Åtgärder

Västerbotten

Från Skolbok

Version från den 12 juli 2017 kl. 15.02 av Ingemar (Diskussion | bidrag) (Roligt vetande)

Vasterbotten 100.png Sverigekarta-Landskap Västerbotten.svg

Landskapsvapen

Västerbotten vapen.svg

Landskapsblomma

Västerbottens landskapsblomma är en knähög blomma som heter kung karls spira.

Karlszepter Habitus.JPG

Landskapsdjur

Landskapsdjuret är den stora vadarfågeln storspov. Den känns lätt igen på sin långa, krokiga näbb.

Curlew (Numenius arquata) (12).jpg

Geologi

I slutet av senaste istiden var landskapet täckt med hav. Landet höjer sig fortfarande i Västerbotten, med nästan en centimeter per år. Klapperstensfält och strandvallar en bra bit upp på land vittnar om forna kustlinjer. Kusten är flack med små skär, men blir brantare norrut. Landskapet är lågt men kulligt och täckt med granskog. Det finns ingen gammelskog kvar i Västerbotten. All skog har avverkats någon gång under det senaste århundradet för att ge timmer till sågverken och pappersmassafabrikerna vid kusten

Mellan Skellefteå och Boliden ligger ett område som kallas Skelleftefältet. Det är botten på en vulkanö, liknande Japan i nutid, fast det är hundratals miljoner år sedan vulkanerna var aktiva. Där hittade man guld på-1920 talet. Inga stora klumpar som man kan vaska fram, utan små korn i klipporna. Totalt har man öppnat sju gruvor där man bryter malmen. I guldmalmen hittade man också andra metaller: koppar, zink, bly och silver. I dagsläget skickas malmen till Rönnskärsverken utanför Skellefteå. Där smälter man fram åtta ton guld och tre hundra ton silver varje år.

Genom landskapet rinner flera stora älvar: Umeälven, Vindelälven, Skellefteälven och Byskeälven.

Närheten till havet tillsammans med många timmar med solljus på sommaren eftersom landskapet ligger så nära polcirkeln, gör att det går rätt bra att odla längs kusten trots att landskapet ligger så långt norrut. Bäst åkermark finns runt Skellefteå och Umeå. Slätten söder om Umeå kallas för de tusen ladornas slätt efter alla lador som tidigare stod där. Ladorna i Västerbotten byggs på ett speciellt sätt, med ytterväggar som lutar utåt.

Kommunikation

Blå vägen

Blå vägen

Traditionella näringar

Nutida näringar

Några viktiga orter

Umeå är Västerbottens, ja hela Norrlands, största stad med nästan 85 000 invånare. Umeå har brunnit flera gånger och drabbats av ryssarnas härjningar på både 1700- och 1800-talet. I Umeå finns Norrlands enda universitet. Till det hör universitetssjukhuset där man bedriver avancerad forskning. Umeås närmaste grannstad är inte Skellefteå, utan Vasa i Finland. Det går färjor dagligen och många finska ungdomar jobbar i Umeås butiker.


I Skellefteå ligger Rönnskärsverken, stadens största arbetsgivare. Staden var tidigt ett handelscentrum. Senare blev sjöfart, gruvindustri och skogsindustri viktigare. Småstaden blev en industristad men en del av småstadens charm finns bevarad. Bland annat i området Bonnstan där kyrkstugor byggts kring sockenkyrkan, från 1835.

Torget i Skellefteå Bonnstan utanför Skellefteå

Torget i Skellefteå, och Bonnstan utanför Skellefteå

Några viktiga personer

Tove Styrke är en känd artist från Umeå: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tove_Styrke

Tove Styrke live in 2011.jpg


Sahara Hotnights, en populär popgrupp från Robertsfors: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sahara_Hotnights

Sahara Hotnights Åhs.JPG

Roligt vetande

Umeå kallas Björkarnas stad för alla sina björkars skull. Men orsaken till att man planterat så mycket björkar, över 3000 stycken, är för att hindra bränder. Efter stadsbranden 1888 bestämdes att staden skulle ha bredare gator och björkar planterade i alléer längs de största gatorna. Björkar dricker mycket vatten och är näst intill omöjliga att få eld på. Dessutom antog man att lövverket ch kvistarna skulle fånga upp flygande gnistor såå att branden inte skulle sprida sig till nästa kvarter.

Storgatan i Umeå med sina björkar

Storgatan i Umeå med sina björkar


Västerbottensost är en speciell ost med mycket smak. Namnet är skyddat och enbart ost som tillverkats i mejeriet i Burträsk får kallas "västerbottensost".

Västerbottensost

Västerbottensost

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1

Wikipedia:

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Sveriges landskap och län