Skillnad mellan versioner av "Väder och klimat"

Versionen från 13 december 2012 kl. 09.23

Väder eller klimat

Ofta talar man om väder och klimat som om det vore samma sak, men det är det inte. Skillnaden är att när man talar om väder menar man hur det är på en plats just nu. Man kan titta ut genom fönstret och tycka "åh vilket regnigt väder vi har idag". Klimat däremot beskriver hur vädret har varit på en plats under lång tid. Man tittar vanligtvis på vädret på en plats i trettio års tid eller mer och från de observationerna bestämmer man vilket klimat den platsen har.

Vad är det som påverkar vädret?

Först och främst är det hur mycket sol som skiner på en plats. Temperaturen går upp och då börjar också luften ovanför marken att röra sig. Det skapar vindar som i sin tur tar med sig värmen till andra platser på jorden. Vindarna kan innehålla fukt om de blåser fram över hav och vatten, och då tar de med sig regn eller snö till andra platser. Hur vindarna blåser påverkas också av att jorden snurrar kring sin axel och faktiskt också av jordens gravitation. Annat som påverkar hur vindarna blåser kan vara höga berg som tvingar vindarna att blåsa i en speciell riktning, eller varma havsströmmar, som Golfströmmen, som värmer vindarna extra mycket när de blåser fram över den.

Det är den här kombinationen av solens uppvärmning, vindarnas rörelser, hur mycket fukt de innehåller och hur markytan är formad som bestämmer det mesta av vädret på en plats.

Vad är det som påverkar klimatet?

När man tittar på klimatet får man istället avgöra hur vädret vanligtvis är på en plats. Inte hur det är idag eller hur det var igår, utan hur det oftast är. Det har funnits tillfällen i Sverige när man fått fira julafton utan snö, eftersom det varit en varm vinter och snön inte fallit överallt till jul. Ändå säger man att vi har ett klimat med snö på vintern, eftersom det vanligtvis är så. Man har för enkelhetens skull delat upp jordens yta i olika områden som har ungefär samma klimat, läs mer här om Klimatzonerna.

Klimatdiagram

Ibland är man nyfiken på hur vädret brukar vara på en speciell plats på jorden. Oftast är det intressantaste hur mycket sol som skiner där och hur mycket det regnar. Om man vill åka till platsen som turist är det intressant vilken månad man har det som varmast med minst regnmängd, om det är en solsemester.

Då brukar man kunna söka upp väderdiagram baserade på månader på olika vädersajter på Internet. Endera i form av ett diagram för regn och ett annat diagram för solsken, eller som det här nedanför som visar klimatet i Cork på Irland. Staplarna visar hur många dagar det brukar regna varje månad och kurvan visar vilken temperatur Cork brukar ha som mest varje månad. Juli är den månad med högst temperatur och minst antal regniga dagar.

Tittar du på ett liknande diagram över Rio de Janeiro, som ligger i Sydamerika på andra sidan jorden, blir det väldigt tydligt att de har sommar när vi har vinter och den bästa månaden att åka dit på solsemester är i februari.

Exempel på orsaker till Sveriges klimat

Golfströmmen ute i Atlanten gör att Sveriges klimat är varmare än det borde vara när landet ligger så nära Nordpolen. Läs mer här om Golfströmmen. Det varma vattnet i Atlanten utanför Västkusten gör att klimatet där är mer regnigt och snöigt än många andra platser i landet. Fjällkedjan mellan Norge och Sverige stoppar en hel del fuktiga vindar så Norge får ett klimat med mer regn och snö än Sverige. Istället har landet närmast öster om fjällen torrare klimat än de borde ha just eftersom regnen inte tar sig över fjällen utan fukten stannar där i form av regn och snö (se högra kartan här nedanför). I nordligaste Sverige har vi ett klimat där det är så kallt stora delar av året att inte ens äpplen hinner mogna på träden, eftersom den delen av landet finns så långt norrut. Samtidigt kan man odla både persikor och vindruvor på skyddade platser i sydligaste Sverige just eftersom man där ligger så mycket mer söderut (se vänstra kartan här nedanför). .

Kartor som visar årsmedeltemperaturen och medelnederbörd i Sverige

Höjd över havet och höjd på jordklotet

En annan viktig sak som påverkar vilket klimat ett område har är hur högt över havet, eller hur högt upp på ett berg, platsen ligger. Ju högre upp man kommer, desto kallare blir klimatet. Man kan säga att ett berg är litet som en modell av jorden. Tänk dig jordklotet; vid ekvatorn är det som varmast och ju högre upp, ju längre norrut, du kommer desto kallare blir det. Går du norrut från ekvatorns regnskogar kommer du först till savannen med varmt klimat och regn halva året. Sedan kommer du till stäppen med varmt klimat men litet regn. Därefter till öknen med nästan lika mycket värme, men stor vattenbrist. Sedan blir det långsamt kallare och kallare ju högre upp du kommer. I Europa har vi fyra tydliga årstider och ju längre norrut i Europa man kommer desto längre tid på året ligger vintersnön kvar. Kommer vi längst upp i norr har vi ett tundraklimat där det inte kan växa träd eftersom marken är frusen nästan hela året och slutligen kommer vi upp till Nordpolen där snön ligger kvar året runt, precis som det gör på ett högt berg som har glaciärer på toppen.

Att klimatet skiftar så mycket på jorden beror på att jorden träffas av mindre och mindre solstrålar ju längre från ekvatorn man kommer medan klimatet ändras på ett berg därför att luften blir kallare och kallare ju högre upp man kommer.

Bild som visar hur växtligheten ändras beroende på höjd och temperaturminskning

Källor

http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=4493

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/faktorer-som-paverkar-klimatet-1.3831

Bildkällor

Bild på pojke i snöstorm: www.alltomvetenskap.se/uploaded/image/2012/2/6/START-vargavinter.gif

Diagram över Cork: www.weather-guide.com/weather-b/Cork-Weather.png

Diagram över Rio de Janeiro: www.weather-guide.com/weather-e/Weather-Rio-de-Janeiro.png

Karta över temperatur: www.smhi.se/polopoly_fs/1.3972!image/p34.png_gen/derivatives/bigImage/p34.png

Karta över nederbördwww.smhi.se/polopoly_fs/1.20203!image/1113nederbord.png_gen/derivatives/bigImage/1113nederbord.png

Åter till geografibokens register