Ukrainas och Rysslands historia - Tsarernas tid
Från Skolbok
Ivan IV, den förskräcklige, var Rysslands första tsar. Mongolernas rike föll sönder i olika Khanat som styrdes av en khan, och dessa khanat började slåss med varandra.
Innehåll
Kosackerna
Ukraina existerade inte. Det vi ser som västra Ukraina, väster om Dnjepr, hölls av Polsk-Litauiska förbund sedan 1300-talet och den östra delen, tillsammans med Krimhalvön, hölls av Krimkhanatet. På stäpperna i det som nu är norra Ukraina uppstod ett folk, en blandning av flyktingar från omkringliggande lände och mongoler. Duktiga ryttare och modiga krigare som tog tog tjänst som inhyrda soldater i andras arméer när de inte slogs mot varandra. De kommer att vara en viktig maktfaktor i södra Ryssland och Ukraina under hela den här perioden.
Den stora oredan, 1600-talets början till 1613
Efter Ivan den förskräckliges död, och problemen med efterföljare, kollapsade styret över Ryssland helt. Perioden kallas för Den stora oredan och varade till 1613. Missväxt, pest och inbördeskrig mellan olika grupper inom landet som alla ville ta över makten gjorde att grannländerna kunde ta för sig av Rysslands områden.
Det var så illa att själva huvudstaden Moskva togs av Polen och polska trupper patrullerade gatorna. Ryssland höll på att sluta existera som land. I detta kaos steg en bara 16 år ung tsar på Rysslands tron 1613. Michail Romanov, som grundade en dynasti av härskare som skulle styra över Ryssland ända fram till första världskriget.
Tiden fram till Peter den store
Ryssland bytte mark mot fred. Mycket av Ryssland förlorades men det gav andrum för att återigen göra landet starkt, men situationen var dålig:
- Sverige tog alla mark från Finska vikens inre och norrut, inklusive Novgorod
- Från Finska viken och söderut tog det Polsk-Litauiska förbund över
- Det som är västra Ukraina nu var fortfarande del av Polsk-Litauiska förbund, som det varit sedan 1300-talet
- Krim och Östra Ukraina hölls av Krimkhanatet
- Svarta havets övriga kuster togs av Osmanska riket, nuvarande Turkiet.
- I gränslandet mellan Ryssland och det slättland mot Svarta havet, som hölls av andra länder, härskade kosackhövdingar.
För att få in tillräckligt med pengar till statskassan införde tsaren livegenskap för de ryska bönderna. Det innebar i praktiken att de blev slavar. Markägarna bestämde allt och bönderna, som var 80% av befolkningen. fick inte ens flytta till en annan bondes marker utan lov. Det finn bara två stormakter i historien som infört livegenskap: Ryssland och Frankrike, och i bägge fallen har det slutat med revolution.
Ett annat sätt att förbättra inkomsterna var att ändra anställningarna i tsarens tjänst så att det var de duktigaste som anställdes och inte de som tillhörde mäktiga familjer men kanske var helt odugliga i det de förväntades göra.
Det är inte märkligt arr Ryssland inte växte vare sig söderut eller västerut där mäktiga fiender fanns. Istället spred sig ryssarna norrut, där hamnstaden Archangelsk anlades vid polarhavets kust. Och österut, in i Sibiriens ödemarker där pälsjägare fann gott om: björn, utter, bäver, mård, hermelin och sobel. Pälsverk som var ytterst värdefulla i sydliga länder där den typen av pälsdjur inte existerar.
Peter den stores tid, 1682 - 1725
Peter I tog makten från sin halvyster, bara 17 år gammal. Han var den första tsaren som reste utomlands där han sökte allierade i kriget mot Osmanerna (Turkiet), och då besöktes samtidigt skeppsvarv i Västeuropa. Under resorna insåg Peter hur hopplöst långt efter i utveckling hans eget land var. Främst ville han utveckla sjötransporterna, men för det krävdes hamnar och Ryssland saknade hamnar. Därför var det väldigt viktigt att nå kusten i både Östersjön och Svarta havet, för att kunna bygga hamnar och skeppsvarv.
Genom segrar mot Osmanerna fick han ett avtal som gjorde staden Azov, längst in i Azovska sjön, blev rysk. Även om landet runtomkring ägdes av krimkhanatet, Osmanernas allierade i kriget. Ryssland fick på så vis den första stora hamnen som inte frös till is under vintermånaderna.
I Ryssland genomförde Peter reformer när det gällde kläder och hovliv så att et skulle bli mer likt det i Frankrike och Österrike, Europas ledande länder vid denna tid. Skägg, dom ryssar traditionellt bar, skulle bort och en speciell skäggskatt infördes för de som vägrade. Järnmalm hittades vid Uralbergen. Träkol från skogarna och malm från bergen omvandlades till stål. Stål som blev grunden för Rysslands första industrialisering.
Efter att ha besegrat svenska arm'en kunde Peter anlägga en ny huvudstad, S:t Petersburg, uppkallad av honom själv, i träskmarkerna där floden Neva rinner ut i botten av Finska viken. Detta var ett minst lika svårt bygge som när Gustav II anlade Göteborg i ett träsk. Moskva fortsatte att vara en viktig stad och centrum för Rysslands inre, men den nya staden blev ansiktet utåt för Ryssland, ett Ryssland som för första gången sedan vikingatiden blickade västerut och inte österut. Genom Freden i Nystad hade maktbalansen i Östersjön tippat över från Sverige till den östra sidan, och Peter fick tillnamnet "den store".
Sverige, Ukraina och Peter den store
Peter gick med i en allians som anföll Sverige när Karl XII var nykrönt, i förhoppningen att det skulle bli en snabb seger. Så blev det inte. Vid Narva, i nuvarande Estland fick Sverige sin allra största seger någonsin år 1700 när en stor rysk armé besegrades av en mycket mindre svens styrka. Svenska armén följde efter de ryska trupperna och tågade mot Moskva. Men ryssarna använde sig av den brända jordens taktik och Karl var tvungen att vika söderut, in i Ukraina där svenskarna visste att det fanns stora matförråd och de dessutom fick hjälp av kosackhövdingen Mazepas trupper mot tsaren. Där mötte svenska- och ryska armén i ett avgörande slag vid staden Poltava år 1709.
Karl XII förlorade och flydde med resterna av svenska armén och Mazepa med hans överlevande kosacker till staden Bender, i skydd av Rysslands fiende Osmanerna (Turkarna). Tills de blev less på svenskarna efter några år och kungen återvände hem till Sverige igen. Numera ligger Bender i Moldavien.
Anna och Elisabeth, två tsaritsor
Tsaritsa Anna var dotter till Peters halvbror. Hon var intresserad av vetenskap. Genom henne utforskades ishavet öster om Ryssland av Vitus Bering, havet som fått hans namn upptäcktes och Ryska pälsjägare började kolonisera Nordamerikas västkust i jakt på skinn från främst havsutter. De kom ända ner till Kalifornien innan de första nybyggarna kom fram till kusten österifrån.
Efter Annas död tog Peter den stores dotter Elisabeth över tronen. Hon blev känd för sin lyxiga livsstil och för de många unga män hon hade som älskare. Men det var även hon som ledde Ryssland under sjuårskriget 1756–1763, som ibland kallas det första världskriget och det var även Elisabeth som lät bygga det extremt påkostade Vinterpalatset i S:t Petersburg, som skulle bli tsarernas residens ända fram till revolutionen 1917.
Katarina den stora 1762-1796
När Elisabeth dog tog Peter den stores sonson över som tsar, men han dog snabbt under mystiska omständigheter efter att ha tvingat Ryssland att byta sida under sjuårskriget och hans tyska fru Katarina tog över makten i Ryssland. Det var hon som slutförde det Peter den store påbörjat, i omvandlingen av Ryssland till en stormakt.
Precis som den svenska kungen Gustav III var hon en upplyst despot med god utbildning och beskyddare av kultur. Bland annat grundade hon den anrika Bolsjojteatern och lade grunden till den otroliga konstsamlingen i Vinterpalatset. Däremot ville hon inte ge folket någon makt eller demokrati. Detta trots att hon beundrade de fransk upplysningsförfattarna, främst Voltaire.
Katarina och Ukraina
Katarina besegrade slutgiltig Osmanerna längs Svarta havets norra del. Det gjorde att hon kunde ta över all mark som ägts av Krimkhanatet, inklusive Krimhalvön med den viktiga hamnen Sevastopol, och det som numera är östra Ukraina. Allt detta fick namnet Nya Ryssland, till skillnad från det riktiga Ryssland. Kort därefter angreps Polsk-Litauiska förbundet som besegrades och delades upp mellan segrarmakterna. Även det som är västra Ukraina nu kunde läggas till Nya Ryssland och både Polen och Litauen försvann som länder. Från främst Polen ärvde Katharina en stor grupp judar som spreds ut inom Nya Ryssland.
1800-talets Ryssland
När franska revolutionen bröt ut 1789 följde krig med stormakterna runt Frankrike som ville återställa kungamakten i Frankrike. Även Ryssland var med i krigen. Sedan följde Napoleons krig.
Napoleons fälttåg
När Alexander I, barnbarn till Katharina, var tsar i Ryssland delade Napoleon och Alexander upp Europa mellan sig och Ryssland fick kontroll över den syra delen. Någon som ledde till Rysslands invasion av Sverige 1808 och förlusten av Finland 1809. Men Napoleon ändrade sig då Alexander vägrade att sluta handla med England och tågade med sin Grande armée mot Moskva 1812. Napoleon besegrades av den ryska vintern och den brända jordens taktik där Alexander till och med brände Moskva för att inte ge fransmännen något skydd.
Efter Napoleon
Ryssland fortsatte att strida i Kaukasien och skapade en gräns mot Osmanerna och Persien (Iran) vid bergskedjan Kaukasus, vilket också gjorde Ryssland till ägare av områdena norr om Kaspiska havet och marken mellan Svarta havet och Kaspiska havet.
Ett försök till statskupp gjordes, för att ta ifrån tsaren hans makt, men den misslyckades och de som inte avrättades skickades till arbetsläger i Sibirien. Ett straff som skulle bli alltför vanligt längre fram i tiden.
Krimkriget
Osmanernas rike föll långsamt sönder vilket Ryssland utnyttjade. I strod efter strid längs Svarta havets västra kust erövrades områden som tidigare hållits av Osmanerna och osmanernas rike fick öknamnet Europas sjuke man i dagspressen.
Stormakterna i Europa blev oroliga över hur Rysslands makt växte och både Frankrike, Osmanerna (Turkiet) och Storbritannien gick ihop i en gemensam invasion som började på Krimhalvön. Kriget kallas Krimkriget och blev ingen seger för någon. Visserligen erövrades Sevastopol, men det var ungefär allt man lyckades med., förutom att stoppa Ryssarnas vidare erövringar av Osmanernas rike bit för bit. Men från den här tiden har vi legenden om Florens Nightingale och grundandet av en organisation med sjuksköterskor som tar hand om sårade i strid. Och vi har legenden om "Lätta brigadens anfall".
Alexander II
Alexander II var tsar efter Krimkriget och han insåg att Ryssland måste komma ikapp de andra västnationerna, men det var svårt i ett land där så stor del av folket bestod av bönder och de rikaste familjerna var jordägare där bönderna arbetade. Det fanns för liten borgarklass.
Första steget var att avskaffa livegenskap. På det viset kunde bönderna flytta fritt inom landet, till städerna och till fabrikerna. Efter det inrättade han skolor för att utbilda barnen och kommittéer som tog hand om de fattigaste i byarna om de inte klarade sig själva.
I öst erövrades Centralasien, som mest bestod av stäpp, ända bort till gränsen av Afghanistan där Rysslands intressen krockade med Kinas och Storbritanniens i något som kallades The Great Game. Längst i öst, vid Stilla havets kust, grundades hamnstaden Vladivostok. Rysslands tredje hamn som var isfri på vintern.
Alexander II dödades av en bomb 1881. Speciellt judarna, som bodde i Polen och Ukraina, drabbades hårt eftersom det gick rykten om att judar var bakom mordet. Runt 2 000 000 judar lämnade Ryssland och emigrerade till USA under den här tiden.
Alexander II son, Alexander III försökte återta en del av faderns reformer, men det var för sent. Trots hårda lagar och dödsstraff eller deportering till arbetsläger i Sibirien för blotta misstanken om att vara mot tsaren, spred sig speciellt kommunismen och drömmen om en rättvis värld bland arbetarna i fabrikerna.
Avtalet med Frankrike
Ryssland och Frankrike ingick en militärallians med varandra. Om något blev anfallet skulle det andra landet komma till dess hjälp. Mitt emellan dem låg Preussen, en militärstat. Franska pengar, guld, och företag strömmade in i Ryssland genom avtalet och hjälpte till att modernisera landet. För att lättare nå Sibiriens rikedomar byggdes världens längsta järnväg mellan Moskva och Vladivostok, den Transsibiriska järnvägen. På det viset kunde råvarorna i Sibirien lätt transporteras till fabrikerna i europeiska Ryssland. Den var inte färdigbyggd förrän 1916.
1900-talet och tsar Nikolaj II
Nikolajs tid som tsar började dåligt. Vid kröningen 1896 krossades 1400 besökare av trycket när alla ville se den nya tsaren samtidigt. Sedan fortsatte det. 1904-1905 var Ryssland inblandat i krig mot Japan, som man förlorade. Det var första gången ett europeiskt land förlorat i krig mot ett utomeuropeiskt. Samtidigt strejkade fabriksarbetare i huvudstaden S:t Petersburg. De krävde bättre villkor i fabrikerna men möttes av tsarens vakter som öppnade eld och sköt över 100 demonstranter. Detta ledde i sin tur till oroligheter i hela Ryssland och Nikolaj tvingades ge med sig och tillåta folkets reformer. Bland annat skulle tsaren dela makten med en vald folkförsamling med namne statsduman.
Alla olika reformer fungerade. Från 1913 hade Ryssland världens snabbast växande ekonomi. Både skördarnas storlek och industriernas produktion ökade i snabb takt. Tsaren blev långsamt allt mer populär bland folket.
Första världskriget 1914
1914 sköt en ung bosnier Österrike-Ungerns kronprins. Serbien anklagades och de bad om Rysslands hjälp. Det drog även in det nybildade Tyskland in i konflikten eftersom de lovat hjälpa Österrike-Ungern och Tyskland följde Schlieffenplanen och enligt den anfölls det hel oskyldiga Frankrike först. Europa gick från fred till världskrig på en enda vecka.
Ryssland hade byggt ut sitt järnvägsnät till ett av Europas största på kort tid. Landet flyttade fram sina soldater till fronten mycket snabbare än Tyskland trodde var möjligt när Schlieffenplanen skrevs.
Men kriget gick dåligt för Ryssland. Ledningen var okunnig, soldaterna outbildade, krigsmaterialet höll dålig kvalitet och moralen bland soldaterna låg. Desertering var vanligt. Förlusterna var stora. Fiendetrupper trängde långt in i Ryssland samtidigt som folket i Ryssland drabbades av svält på grunda av matbrist, Se krävde ett slut på kriget.
Demonstrationer i Petrograd, som S:t Petersburg döpts om till, krävde tsarens avgång och han abdikerade 1917. Ryssland blev en republik. Adeln och borgarna bildade ett eget råd för att välja en president, men arbetarna bildade "sovjeter", grupper som representerade olika delar av folket och med samma funktion som en riksdag.
Parallellt lede Vladimir Lenin en grupp bolsjeviker - kommunister. Bolsjevikerna lovade snabb förbättring, ordreformer och ett slut på kriget, bara man röstade på deras lösning. Bolsjevikerna stormade Vinterpalatset 1917 och tog makten med våld. Ryska revolutionen hade startat.
Mordet på familjen Romanov
Vad hände med tsaren? Familjen fängslades och fördes till Jekaterinburg för att sitta i husarrest. Efter en tid i fångenskap togs hela familjen ner i husets källare, där de ställdes mot en vägg och sköts. Ingen i familjen överlevde, även om det under lång tid gick rykten om att Anastasia, en av döttrarna, bara blev skadad och överlevde massakern.
Källor
Filmen History of Russia (PARTS 1-5) - Rurik to Revolution, https://youtu.be/w0Wmc8C0Eq0
https://historiskamedia.se/artiklar/slaget-vid-narva/
https://popularhistoria.se/krig/svenska-krig/slaget-vid-poltava
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons utom: