Skillnad mellan versioner av "Växthuseffekten"
Från Skolbok
Ingemar (Diskussion | bidrag) |
Ingemar (Diskussion | bidrag) m |
||
| (25 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | '''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | ||
| + | |||
| + | <!-- | ||
| + | |||
| + | |||
''Passar till högstadiet'' | ''Passar till högstadiet'' | ||
| − | Vad är den där växthuseffekten som alla talar om egentligen? Enkelt beskrivet är det så att jorden har både moln och olika gaser i sin atmosfär. Det finns syre kväve | + | '''Vad är den där växthuseffekten som alla talar om egentligen? Enkelt beskrivet är det så att jorden har både moln och olika gaser i sin atmosfär. Det finns syre, kväve, vattenånga osv, liksom koldioxid som skapas när växter och djur ”andas” och förbränner syre eller när vi förbränner olja, stenkol, bensin osv. Likaså finns det metangas som bildas när växter och djur ruttnar.''' |
| − | + | '''Växthuseffekten är inte farlig. Den måste vi ha för att överleva på jorden. Problemet är när den hela tiden blir värre. Hur blir den värre? Tänk en jordgubbe på en jordgubbsplanta. När den växer drar den till sig koldioxid och släpper ut syre genom fotosyntesen. När du äter jordgubben förbrukar du syre och släpper ut koldioxid genom förbränningen. Allt är i balans. Lika mycket som går in i systemet går ut igen. Problemet blir när vi gräver upp olja och kol som varit ute ur systemet under hundratals miljoner år och förbränner det under kort tid. Det är då balansen rubbas och växthuseffekten blir ett problem.''' | |
| − | |||
| + | '''Solen''' | ||
| + | |||
| + | Allt börjar med solstrålningen. | ||
| − | + | <img src="https://i.ytimg.com/vi/LnmCsNQsR68/maxresdefault.jpg" width=50%> | |
| + | |||
| + | Solen skickar ut strålning i olika ''våglängder''. Det mesta av strålningen finns inom det vi kallar ''synligt ljus''. Det är där vi ser olika färger (se bild). Men solen skickar också ut strålning med både högre ''frekvens'' och lägre ''frekvens'' än synligt ljus. Det kallas även ''kortvågig strålning'' och ''långvågig'' strålning. Mängden solstrålningen med hög frekvens är mindre än 10% av all solstrålning, men eftersom strålarna innehåller mer och mer energi ju högre frekvens de har är de högfrekventa strålarna viktiga. Det är främst de som träffar jorden. | ||
| − | |||
| + | '''Vad händer vid markytan?''' | ||
Solens kortvågiga strålning passerar vattenånga och de olika gaserna i atmosfären utan större problem. Det är först när de träffar markytan något händer. | Solens kortvågiga strålning passerar vattenånga och de olika gaserna i atmosfären utan större problem. Det är först när de träffar markytan något händer. | ||
| − | När de kortvågiga ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet långvågig strålning i form av värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om infraröd strålning. Kort sagt: de kortvågiga strålarna har omvandlats till långvågiga, infraröda strålar. | + | När de kortvågiga ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet långvågig strålning i form av värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om ''infraröd strålning''. Kort sagt: de kortvågiga strålarna har omvandlats till långvågiga, infraröda strålar. |
http://1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg | http://1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg | ||
| Rad 26: | Rad 35: | ||
När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen. Atmosfären värms upp och reflekterar värmestrålningen tillbaka till jordytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för ''växthuseffekten''. | När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen. Atmosfären värms upp och reflekterar värmestrålningen tillbaka till jordytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för ''växthuseffekten''. | ||
| − | + | <img src="https://lh3.googleusercontent.com/proxy/7ewNuqKs1Y5ZMdxH-_gI7h3WvRceIjw-lb7Jm43zbv17TLBp0tRwjQYKe5hqEsXM01NziDuSpCLihyfGPRYJnqnSd7j8stBxjCXD5yV5L4oCrcPOsOsGdx3E08rtlMwtE943LppI15oq" width=50%> | |
| + | |||
| + | ''Växthuseffekten, förenklat schema'' | ||
| Rad 35: | Rad 46: | ||
Du kan själv kontrollera om ett mörkare underlag blir varmare genom att känna på en asfaltsväg en solig sommardag. Asfalten är het. Om du istället tar på gräsmattan bredvid asfalten är den mycket svalare. Asfalt har alltså ett lågt ''albedo''. | Du kan själv kontrollera om ett mörkare underlag blir varmare genom att känna på en asfaltsväg en solig sommardag. Asfalten är het. Om du istället tar på gräsmattan bredvid asfalten är den mycket svalare. Asfalt har alltså ett lågt ''albedo''. | ||
| − | + | http://share.nanjing-school.com/dpgeography/files/2012/10/albedo-effect-10uv1uq.jpg | |
| − | http:// | ||
''Ju mer is vi har på jorden desto mer kortvågiga strålar blir inte omvandlade till värmestrålning'' | ''Ju mer is vi har på jorden desto mer kortvågiga strålar blir inte omvandlade till värmestrålning'' | ||
| − | ''Att nordpolens is minskat så mycket 1979- | + | ''Att nordpolens is minskat så mycket 1979-2020 innebär att mer kortvågig strålning än vanligt omvandlats till värme och jordens temperatur ökar.'' |
'''Växthusgaserna''' | '''Växthusgaserna''' | ||
| − | + | <img src="https://www.face-fit.co.uk/wp-content/uploads/2016/03/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg" width=50%> | |
''Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning'' | ''Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning'' | ||
| Rad 63: | Rad 73: | ||
| − | '''Metan''': En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten. Vissa forskare är rädda för att | + | '''Metan''': En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten. |
| + | |||
| + | https://robertscribbler.files.wordpress.com/2014/07/yamal-hole.jpg | ||
| + | |||
| + | ''Krater som uppstått när metan från ruttnande växtdelar brutit genom tjälen vid ytan, Sibirien'' | ||
| + | |||
| + | |||
| + | Vissa forskare är rädda för att när temperaturen går upp för mycket kommer den frusna jorden i Sibirien och Kanada att börja töa upp för första gången sedan början av den senaste istiden. I de jordarna finns mängder med organiskt material som inte kunnat ruttna eftersom det varit nedfryst. Forskarna är rädda för situationen när allt det materialet ruttnar samtidigt. Då sprids enorma mängder metan ut i atmosfären, något som ökar temperaturen på jorden rejält vilket får ändå mer frusen jord att tina upp så mer organiskt material börjar ruttna så jordens temperatur ökar ändå mer osv. | ||
| − | + | <img src="https://diasp.org/camo/fb508d46c63c8e2de4a02a5a34c31c055a0e83ff/68747470733a2f2f37382e6d656469612e74756d626c722e636f6d2f30313039666662653134356634373263323435363338326464396466313731612f74756d626c725f6e6f686f776a4751623331716a3838726a6f315f313238302e6a7067" width=50%> | |
| − | ''Varje gång en människa eller annat djur fiser sprider sig mer metan i atmosfären'' | + | ''Varje gång en människa eller annat djur rapar eller fiser sprider sig mer metan i atmosfären'' |
| Rad 83: | Rad 100: | ||
Det finns några få forskare som påstår att jorden inte blir varmare på grund av människornas förorening av atmosfären utan att det beror på naturliga orsaker. Merparten av alla världens forskare är dock överens om att jorden blir varmare eftersom vi förbränner olja, stenkol och bensin i en takt jorden aldrig tidigare varit utsatt för. Sambandet mellan den ökande koldioxidhalten i atmosfären och hur mycket världens temperatur går upp sammanfaller alldeles för tydligt för att man skall kunna tro att något annat än mänsklig verksamhet orsakar temperaturökningen på jorden. | Det finns några få forskare som påstår att jorden inte blir varmare på grund av människornas förorening av atmosfären utan att det beror på naturliga orsaker. Merparten av alla världens forskare är dock överens om att jorden blir varmare eftersom vi förbränner olja, stenkol och bensin i en takt jorden aldrig tidigare varit utsatt för. Sambandet mellan den ökande koldioxidhalten i atmosfären och hur mycket världens temperatur går upp sammanfaller alldeles för tydligt för att man skall kunna tro att något annat än mänsklig verksamhet orsakar temperaturökningen på jorden. | ||
| + | |||
| + | https://insideclimatenews.org/sites/default/files/styles/icn_full_wrap_wide/public/trump-tweet-china-hoax_1.png | ||
| + | |||
| + | ''Bland annat USA:s president Donald Trump tror att klimatförändringen är en myt'' | ||
| + | |||
| + | |||
| + | '''När var det senast så varmt på jorden?''' | ||
| + | |||
| + | Det var en period 2-5 miljoner år sedan som heter Pliocen. Under den låg nivån av koldioxid i atmosfären också över 400 ppm. Precis som nu. Vi vet rätt mycket om den perioden eftersom det var så kort tid sedan. Vad var annorlunda då? | ||
| + | * Medeltemperaturen på jorden var ca 2 grader över vår nivå | ||
| + | * Världshavens nivå låg drygt 25 meter över nuvarande | ||
| + | * Det fanns glaciärer på Grönland och Antarktis men på Grönland växte också skog. Stora delar av Antarktis var täckt med tundra. | ||
| + | * Det fanns ingen is över Nordpolen. | ||
| + | * Regnskogarna var mindre till ytan än nu | ||
| + | * Öknarna låg längre norr- och söderut på jorden än nu | ||
| + | |||
| + | Det är troligt att vår värld kommer att se ut ungefär som då, med den skillnaden att det finns människor som ändrar jordens klimat nu, det fanns inte under Pliocen. | ||
| + | |||
| + | <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Pliocene_megabiome.png" width=75%> | ||
| + | |||
| + | ''Klimatkarta Pliocen. Mörkgrönt är regnskog. orange är öken.'' | ||
| + | |||
| Rad 98: | Rad 137: | ||
http://www.sjsu.edu/faculty/watkins/cloudiness.htm | http://www.sjsu.edu/faculty/watkins/cloudiness.htm | ||
| + | |||
| + | http://www.dn.se/arkiv/nyheter/karin-bojs-nar-permafrosten-tinar-slapps-kolet-lost/ | ||
| + | |||
| + | https://www.sciencenews.org/article/what-pliocene-epoch-can-teach-us-about-future-warming-earth | ||
===Bildkällor=== | ===Bildkällor=== | ||
| − | Bild på | + | Bild på spectrum: i.ytimg.com/vi/LnmCsNQsR68/maxresdefault.jpg |
Bild med IR film: 1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg | Bild med IR film: 1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg | ||
| − | Bild på | + | Bild på förenklad växthuseffekt: lh3.googleusercontent.com/proxy/7ewNuqKs1Y5ZMdxH-_gI7h3WvRceIjw-lb7Jm43zbv17TLBp0tRwjQYKe5hqEsXM01NziDuSpCLihyfGPRYJnqnSd7j8stBxjCXD5yV5L4oCrcPOsOsGdx3E08rtlMwtE943LppI15oq |
| − | Bild | + | Bild på albedo: share.nanjing-school.com/dpgeography/files/2012/10/albedo-effect-10uv1uq.jpg |
| − | Bild på moln: | + | Bild på moln: www.face-fit.co.uk/wp-content/uploads/2016/03/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg |
Diagram på koldioxid: d1216454.u39.surftown.se/images/kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg | Diagram på koldioxid: d1216454.u39.surftown.se/images/kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg | ||
| − | Fisande dykare: | + | Fisande dykare: diasp.org/camo/fb508d46c63c8e2de4a02a5a34c31c055a0e83ff/68747470733a2f2f37382e6d656469612e74756d626c722e636f6d2f30313039666662653134356634373263323435363338326464396466313731612f74756d626c725f6e6f686f776a4751623331716a3838726a6f315f313238302e6a7067 |
| + | Klimat, Pliocen: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Pliocene_megabiome.png | ||
| + | --> | ||
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== | ||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
| + | [[Kategori:Korrigerad]] | ||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 06.47
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin