Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Växthuseffekten"

Från Skolbok

m
m
 
(32 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin
 +
 +
<!--
 +
 +
 
''Passar till högstadiet''
 
''Passar till högstadiet''
  
Vad är den där växthuseffekten som alla talar om egentligen? Enkelt beskrivet är det så att jorden har både moln och olika gaser i sin atmosfär. Det finns syre kväve väte osv, liksom koldioxid som skapas när växter och djur ”andas” och förbränner syre eller när vi förbränner olja, stenkol, bensin osv. Likaså finns det metangas som bildas när växter och djur ruttnar.
+
'''Vad är den där växthuseffekten som alla talar om egentligen? Enkelt beskrivet är det så att jorden har både moln och olika gaser i sin atmosfär. Det finns syre, kväve, vattenånga osv, liksom koldioxid som skapas när växter och djur ”andas” och förbränner syre eller när vi förbränner olja, stenkol, bensin osv. Likaså finns det metangas som bildas när växter och djur ruttnar.'''
  
 +
'''Växthuseffekten är inte farlig. Den måste vi ha för att överleva på jorden. Problemet är när den hela tiden blir värre. Hur blir den värre? Tänk en jordgubbe på en jordgubbsplanta. När den växer drar den till sig koldioxid och släpper ut syre genom fotosyntesen. När du äter jordgubben förbrukar du syre och släpper ut koldioxid genom förbränningen. Allt är i balans. Lika mycket som går in i systemet går ut igen. Problemet blir när vi gräver upp olja och kol som varit ute ur systemet under hundratals miljoner år och förbränner det under kort tid. Det är då balansen rubbas och växthuseffekten blir ett problem.'''
  
http://primary.world-aluminium.org/uploads/pics/main_ghouse_gases.jpg
 
  
''Växthuseffekten, förenklat schema''
+
'''Solen'''
 +
 
 +
Allt börjar med solstrålningen.
  
 +
<img src="https://i.ytimg.com/vi/LnmCsNQsR68/maxresdefault.jpg" width=50%>
  
Solen värmer upp jorden. Enkelt beskrivet består solstrålarna av strålar av en speciell typ. Den kallas "kortvågig". Bland annat "ultraviolett strålning" ingår som en del av den kortvågiga strålningen. Den gör så att huden blir brun på oss om vi sitter i solen. Solens kortvågiga strålning passerar vattenånga och de olika gaserna i atmosfären utan större problem. Det är först när de träffar markytan något händer.
+
Solen skickar ut strålning i olika ''våglängder''. Det mesta av strålningen finns inom det vi kallar ''synligt ljus''. Det är där vi ser olika färger (se bild). Men solen skickar också ut strålning med både högre ''frekvens'' och lägre ''frekvens'' än synligt ljus. Det kallas även ''kortvågig strålning'' och ''långvågig'' strålning. Mängden solstrålningen med hög frekvens är mindre än 10% av all solstrålning, men eftersom strålarna innehåller mer och mer energi ju högre frekvens de har är de högfrekventa strålarna viktiga. Det är främst de som träffar jorden.
  
http://blog.cleveland.com/health_impact/2009/07/large_tanning_bed.jpg
 
  
''Ultraviolett strålning från UV-lysrör i ett solarium''
+
'''Vad händer vid markytan?'''
  
 +
Solens kortvågiga strålning passerar vattenånga och de olika gaserna i atmosfären utan större problem. Det är först när de träffar markytan något händer.
  
När de kortvågiga ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet långvågig strålning i form av värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om infraröd strålning. Kort sagt: de ultravioletta strålarna och de andra kortvågig strålarna har omvandlats till långvågiga infraröda strålar.
+
När de kortvågiga ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet långvågig strålning i form av värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om ''infraröd strålning''. Kort sagt: de kortvågiga strålarna har omvandlats till långvågiga, infraröda strålar.  
  
 
http://1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg
 
http://1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg
Rad 25: Rad 33:
  
  
När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen som tvingas ner och studsar mot markytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för växthuseffekten.
+
När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den kortvågiga strålningen, stoppar den långvågiga infraröda strålningen. Atmosfären värms upp och reflekterar värmestrålningen tillbaka  till jordytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för ''växthuseffekten''.
  
http://www.kinnarps.com/Images/NewsPress/Mag_no_9/TheEnvironment/Environment_439x319.jpg
+
<img src="https://lh3.googleusercontent.com/proxy/7ewNuqKs1Y5ZMdxH-_gI7h3WvRceIjw-lb7Jm43zbv17TLBp0tRwjQYKe5hqEsXM01NziDuSpCLihyfGPRYJnqnSd7j8stBxjCXD5yV5L4oCrcPOsOsGdx3E08rtlMwtE943LppI15oq" width=50%>
 +
 
 +
''Växthuseffekten, förenklat schema''
  
  
 
Nu stämmer det inte helt. En del strålning försvinner ut genom atmosfären ut i rymden, men ju mer gaser och moln det finns i atmosfären, ju mindre del smiter iväg.
 
Nu stämmer det inte helt. En del strålning försvinner ut genom atmosfären ut i rymden, men ju mer gaser och moln det finns i atmosfären, ju mindre del smiter iväg.
  
Alla kortvågiga strålar från solen blir inte heller omvandlade till infraröd strålning. En del studsar bara iväg. Om underlaget är vitt studsar mest kortvågiga strålar bort utan att värma jordytan. Det är därför det blir varmare och varmare på jorden ju mer av polarisarna och inlandsisarna som smälter bort eftersom isarnas yta är vit som snö.  
+
Alla kortvågiga strålar från solen blir inte heller omvandlade till infraröd strålning. En del studsar bara iväg. Om underlaget är vitt studsar mest kortvågiga strålar bort utan att värma jordytan. Det är därför det blir varmare och varmare på jorden ju mer av polarisarna och inlandsisarna som smälter bort eftersom isarnas yta är vit som snö. Man talar om att olika ytor på jorden har olika högt ''albedo''. Snö har ett högt ''albedo'' eftersom den är vit och strålar bort mycket av solstrålarna medan skog och ängar har ett lägre ''albedo'' och värms lättare upp av solen.
 
 
Det omvända gäller också. Ju mörkare ett underlag är desto mer kortvågiga strålar omvandlas till långvågiga infraröda värmestrålar. Det är därför en svart asfaltsväg känns mycket varmare än gräsmattan bredvid en solig sommardag.
 
  
http://files.abovetopsecret.com/files/img/dz511aff85.jpg
+
Du kan själv kontrollera om ett mörkare underlag blir varmare genom att känna på en asfaltsväg en solig sommardag. Asfalten är het. Om du istället tar på gräsmattan bredvid asfalten är den mycket svalare. Asfalt har alltså ett lågt ''albedo''.
  
http://files.abovetopsecret.com/files/img/kc511b0169.jpg
+
http://share.nanjing-school.com/dpgeography/files/2012/10/albedo-effect-10uv1uq.jpg
  
''Ju mer is vi har på jorden desto mer ultravioletta strålar blir inte omvandlade till värmestrålar.''
+
''Ju mer is vi har på jorden desto mer kortvågiga strålar blir inte omvandlade till värmestrålning''
  
''Att nordpolens is minskat så mycket 1980-2012 innebär att mer ultraviolett strålning omvandlats till värme och jordens temperatur ökar.''
+
''Att nordpolens is minskat så mycket 1979-2020 innebär att mer kortvågig strålning än vanligt omvandlats till värme och jordens temperatur ökar.''
  
  
 
'''Växthusgaserna'''
 
'''Växthusgaserna'''
  
http://images.nationalgeographic.com/wpf/media-live/photos/000/139/cache/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg
+
<img src="https://www.face-fit.co.uk/wp-content/uploads/2016/03/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg" width=50%>
  
 
''Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning''
 
''Moln och vattenånga är den gas i atmosfären som stoppar mest värmestrålning''
Rad 55: Rad 63:
  
 
'''Moln''': Ett problem med moln är att de samtidigt stoppar de kortvågiga strålarna från solen så att jorden kyls ner. Hänger du med? Gaser och vattenånga stoppar inte kortvågig strålning. När vattenångan kyls "kondenseras" den och bildar moln. För värmestrålarna som kommer från jordytan fungerar moln och vattenånga likadant, värmen hålls kvar inom atmosfären. För solstrålarna utifrån rymden är det skillnad. De går rakt igenom vattenånga men studsar tillbaka ut i rymden mer och mer ju tjockare molnen är. Därför har just moln en dubbel roll, både som uppvärmare och avkylare av jorden. Forskare tror att just moln kan vara en "självreglerande" maskin i systemet som gör att jordens temperatur bara kan stiga till en viss nivå, men ingen vet säkert.
 
'''Moln''': Ett problem med moln är att de samtidigt stoppar de kortvågiga strålarna från solen så att jorden kyls ner. Hänger du med? Gaser och vattenånga stoppar inte kortvågig strålning. När vattenångan kyls "kondenseras" den och bildar moln. För värmestrålarna som kommer från jordytan fungerar moln och vattenånga likadant, värmen hålls kvar inom atmosfären. För solstrålarna utifrån rymden är det skillnad. De går rakt igenom vattenånga men studsar tillbaka ut i rymden mer och mer ju tjockare molnen är. Därför har just moln en dubbel roll, både som uppvärmare och avkylare av jorden. Forskare tror att just moln kan vara en "självreglerande" maskin i systemet som gör att jordens temperatur bara kan stiga till en viss nivå, men ingen vet säkert.
 +
 +
Olika molntyper har olika effekt. Låga ''cumulusmoln'' av den sort som ser ut som bomulllstussar på sommaren stoppar solstrålningen samtidigt som molnen får värmestrålning från marken att studsa tillbaka och gör jorden varmare på natten men svalare på dagen, medan ''cirrusmoln'' som finns högre upp i atmosfären stoppar mer av den högfrekventa strålningen och gör att jorden blir varmare  både på natten och på dagen.
  
  
Rad 63: Rad 73:
  
  
'''Metan''': En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten. Vissa forskare är rädda för att om temperaturen går upp för mycket kommer den frusna jorden i Sibirien och Kanada att börja töa upp för första gången sedan den senaste istiden. I de jordarna finns mängder med organiskt material som inte kunnat ruttna eftersom det varit nedfryst. Forskarna är rädda att när allt det materialet börjar ruttna samtidigt sprids enorma mängder metan ut i atmosfären, något som skulle öka temperaturen på jorden rejält vilket får ändå mer frusen jord att tina upp så mer organiskt material kan börja ruttna så jordens temperatur ökar ändå mer osv.
+
'''Metan''': En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material som träd, buskar och djur ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att förvärra växthuseffekten.  
 +
 
 +
https://robertscribbler.files.wordpress.com/2014/07/yamal-hole.jpg
  
http://www.gobbledegeek.com.au/wp-content/uploads/2009/11/farting_under_water-300x204.jpg
+
''Krater som uppstått när metan från ruttnande växtdelar brutit genom tjälen vid ytan, Sibirien''
  
''Varje gång en människa eller annat djur fiser sprider sig mer metan i atmosfären''
+
 
 +
Vissa forskare är rädda för att när temperaturen går upp för mycket kommer den frusna jorden i Sibirien och Kanada att börja töa upp för första gången sedan början av den senaste istiden. I de jordarna finns mängder med organiskt material som inte kunnat ruttna eftersom det varit nedfryst. Forskarna är rädda för situationen när allt det materialet ruttnar samtidigt. Då sprids enorma mängder metan ut i atmosfären, något som ökar temperaturen på jorden rejält vilket får ändå mer frusen jord att tina upp så mer organiskt material börjar ruttna så jordens temperatur ökar ändå mer osv.
 +
 
 +
<img src="https://diasp.org/camo/fb508d46c63c8e2de4a02a5a34c31c055a0e83ff/68747470733a2f2f37382e6d656469612e74756d626c722e636f6d2f30313039666662653134356634373263323435363338326464396466313731612f74756d626c725f6e6f686f776a4751623331716a3838726a6f315f313238302e6a7067" width=50%>
 +
 
 +
''Varje gång en människa eller annat djur rapar eller fiser sprider sig mer metan i atmosfären''
  
  
Rad 77: Rad 94:
 
'''Vad skulle hända om vi inte hade någon växthuseffekt?'''
 
'''Vad skulle hända om vi inte hade någon växthuseffekt?'''
  
Motsatsen är inte heller bra. Om kontinentalplattorna skulle sluta röra på sig och alla vulkaner på jorden slockna så att inget koldioxid eller vattenånga alls skulle komma ut i atmosfären skulle jorden dö. Gaserna i atmosföären skulle långsamt sippra ut i världsrymden tills det inte fanns några växthusgaser kvar alls som kunde hålla kvar atmosfären. Det är det som har hänt på planeten Mars, som nästan helt saknar atmosfär numera och där ingen plattektonik alls förkommer.
+
Motsatsen är inte heller bra. Om kontinentalplattorna skulle sluta röra på sig och alla vulkaner på jorden slockna så att inget koldioxid eller vattenånga alls skulle komma ut i atmosfären skulle jorden dö. Gaserna i atmosfären skulle långsamt sippra ut i världsrymden tills det inte fanns några växthusgaser kvar alls som kunde hålla kvar atmosfären. Det är det som har hänt på planeten Mars, som nästan helt saknar atmosfär numera och där ingen plattektonik alls förkommer.
  
  
Rad 83: Rad 100:
  
 
Det finns några få forskare som påstår att jorden inte blir varmare på grund av människornas förorening av atmosfären utan att det beror på naturliga orsaker. Merparten av alla världens forskare är dock överens om att jorden blir varmare eftersom vi förbränner olja, stenkol och bensin i en takt jorden aldrig tidigare varit utsatt för. Sambandet mellan den ökande koldioxidhalten i atmosfären och hur mycket världens temperatur går upp sammanfaller alldeles för tydligt för att man skall kunna tro att något annat än mänsklig verksamhet orsakar temperaturökningen på jorden.
 
Det finns några få forskare som påstår att jorden inte blir varmare på grund av människornas förorening av atmosfären utan att det beror på naturliga orsaker. Merparten av alla världens forskare är dock överens om att jorden blir varmare eftersom vi förbränner olja, stenkol och bensin i en takt jorden aldrig tidigare varit utsatt för. Sambandet mellan den ökande koldioxidhalten i atmosfären och hur mycket världens temperatur går upp sammanfaller alldeles för tydligt för att man skall kunna tro att något annat än mänsklig verksamhet orsakar temperaturökningen på jorden.
 +
 +
https://insideclimatenews.org/sites/default/files/styles/icn_full_wrap_wide/public/trump-tweet-china-hoax_1.png
 +
 +
''Bland annat USA:s president Donald Trump tror att klimatförändringen är en myt''
 +
 +
 +
'''När var det senast så varmt på jorden?'''
 +
 +
Det var en period 2-5 miljoner år sedan som heter Pliocen. Under den låg nivån av koldioxid i atmosfären också över 400 ppm. Precis som nu. Vi vet rätt mycket om den perioden eftersom det var så kort tid sedan. Vad var annorlunda då?
 +
* Medeltemperaturen på jorden var ca 2 grader över vår nivå
 +
* Världshavens nivå låg drygt 25 meter över nuvarande
 +
* Det fanns glaciärer på Grönland och Antarktis men på Grönland växte också skog. Stora delar av Antarktis var täckt med tundra.
 +
* Det fanns ingen is över Nordpolen.
 +
* Regnskogarna var mindre till ytan än nu
 +
* Öknarna låg längre norr- och söderut på jorden än nu
 +
 +
Det är troligt att vår värld kommer att se ut ungefär som då, med den skillnaden att det finns människor som ändrar jordens klimat nu, det fanns inte under Pliocen.
 +
 +
<img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Pliocene_megabiome.png" width=75%>
 +
 +
''Klimatkarta Pliocen. Mörkgrönt är regnskog. orange är öken.''
 +
  
  
Rad 96: Rad 135:
  
 
SMHI:s rapport om växthuseffekten http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1795!meteorologi_119_webb%5B1%5D.pdf
 
SMHI:s rapport om växthuseffekten http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1795!meteorologi_119_webb%5B1%5D.pdf
 +
 +
http://www.sjsu.edu/faculty/watkins/cloudiness.htm
 +
 +
http://www.dn.se/arkiv/nyheter/karin-bojs-nar-permafrosten-tinar-slapps-kolet-lost/
 +
 +
https://www.sciencenews.org/article/what-pliocene-epoch-can-teach-us-about-future-warming-earth
  
  
 
===Bildkällor===
 
===Bildkällor===
  
Bild på förenklad växthuseffekt: primary.world-aluminium.org/uploads/pics/main_ghouse_gases.jpg
+
Bild på spectrum: i.ytimg.com/vi/LnmCsNQsR68/maxresdefault.jpg
 
 
Bild på solarium: blog.cleveland.com/health_impact/2009/07/large_tanning_bed.jpg
 
  
 
Bild med IR film: 1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg
 
Bild med IR film: 1.bp.blogspot.com/-4me3DkbEumk/T8-bwtpffbI/AAAAAAAAAJQ/lDSVbhg9Vow/s1600/skinceuticals.jpg
  
Bild på växthus: www.kinnarps.com/Images/NewsPress/Mag_no_9/TheEnvironment/Environment_439x319.jpg
+
Bild på förenklad växthuseffekt: lh3.googleusercontent.com/proxy/7ewNuqKs1Y5ZMdxH-_gI7h3WvRceIjw-lb7Jm43zbv17TLBp0tRwjQYKe5hqEsXM01NziDuSpCLihyfGPRYJnqnSd7j8stBxjCXD5yV5L4oCrcPOsOsGdx3E08rtlMwtE943LppI15oq
 
 
Bild nordpolen 1980: files.abovetopsecret.com/files/img/dz511aff85.jpg
 
  
Bild nordpolen 2012:files.abovetopsecret.com/files/img/kc511b0169.jpg
+
Bild på albedo: share.nanjing-school.com/dpgeography/files/2012/10/albedo-effect-10uv1uq.jpg
  
Bild på moln: images.nationalgeographic.com/wpf/media-live/photos/000/139/cache/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg
+
Bild på moln: www.face-fit.co.uk/wp-content/uploads/2016/03/low-cloud-cumulus_13948_600x450.jpg
  
 
Diagram på koldioxid: d1216454.u39.surftown.se/images/kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg
 
Diagram på koldioxid: d1216454.u39.surftown.se/images/kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg
  
Fisande dykare: www.gobbledegeek.com.au/wp-content/uploads/2009/11/farting_under_water-300x204.jpg
+
Fisande dykare: diasp.org/camo/fb508d46c63c8e2de4a02a5a34c31c055a0e83ff/68747470733a2f2f37382e6d656469612e74756d626c722e636f6d2f30313039666662653134356634373263323435363338326464396466313731612f74756d626c725f6e6f686f776a4751623331716a3838726a6f315f313238302e6a7067
  
 +
Klimat, Pliocen: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/9e/Pliocene_megabiome.png
  
 +
-->
 
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register====
 
====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register====
  
  
 
[[Kategori:Geografi]]
 
[[Kategori:Geografi]]
 +
[[Kategori:Korrigerad]]

Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 06.47

Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin

Åter till geografibokens register