianska bundsförvanter by efter by. Kvinnor och barn över 14 såldes som slavar medan resten mördades. Båtar lastade med så många som 500 slavar lämnade regelbundet New Englands hamnar. Skottpengar betalades för indianskalper för att uppmuntra att så många som möjligt dödades. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Efter en särskilt lyckad räd mot Pequot-stammen i vad som nu är Stamford, Connecticut, utropade kyrkorna en andra dag av "tacksägelse" för att fira segern över de hedniska vildarna. Under festande, halshöggs indianer och huvudena sparkades omkring längs gatorna som fotbollar. | ||
+ | |||
+ | Inte heller den fredliga Wampanoag-stammen kom undan galenskapen. Deras hövding halshöggs och hans huvud spetsades på en påle i Plymouth, Massachusetts - där det var uppsatt under 24 år. | ||
+ | |||
+ | <img src="https://c8.alamy.com/comp/A8WJPC/miles-standish-carrying-a-native-american-head-on-a-pole-into-plymouth-A8WJPC.jpg" width=600px > | ||
+ | |||
+ | ''Hövdingens huvud på en påle'' | ||
+ | |||
+ | |||
+ | Slakten på indianer blev värre och värre, med nya tacksägelsedagar och liknande högtider som firades efter varje lyckad indianmassaker. | ||
+ | |||
+ | http://www.newenglandhistoricalsociety.com/wp-content/uploads/2015/09/tobias-lear-george-washington.jpg | ||
+ | |||
+ | ''George Washington'' | ||
+ | |||
+ | George Washington, Amerikas första president, föreslog slutligen att bara en tacksägelsedag per år skulle firas, istället för att fira en ny efter varje massaker. | ||
+ | |||
+ | |||
+ | http://media-2.web.britannica.com/eb-media/34/78134-004-8587374E.jpg | ||
+ | |||
+ | ''Abraham Lincpoln'' | ||
+ | |||
+ | Senare utropade presidenten Abraham Lincoln tacksägelsedagen som en nationell helgdag, på samma dag som han beordrade soldater att anfalla svältande Sioux-indianer i Minnesota. | ||
+ | |||
+ | Så slutade historien om pilgrimerna och nybyggarna som anses ha grundat det moderna Amerika och tacksägelsedagen som firas till minnet av mötet mellan indianer och vita. | ||
+ | |||
+ | http://images.latintimes.com/sites/latintimes.com/files/2015/11/24/thanksgiving-dinner.jpg | ||
+ | |||
+ | ''Bild på nutida Thanksgiving-middag'' | ||
+ | |||
+ | ==Källor== | ||
+ | |||
+ | ''Lies My Teacher Told Me'' James W. Loewen 2007 | ||
Rad 60: | Rad 131: | ||
Squanto = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bc/Squantoteaching.png | Squanto = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bc/Squantoteaching.png | ||
+ | |||
+ | Första tacksägelsefesten = maryccv.files.wordpress.com/2008/09/the-first-thanksgiving-pilgrim-at-plymouth-jennie-a-brownscombe-19141.png | ||
+ | |||
+ | Pälshandel = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/74/Fur_traders_in_canada_1777.jpg | ||
+ | |||
+ | Indianer i strid = pequotwar.org/wp-content/uploads/2014/09/Fairfield-WPA-Mural-Tomilson-High-School-FMHC_2014_Pano_Pequot_-800x272-1.jpg | ||
+ | |||
+ | Slakten av Pequot-stammen = Slakten av Pequot-stammen | ||
+ | |||
+ | Hövdingens huvud på en ppåle = www.manataka.org/images/Standish,%20Miles%20--%20Indian%20Head%20on%20a%20Pole.jpg | ||
+ | |||
+ | George Washingtn = www.newenglandhistoricalsociety.com/wp-content/uploads/2015/09/tobias-lear-george-washington.jpg | ||
+ | |||
+ | Abraham Lincoln = media-2.web.britannica.com/eb-media/34/78134-004-8587374E.jpg | ||
+ | |||
+ | Nutida Thanksgiving-middag = images.latintimes.com/sites/latintimes.com/files/2015/11/24/thanksgiving-dinner.jpg | ||
+ | |||
+ | |||
+ | ====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | ||
+ | |||
+ | [[Kategori:Historia]] |
Versionen från 14 oktober 2018 kl. 09.05
Innehåll
Vad är tacksägelsedagen?
Om du tittat på amerikanska filmer har du säkert sett dem äta kalkon med tranbär under en speciell helg. Det är så amerikaner firar ”Thanksgiving”, eller "Tacksägelsedagen", efter den första gången vita nybyggare hade en fest tillsammans med indianerna. Men vad är det egentligen man firar?
Varför är den viktig?
Amerikanerna räknar händelserna kring tacksägelsedagen som grundandet av Amerika. Men pilgrimerna som kom till Nordamerika 1620, samma år som vår kung Gustav II gifte sig med Maria Eleonora av Brandenburg, var faktiskt inte de första européerna som klev iland på den nya kontinenten. Spanjorerna var där långt innan och före dem kom vikingarna. Först av alla var indianerna, om de nu kom från Europa.
Trots detta räknar de flesta i USA landstigningen vid Plymouth Rock 1620 som grundandet av det nya landet.
Pilgrimerns väg över Atlanten
Pilgrimerna landstiger vid Plymouth Rock
Det var 35 pilgrimer av 101 passagerare som seglade över Atlanten på skeppet Mayflower. Siktet var inställt på Massachusetts. Det fanns bara en större koloni längs kusten på den här tiden, i Virginia. Men den var engelsk och pilgrimerna ville så långt bort från engelskt inflytande som möjligt. Äldre texter nämner att skeppet drevs norrut till New England av stormar men moderna forskning motsäger det.
Inne i Mayflower
Men varför just dit?
Nybyggarna visste att en sjukdom drabbat regionen något år tidigare, en ”pest”. Det var troligtvis sjukdomen smittkoppor. Sjukdomen hade utplånat mellan 90 procent och 96 procent av indianerna som bodde där. Förutom det hade sjukdomen lämnat stora områden med odlingsbar mark som indianerna ägt tidigare öde. Mark som pilgrimerna gärna tog över.
Vad såg de första pilgrimerna?
Man klev iland vid Plymouth Rock och fann en indianby ödelagd av sjukdomar. Bara en enda indian från Patuxet-stammen var fortfarande vid liv. En indian som sålts till England som slav, rymt, och kommit tillbaka till sin hemby bara för att hitta den öde. Han hette Squanto och blev pilgrimernas rådgivare eftersom han kunde tala engelska. Det var han som ordnade ett fredsavtal med den andra stora indianstammen i området, Wampanoag.
Squanto blev deras lärare
Den andra dagen skrev en pilgrim i sin dagbok:
Vi gick till den plats som vi kallade Cornhill, där vi fann majsen tidigare. Sedan fortsatte vi till en annan plats som vi sett tidigare. Där grävde vi och hittade ännu mer majs, två eller tre korgar fulla, och en säck med bönor. Totalt hade vi ungefär tio korgar majs, vilket var tillräckligt för utsäde. Det var med Guds hjälp vi fann majsen, för hur skulle vi annars ha lyckats med det, utan att möta några indianer som kunde besvära oss. ... Nästa morgon, fann vi vad som såg ut att vara en grav. Vi beslutade oss för att att gräva upp den. Vi hittade först en matta, och under den fann vi en fin båge ... Vi fann också skålar, brickor, fat och liknande. Vi tog med flera av de vackraste sakerna, och täckte sedan kroppen igen.
När började festen?
Första vintern dog hälften av nybyggarna. Sedan kom våren 1621. Det var Squanto som lärde pilgrimerna hur man planterar majs, squash och pumpor. Skulle den lilla skaran av bosättare ha överlevt utan Squanto hjälp? Det vet vi inte. Men hösten 1621 kunde nybyggare och indianer sitta ner tillsammans under flera dagar av fest och tacksägelse till Gud. Denna fest firas senare som den första Thanksgiving.
Fast … troligtvis satt de inte ner och åt tillsammans på riktigt eftersom pilgrimerna och indianerna aldrig var riktiga vänner. Även om det är en söt berättelse har man troligen hittat på den efteråt för att få kontakten mellan vita och indianer att verka snällare än den egentligen var.
Första tacksägelsefesten
Vad ville de andra nybyggarna? De som inte var kristna pilgrimer?
William Bradford, guvernör i kolonin, prisade Squanto för många tjänster, inklusive att han "tog dem till okända platser för vinning." Denna ”vinning" var den främsta orsaken till att många av passagerarna på Mayflower, som inte var pilgrimer, gjorde resan över Atlanten. Vinningen kom från indianerna, från handeln med pälsar.
Pälshandel
Vad hände sedan?
Fler och fler nybyggare kom och tog mark. Wampanoag höll sig till fredsavtalet, men inte grannstammen Pequot, som slog tillbaka mot nybyggarna. Det blev ett blodigt krig.
Indianer i strid
År 1637 samlades över 700 män, kvinnor och barn från Pequot-stammen nära dagens Groton, Connecticut. De tänkte fira sin årliga Gröna majsens fest. I gryningstimmarna blev de sovande indianernas långhus omringade av engelska- och holländska legosoldater som beordrade dem att komma ut. De som kom ut sköts eller klubbade till döds medan de skräckslagna kvinnor och barn som tagit skydd inuti långhusen brändes levande. Nästa dag utropade guvernören i Massachusetts Bay-kolonin "en dag av tacksägelse" sedan 700 obeväpnade män, kvinnor och barn hade mördats.
Slakten av Pequot-stammen
Uppmuntrad av "segern" attackerade de modiga kolonisatörer och deras indianska bundsförvanter by efter by. Kvinnor och barn över 14 såldes som slavar medan resten mördades. Båtar lastade med så många som 500 slavar lämnade regelbundet New Englands hamnar. Skottpengar betalades för indianskalper för att uppmuntra att så många som möjligt dödades.
Efter en särskilt lyckad räd mot Pequot-stammen i vad som nu är Stamford, Connecticut, utropade kyrkorna en andra dag av "tacksägelse" för att fira segern över de hedniska vildarna. Under festande, halshöggs indianer och huvudena sparkades omkring längs gatorna som fotbollar.
Inte heller den fredliga Wampanoag-stammen kom undan galenskapen. Deras hövding halshöggs och hans huvud spetsades på en påle i Plymouth, Massachusetts - där det var uppsatt under 24 år.
Hövdingens huvud på en påle
Slakten på indianer blev värre och värre, med nya tacksägelsedagar och liknande högtider som firades efter varje lyckad indianmassaker.
George Washington
George Washington, Amerikas första president, föreslog slutligen att bara en tacksägelsedag per år skulle firas, istället för att fira en ny efter varje massaker.
Abraham Lincpoln
Senare utropade presidenten Abraham Lincoln tacksägelsedagen som en nationell helgdag, på samma dag som han beordrade soldater att anfalla svältande Sioux-indianer i Minnesota.
Så slutade historien om pilgrimerna och nybyggarna som anses ha grundat det moderna Amerika och tacksägelsedagen som firas till minnet av mötet mellan indianer och vita.
Bild på nutida Thanksgiving-middag
Källor
Lies My Teacher Told Me James W. Loewen 2007
Bildkällor
Pilgrimerns väg över Atlanten = www.jowest.net/danielle/holidays/thanksgiving/pilgrims/MayflowerCrossing.jpg
Pilgrimerna landstiger vid Plymouth Rock = www.landofthebrave.info/images/pilgrims-landing.jpg
Inne i Mayflower = blog.genealogybank.com/wp-content/uploads/2015/11/illustration-1130-2015-mayflower-compact.png
Smittkoppor 1970-tal = carrington.edu/wp-content/uploads/2015/02/small-pox-770x392.png
Squanto = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bc/Squantoteaching.png
Första tacksägelsefesten = maryccv.files.wordpress.com/2008/09/the-first-thanksgiving-pilgrim-at-plymouth-jennie-a-brownscombe-19141.png
Pälshandel = upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/7/74/Fur_traders_in_canada_1777.jpg
Indianer i strid = pequotwar.org/wp-content/uploads/2014/09/Fairfield-WPA-Mural-Tomilson-High-School-FMHC_2014_Pano_Pequot_-800x272-1.jpg
Slakten av Pequot-stammen = Slakten av Pequot-stammen
Hövdingens huvud på en ppåle = www.manataka.org/images/Standish,%20Miles%20--%20Indian%20Head%20on%20a%20Pole.jpg
George Washingtn = www.newenglandhistoricalsociety.com/wp-content/uploads/2015/09/tobias-lear-george-washington.jpg
Abraham Lincoln = media-2.web.britannica.com/eb-media/34/78134-004-8587374E.jpg
Nutida Thanksgiving-middag = images.latintimes.com/sites/latintimes.com/files/2015/11/24/thanksgiving-dinner.jpg