Skillnad mellan versioner av "Ullens väg till vanten"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m (→Hur man klipper ett får) |
||
Rad 27: | Rad 27: | ||
<videoflash>53KoRxxr1jc</videoflash> | <videoflash>53KoRxxr1jc</videoflash> | ||
+ | |||
+ | [[File:Spinnrock Gammal.jpg|thumb|''Spinnrock av äldre modell'']] | ||
Efter klippningen sorteras ullen. Dels sorterar man efter färg, men man sorterar också efter grovlek. Den sträva ullen från baggar läggs för sig och den mjuka ullen från lamm läggs för sig. | Efter klippningen sorteras ullen. Dels sorterar man efter färg, men man sorterar också efter grovlek. Den sträva ullen från baggar läggs för sig och den mjuka ullen från lamm läggs för sig. | ||
− | |||
− | |||
[[Fil:Rolag.jpg|thumb|''Kardor och kardad ull'']] | [[Fil:Rolag.jpg|thumb|''Kardor och kardad ull'']] | ||
Rad 39: | Rad 39: | ||
När ullen är färdigkardad spinns den till garn. Det gjordes vanligtvis på en spinnrock förr. Riktigt gammalt tillbaka gjorde man det på en slända. Mängden kardad ull som matas in och spinnrockens hastighet avgör hur tjockt garn man får. Det färdiga garnet samlas upp på härvor där det sedan tvättas och färgas, om man vill ha en annan färg än den ullen har naturligt. Det otvättade garnet luktar en hel del så ibland tvättar man ullen innan den kardas, men då blir inte garnet lika mjukt. | När ullen är färdigkardad spinns den till garn. Det gjordes vanligtvis på en spinnrock förr. Riktigt gammalt tillbaka gjorde man det på en slända. Mängden kardad ull som matas in och spinnrockens hastighet avgör hur tjockt garn man får. Det färdiga garnet samlas upp på härvor där det sedan tvättas och färgas, om man vill ha en annan färg än den ullen har naturligt. Det otvättade garnet luktar en hel del så ibland tvättar man ullen innan den kardas, men då blir inte garnet lika mjukt. | ||
− | |||
== Hur man spinner garn av fårull == | == Hur man spinner garn av fårull == |
Versionen från 26 mars 2012 kl. 13.18
Merinofår
Förr i tiden hade nästan varenda lantbrukare egna får. På 1800-talet hade vi ca 1,7 miljoner får i Sverige. Ullen var råvara för alla möjliga sorters textiler. Inte bara kläder utan även dukar, förkläden, filtar osv.
Svart får bland de vita
Olika får ger olika sporters ull. Merinofår ger en mjuk ull som inte kliar särskilt mycket men som inte heller tål så mycket slitage. Gotlandsfår ger en styv ull som irriterar huden när man är ovan men som ger slitstarkt garn. Får av olika färger ger så klart olika färger på garnet också. Fårull kan vara: Vit, brun, grå eller svart och vilken nyans som helst däremellan. Andra färger får man genom att färga garnet man får från ullen.
Fårsax
Det första man måste göra är så klart att klippa fåren. Enligt lagstiftningen måste får klippas minst en gång om året, men de flesta mår bäst om de klipps två gånger. Vår och höst. Ganska få klipper med handsax, även om detta är ett mycket bra sätt att klippa enstaka får eller små besättningar med. Istället är eldrivna saxar vanligast.
Innehåll
Hur man klipper ett får
Efter klippningen sorteras ullen. Dels sorterar man efter färg, men man sorterar också efter grovlek. Den sträva ullen från baggar läggs för sig och den mjuka ullen från lamm läggs för sig.
Nästa steg är att karda ullen. Det går till så att den dras genom kardor så att fibrerna läggs i samma riktning. Den färdigakardade ullen sparas i luftiga rullar.
När ullen är färdigkardad spinns den till garn. Det gjordes vanligtvis på en spinnrock förr. Riktigt gammalt tillbaka gjorde man det på en slända. Mängden kardad ull som matas in och spinnrockens hastighet avgör hur tjockt garn man får. Det färdiga garnet samlas upp på härvor där det sedan tvättas och färgas, om man vill ha en annan färg än den ullen har naturligt. Det otvättade garnet luktar en hel del så ibland tvättar man ullen innan den kardas, men då blir inte garnet lika mjukt.
Hur man spinner garn av fårull
Hur man färgar garn hemma
Om ullen skall användas till sockar måste de vara extra slitstarka. Förr i världen blandade man i getragg i ullen för att ge den styrkan men också för att göra dem vattentäta, därför kallas den sortens sockar för ”raggsockar”. När garnet slutligen torkats och nystats upp på nystan är det redo för att stickas till vantar och andra varma saker inför hösten och vintern.Källor
http://www.skansen.se/artikel/lambgiftet
http://hantverk.blogspot.se/2008/11/att-karda.html
Bilder från Wikimedia Commons