Åtgärder

Växthuseffekten

Från Skolbok

Version från den 26 februari 2013 kl. 14.04 av Ingemar (Diskussion | bidrag) (Källor)

greenhouse_effect_med.jpeg

Växthuseffekten, förenklat schema

Vad är den där växthuseffekten som alla talar om egentligen? Enkelt beskrivet är det så att jorden har både moln och olika gaser i sin atmosfär. Det finns syre kväve väte osv, liksom koldioxid som skapas när växter och djur ”andas” och förbränner syre. Likaså finns det metangas som bildas när växter och djur ruttnar, eller när man fiser.

Solen värmer upp jorden. Enkelt beskrivet består solstrålarna av strålar av en speciell typ. Den kallas ”ultraviolett strålning”. Den gör så att huden blir brun på oss om vi sitter i solen. Ultraviolett strålning passerar moln, vattenånga och alla olika gaserna i atmosfären utan problem. Det är först när de träffar markytan något händer.

När de ultravioletta ljusstrålarna landar på ett fast föremål som en sten eller en väg värms föremålet upp. När det värms upp utstrålar föremålet värme. På tekniskt språk säger man inte värme utan man pratar om infraröd strålning. Kort sagt: de ultravioletta strålarna har omvandlats till infraröda strålar.

När de infraröda strålarna studsar uppåt mot himlen händer det något nytt. De gaser och moln och vattenånga som inte stoppade den ultravioletta strålningen, stoppar den infraröda strålningen som tvingas ner och studsar mot markytan igen. Det gör markytan litet varmare och ny infraröd strålning studsar ut i himlen men tvingas ner för att värma jorden litet mer osv. Värmen blir inlåst i jordens atmosfär på ett liknande sätt som värme blir inlåst i ett växthus en solig dag. Därför kallas det för växthuseffekten.

Nu stämmer det inte helt. En del strålning försvinner ut genom atmosfären ut i rymden, men ju mer gaser och moln det finns i atmosfären, ju mindre del smiter iväg.

Alla ultravioletta strålar blir inte heller omvandlade till infraröd strålning. En del studsar bara iväg. Om underlaget är vitt studsar mest ultravioletta strålar bort utan att värma jordytan. Det är därför det blir varmare och varmare på jorden ju mer av polarisarna och inlandsisarna som smälter bort eftersom isarnas yta är vit som snö.

Det omvända gäller också. Ju svartare ett underlag är desto mer ultravioletta strålar omvandlas till infrarödavärmestrålar. Det är därför en svart asfaltsväg känns mycket varmare än gräsmattan bredvid en solig sommardag.


Växthusgaserna

Den växthusgas som stoppar mest värme i atmosfären är vanlig vattenånga. Vattenångan kommer från våra hav och sjöar. I vattnets kretslopp ingår det att solen skiner på vattnet så att det avdunstar och åker upp i atmosfären i form av vattenånga. Problemet är att ju varmare det blir på jorden desto mer vattenånga stannar i atmosfären så att temperaturen ökar ändå mer genom växthuseffekten så att det bildas ändå mer vattenånga i en ond cirkel som blir svår att bryta.

En annan viktig växthusgas är koldioxid. Den skapas vid förbränning av t.ex. olja, stenkol och bensin. Problemet är att lagren i jorden av olja, stenkol och bensin har byggts på under årmiljoner, medan vi bränner upp dem på något århundrade. Då ökar mängden koldioxid i atmosfären jättesnabbt. Här under ser du hur temperatur och mängden koldioxid i atmosfären hänger ihop:

kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg


En tredje otäck källa till växthuseffekten är en gas som heter Metan. Den bildas när organiskt material ruttnar. Mängden metan i atmosfären är låg, men metan är en mycket mer aggressiv växthusgas än både vattenånga och koldioxid så det krävs mycket mindre mängd metan för att skapa en galopperande växthuseffekt som inte längre går att stoppa. Kan det hända? Vissa forskare är rädda för att om temperaturen går upp för mycket kommer den frusna jorden i Sibirien och Kanada att börja töa upp för första gången sedan den senaste istiden. I de jordarna finns mängder med material som inte kunnat ruttna eftersom det varit nedfryst. Forskarna är rädda att när allt det materialet börjar ruttna samtisigt sprids enorma mängder metan ut i atmosfären, något som ökar temperaturen på jorden rejält vilket får ändå mer frusen jord att tina upp så mer material kan börja ruttna och jorden ökar ändå mer i temperatur osv.


Vad är det värsta som kan hända?

Det allra värsta som kan hända är att temperaturen på jorden går upp så mycket att haven torkar ut. det skulle innebära slutet på den jord vi är vana vid. Livet skulle vara kvar och efter några årmiljoner skulle antagligen jordens temperatur gå ner igen, men inget annat än enkla livsformer som skalbaggar och maskar skulle antagligen kunna överleva. På planeten Venus är det så just nu. Temperaturen är så hög på grund av växthuseffekten att inget liv kan existera på planetens yta.


Vad skulle hända om vi inte hade någon växthuseffekt?

Motsatsen är inte heller bra. Om kontinentalplattorna skulle sluta röra på sig och alla vulkaner på jorden slockna så att inget koldioxid eller vattenånga alls skulle komma ut i atmosfären skulle jorden dö. Gaserna i atmosföären skulle långsamt sippra ut i världsrymden tills det inte fanns några växthusgaser kvar alls som kunde hålla kvar atmosfären. Det är det som har hänt på planeten Mars, som nästan helt saknar atmosfär numera och där ingen plattektonik alls förkommer.


Källor

http://www.miljoborsen.se/gpage21.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Greenhouse_effect

http://en.wikipedia.org/wiki/Idealized_greenhouse_model

http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2009/11/ingen-venus-att-vanta.html

Bildkällor

Bild på förenklad växthuseffekt: www.ib.bioninja.com.au/_Media/greenhouse_effect_med.jpeg

Diagram på koldioxid: d1216454.u39.surftown.se/images/kodioxid%20i%20atmosfaren.jpg

Åter till geografibokens register