Västmanland

Landskapsvapen

Landskapsblomma

Västmanlands landskapsblomma är mistel. En sällsynt växt som lever på andra träd. I Sverige lever den oftast på trädet lind.

Landskapsdjur

Västmanlands landskapsdjur är rådjur.

Geologi

Västmanland är uppdelat i tre olika regioner.

Norra Västmanland är ett höglandsområde med djupa granskogar och höga berg.

I mellersta delen finns ett skogklätt lågland med mängder av sjöar och myrar. I söder, vid Mälarens strand, finns stora slätter som en gång var havsbotten. Den jorden är både näringsrik och lättodlad.

Om man åker genom landskapet från öst till väst passerar man många åar, bland annat: Sagån, Svartån, Kolbäcksån och Hedströmmen.

Västmanland tillhör regionen Bergslagen, som var viktig för att få fram främst järn i Sverige och man har brutit järn i Västmanlands gruvor i flera hundra år.

Bergen och kullarna i Västmanland är rika på järnmalm. För att göra om malmen till järn krävs skog för träkol, malm ur bergen och rinnande vatten för att driva hammare och frakta tunga båtlaster med malm och stål. Allt detta finns i Västmanland.

Många orter har namn som slutar på; -berg, -hytta, -fors och -hammar. Det är minnen från när man bröt järn i landskapet.

Kommunikation

E18 mellan Stockholm och Oslo går rakt genom landskapet.

Järnvägsspåret Mälarbanan passerar Arboga på sträckan Örebro - Stockholm norr om Mälaren.

Eftersom landskapet har kontakt med både Mälaren och Hjälmaren har transporter med båt varit viktiga förr. Det var det enda vettiga sättet att frakta tunga laster långa sträckor. Lastbilar och tåg på järnvägarna har dock konkurrerat ut båttrafiken för länge sedan.

Traditionella näringar

Traditionellt har just brytningen av malm i gruvor varit Västmanlands viktigaste inkomstkälla. Även om järnmalmen var viktigast bröt man också andra malmer. Koppar, silver, zink och bly var andra viktiga metaller. Sala silvergruva var en av Europas främsta silvergruvor under stormaktstiden och bekostade flera av Sveriges krig.

Engelsbergs bruk

Transporter av virke, träkol, malm och färdiga metalltackor gav också många arbetstillfällen. En inkomstkälla var skatt på metaller. I Arboga fanns t.ex. förr en stadsvåg där tackjärnet vägdes och beskattades på sin väg till Stockholm. Vågskålarna syns på bilden.

Stadsvågen i Arboga

Nutida näringar

Mimergruvan i Norberg, nedlagd

De flesta gruvorna är nedlagda numera. Endera för att malmen tog slut, eller för att det kostade mer att få fram metall ur malmen än vad metallen var värd. Men man har fortsatt att bearbeta metall i olika verkstäder i Västmanland. Då har man blivit tvungna att köpa järn från annat håll, främst från gruvorna i Norrland. Man har specialiserat sig på produkter som: datorer, robotar, hushållsmaskiner, kraftverksutrustning osv.

Några viktiga orter

Västerås, Köping och Arboga är all tre gamla handelsplatser som omvandlades till viktiga hamnar för järn från Bergslagen. Idag är de moderna industristäder.

Västerås är Sveriges femte största stad. Trots att den är en typisk industristad har den kvar en del av den äldre bebyggelsen.

Apotekarbron i Västerås

Arboga har behållit sin bykänsla. Staden kanske är mest känd för tillverkningen av arbogapastej.

Arboga

Köping har Sveriges näst största insjöhamn. Staden har många verkstäder. Volvo, Sandvik AB och Yara har t.ex. anläggningar i Köping.

Sala' hade Sveriges viktigaste silvergruva under lång tid.

Roligt vetande

2014 drabbades Västmanland av den värsta skogsbranden i svensk historia.

Skog i aska

I historieböckerna har du säkert läst om Engelbrekt, Engelbrektsson. Han växte upp utanför Norberg i Västanland. Han står som staty i Arboga.

Staty av Engelbrekt, Örebro

Källor

Geografi Sverige, Ingrid Åsgård, NoK 1995 ISBN: 91-27-62744-6

Boken om Sverige, Stina Andersson och Karin Åström, Liber AB 1999 ISBN: 91-21-177-48-1

Wikipedia:

Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.