Skillnad mellan versioner av "Tidvatten"

Versionen från 16 januari 2013 kl. 09.34

Passar bäst som extraläsning i högstadiet eller för oceanografi i gymnasiets geografikurs.

Tidvatten är något vi knappt har i Sverige så för oss är det ganska oväsentligt, men det är bra att kunna litet om tidvatten ifall du skulle åka utomlands.

Storlekar

Det är solens- och månens gravitation som samverkar för att skapa tidvatten. De befinner sig på stort avstånd från jorden men hur stort avstånd talar vi egentligen om? Avstånd och storlekar i rymden är svåra att förstå. Ett sätt att underlätta förståelsen är att minska skalan till något man vet hur stort det är. Anta att en jordglob som föreställer jorden är 30 cm i diameter, då blir månen ca 8 cm i diameter. En tennisboll är drygt 6,5 cm men det kan duga som jämförelse. Om vi fortsätter den jämförelsen är avståndet mellan jordgloben och månen 9 m (ungefär lika långt som två personbilar), och avståndet till solen 317,5 m. vilket är ungefär lika långt som längden på tre fotbollsplaner tillsammans. Då är slutligen solens storlek drygt 33 meter i diameter, ungefär så långt som det brukar vara mellan två lyktstolpar (30 m). När du tittar på bilderna här nedanför är de alltså inte skalenliga utan avstånd och storlekar har ändrats för att göra det lättare att förstå hur tidvatten fungerar.

Ebb och flod

Tidvatten är när nivån på havsytan ändras med jämna mellanrum beroende på månens och solens rörelser. Det är planeternas dragningskraft som orsakar tidvatten. Dragningskraften är för svag för att kunna dra till sig tunga saker eller saker som sitter fast på jordytan, men tillräckligt stark för att kunna dra till sig havsvatten som då "reser" sig litet, ungefär som en magnet kan dra till sig en järnbit du lagt under en pappersbit och dra med sig pappersbiten samtidigt. Eftersom jorden snurrar motsols kring sin egen axel tycker vi på jorden att det ser ut som att "bubblan" av vatten färdas från öst- till väst, fast det egentligen är månen som står (ganska) still när jorden snurrar.

I korthet går det till så här:

• Havsnivån stiger under några timmar och täcker tidvattenzonen. Detta kallas "flod".
• Havsnivån kommer till sitt högsta läge, det kallas ”högvatten”
• Havsnivån sjunker under flera timmar så att tidvattenzonen åter syns. Detta kallas "ebb".
• Sänkningen avstannar och havsnivån har nått sin lägsta punkt, det kallas ”lågvatten”.

Vi upplever att tidvattnet kommer två gånger per dygn med precis 12 timmar 25.2 minuter mellan varje gång. De extra 25 minuterna uppstår eftersom månen också rört på sig i världsrymden. Egentligen blir det ju tidvatten för att vi befinner oss på jorden endera mitt för månen eller har månen på andra sidan jorden. Något det tar ungefär 12 timmar att av jordens rotation att komma till.

Tidvattenzonen är den del av stranden som hela tiden täcks med havsvatten och sedan befrias från det och brukar innehålla en mängd olika spännande havsvarelser som kan klara några timmar utan vatten, utan att dö. Det finns platser på jorden som av olika anlednigar har litet annorlunda tidvatten.

Springflod

Hur tidvatten skapas

Springflod uppstår när månen och solen ligger i en rak linje mot jorden. Underligt nog sker det också när solen och månen är på varsin sida om jorden. Då hjälper gravitationen från både månen och solen samtidigt att dra till sig havsvattnet och det blir extra hög flod. Eftersom månen täcker solen sker detta alltid vid nymåne eller vid fullmåne, dvs. just när första kanten av en nymåne syns, eller när hela månen är belyst. Månens dragningskraft påverkar tidvattnet ungefär dubbelt så mycket som solens dragningskraft eftersom månen är så mycket närmare jorden än vad solen är.

Nipflod

Motsatsen är nipflod. Nipflod uppstår när det är en 90 graders vinkel mellan solen och månen med jorden i vinkelspetsen. Eftersom man ser månen från sidan uppstår detta alltid vid halvmåne, endera när månen är tilltagande (på väg att bli fullmåne) eller avtagande (på väg att bli mörkermåne).

Effekter

På den svenska Västkusten gör skillnad i ebb och flod normalt ungefär 10 centimeter i Skagerrak och 5 centimeter i Kattegatt. Det syns knappt och låg- och högtryck som passerar påverkar havsnivån mycket mer än vad tidvattnet gör. När det blir springflod kan det dock bli så mycket som 40 centimeters skillnad i Skagerrak och 20 cm i Kattegatt. I Östersjön märks inte tidvattnet alls. Orsaken till att det knappt märks är att både Östersjön och Kattegatt-Skagerack är grunda hav så månen har för litet vatten att "dra" i och skapa tidvatten av.

I andra länder är det värre. När tidvattnet drivs in i bassänger eller smala passager kan skillnaden i havsnivå vara flera meter mellan ebb och flod. Så är det t.ex. längs den engelska kanalen där kusterna både i England och på kontinenten påverkas väldigt mycket av tidvattnet. I vårt grannland Norge kan det skilja så mycket som tre meter mellan lågvatten och högvatten.

(Se graf, fungerar inte jämt: http://retro.met.no/cgi-bin/vannstand-applet.cgi?havn=2&dag=29&mnd=7&referanse=0&dogn=4 )

Ett exempel är klippan Mont Saint Michel utanför Frankrikes atlantkust. Man byggde ett kloster där på 700-talet och ända fram till 1800 talet skyddades det av havet eftersom man bara kunde gå dit torrskodd vid lågvatten. Skillnaden mellan låg- och högvatten i området kan vara så mycket som 14 meter och tidvattnet beskrivs som "springande hästar" när det kommer och dränker allt som inte tagit skydd. Numera finns en väg till klostret som inte blir översvämmad vid tidvatten.

Exempel på tidvatten

Så här kan det se ut när tidvatten kommer och går vid Engelska kanalen. Först står kvinnan vid stranden vid lågvatten. Man kan tydligt se tidvattenzonen.

Cirka 6 timmar senare är det högvatten och tidvattenzonen är helt dränkt.

Ett annat exempel: Bay of Fundy, en havsvik mellan de kanadensiska provinserna New Brunswick och Nova Scotia, vid högvatten.

Och vid lågvatten.

Bay of Fundy är den plats på jorden med störst skillnad mellan ebb och flod.

Källor

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/tidvatten-1.321

http://en.wikipedia.org/wiki/Tide

http://en.wikipedia.org/wiki/Mont_Saint-Michel

http://illvet.se/fraga-oss/varfoer-finns-tidvatten

Bilder från Wikimedia Commons

Karta, Bay of Fundy:

www.cbc.ca/gfx/images/news/maps/2007/01/12/bayoffundy.jpg

Åter till geografibokens register