Åtgärder

Växthuseffekten i polarzonerna

Från Skolbok

Version från den 3 januari 2020 kl. 14.54 av Ingemar (Diskussion | bidrag)

Vi är vana att tänka på oändliga isvidder, snö, isbjörnar eller pingviner och extrem kyla när vi tänker på Arktis eller Antarktis, men den bilden är på väg att förändras. Vintern 2017-18 var polarisens utbredning den minsta sedan man började mäta isen 1979. Vissa forskare hävdar att det var den minsta på 12 000 år. När polarisen minskar för varje år som går, ökar samtidigt möjligheterna för olika företag att exploatera naturresurser som varit otillgängliga och omöjliga att komma åt tidigare. Detta gäller främst Arktis. Det är framförallt fem nya faror som uppstår för Arktis när isen försvinner.

  • De stora däggdjuren slås ut
  • Rovfiske i nya områden
  • Nya transportleder med risker för utsläpp
  • Prospektering efter olja
  • Urbefolkningarna tappar sin kultur


Filmer med polarisens utbredning

Nordpolsisen krymper för varje år. Vintern 2017-18 var den varmaste någonsin i Arktis med temperatur 21 grader över det normala och en isförlust större än man någonsin registrerat tidigare. Diagrammet visar ismängden i Berings hav 2018 jämfört med andra år. Filmen visar hur isen var fram till 2016.




Vad händer med klimatet om isen smälter bort?

ill_maps-Albedo-Effect.jpg

En vit yta reflekterar solstrålar och gör jorden svalare. Man säger att is har en hög reflexionsförmåga, ett högt albedo. Mörka ytor som drar till sig solens energi har ett lågt albedo. När polarisen smälter bort träffar solstrålarna mörkt havsvatten och mörka skogar och berg på land. Det värmer upp både haven och jordytan och ökar växthuseffekten ändå mer.

(Se daglig uppdatering av polernas isläge, på engelska: http://nsidc.org/arcticseaicenews/ )


Arktis


 

När är nordpolen isfri?

clip_image010_thumb2.jpg

Nordpolen utan is


När man talar om att Arktis is minskar får man ta hänsyn till om man menar att isens utbredning över Norra ishavet minskar, eller om isens tjocklek på främst Grönland och i Kanada minskar. Utbredningen kan öka tillfälligt samtidigt som tjockleken minskar. En orsak till det är att när mycket smältvatten, som aldrig innehåller salt, väller ut i ishavet från smältande inlandsisar under varma somrar, sänks temperaturen tillfälligt i havet. Ytvattnet blir kallare och året efter ökar polarisen något i utbredning. Ändringen är dock bara tillfällig.

I vilket fall som helst så krävs det rätt mycket högre temperatur än de vi har idag för att Arktis skall bli helt isfritt. Isfria somrar antas hända efter år 2020 men att Nordpolen skall bli isfri året om lär knappast ske före 2000-talets slut. Däremot kommer polarisen bara att finnas som en liten rest längs Grönlands nordkust under de kallaste vintermånaderna och Arktis glaciärer kommer att minska i tjocklek med några meter varje år. Minskningen av den tjocka isen sker alltså hela tiden, medan utbredningen av isen kommer att fortsätta, även efter det att alla glaciärer smält bort.


Hur drabbas däggdjuren, och jakten på dem?

ew091211a.jpg

Isbjörnshona äter sin egen unge

De som drabbas hårdast just nu av att ytan på nordpolens is minskar drastiskt är isbjörnar och vissa sälarter. Isbjörnarna är beroende av polaris för att jaga, ta sig fram på och föda ungar på. Isbjörnarnas främsta byte är sälar. Sälarna simmar snabbare än isbjörnar . Isbjörnarna jagar istället sälarna när de tar sig upp på isen för att andas, vila eller för att föda kutar, sälungar. När isen minskar i utbredning minskar samtidigt möjligheterna för isbjörnarna att hitta sälar att döda. Svältande isbjörnar har setts försöka jaga renar eller äta fågelägg, mossa och tång. Det har t.o.m. rapporterats om svältande isbjörnshonor som ätit upp sina egna ungar.


seal-pup-white.jpg

Unge av grönlandssäl

1.jpg

Slaktade sälar


Sälarnas situation är också kritisk. Värst är det för arten Grönlandssäl. Kutarna föds på isen och lever ovanpå den under första delen av sin levnad. Om isen rör på sig och blir till packis krossas ungarna. Om isen under dem smälter innan de blivit simfärdiga drunknar de. 2007 dog 75% av alla grönlandssälungar i Kanada. 2010 dog 100%. 2010 års jaktkvot i Kanada var 330 000 sälungar, men i princip hela kvoten drunknade innan säljägarna kunde döda dem.

Pälsen från en grönlandssälunge är värd ungefär 100 kronor och jakten på sälungar är en viktig inkomst i fattiga kustbyar. Eftersom man jagar sälungarna för pälsens skull i Kanada, Norge och Ryssland innebär massdöden av ungar att även pälsindustrin försvinner.


information_items_1414.jpg

Död renkalv


Isbjörnar är fridlysta redan. Enbart urbefolkningarna i Arktis har tillstånd att jaga isbjörn. Ett annat däggdjur som drabbas är renarna längs kusten i norra Sibirien. När havet inte fryser till som vanligt kommer regn istället för snö över Sibirien på hösten. När sedan kylan kommer fryser ett islager på renlavar och andra lavar som renarna betar under vintern. År 2013 var värst hittills. Då svalt 60 000 renar ihjäl.

slaughter2.jpg

Valslakt, Japan

Valar jagas kommersiellt av Norge, Island och Japan i hela Arktis, trots att det varit förbjudet sedan 1986. Ett isfritt Arktis gör att valarna inte har någonstans att skydda sig längre. Japan jagar, som enda nation i världen, också valar längs Antarktis kust.

Läs mer om valjakt här: Valjakt


Finns det mycket fisk i Arktis?

Eftersom ingen kunnat fiska i någon större utsträckning i Arktis har fiskbestånden varit stabila och ungefär lika stora som innan man började med industriellt storskaligt fiske vid 1950-talet. Det har ändrats de senaste tio åren. Miljöorganisationer har bevakat Barents hav och kunnat konstatera att stora mängder fiskebåtar plundrar norra ishavet på fisk. Speciellt torsk drabbas hårt då Barents hav har världens sista stora bestånd av torsk. Man kan tycka att norska myndigheter, som har kontroll över området, skulle vilja stoppa utfiskningen och skydda torsken, men i Norge är exportinkomsten man får från torsken viktigare.

overfishingalongwesta009.jpg

Trålare, vanligaste formen av fiske

Ringnot, eller snörpvad, ett enda drag kan ge flera ton fisk.

Den kan vara så stor att Globen i Stockholm ryms inuti den.


Bara i Barents hav pressar Ryssland på med 96 trålare, Norge med 30, Island med 8 och 48 från övriga länder. 2016 bestämde sig länderna sinsemellan att ta upp en kvot på 859 000 ton av enbart torsk ur det havet. I andra delar av Norra ishavet går Kanada och Japan ut med enorma fiskeflottor som skickas norrut när resten av världshaven börjat bli utfiskade. Då det inte funnits något större behov av internationella fiskeregler i Arktis tidigare har området blivit litet av ett fiskets vilda västern där man tar för sig så mycket som möjligt av det marina livet där man kan. USA är det enda land med kust mot Norra ishavet som infört fiskekvoter och fiskeförbud i vissa områden norr om Alaska.

Otter%20Trawl%20Net.jpg

Bottentrålning med stålslädar


Bottentrålning är ett speciellt destruktivt sätt att fiska när man har nät, 70 x 100 meter stora och nedtyngda med stålslädar som släpas längs bottnen på jakt efter plattfiskar och havskräftor. Eftersom vattnet är så kallt växer allt långsammare i de arktiska vattnen och när korallrev och liknande områden som är viktiga för fiskyngel slås sönder finns det ingen möjlighet att de hinner återuppbyggas innan nästa trål dras över området. Längre söderut längs Norges kust har 30-50% av bottnarnas yta förstörts av bottentrålarna.

Miljöorganisationerna har krävt att de länder som har ansvar för områdena i Norra ishavet skall skapa skyddade områden med marina nationalparker för att rädda åtminstone en del av fisket innan det gått helt förlorat, men än så länge har inga myndigheter annat än USA:s tagit den tanken på allvar.

Kan man färdas med skepp där det varit is?

481px-Sevmorput%27.jpg

Nordostpassagen, rött streck på kartan


Det finns flera rutter längs kusterna i norra ishavet som man lyckats ta sig igenom, men som aldrig blivit ekonomiskt lönsamma på grund av ishindren. Den mest kända är nordostpassagen, en sjöväg i Arktis som huvudsakligen går längs Rysslands norra kust. Rutten har varit känd sedan 1800-talet när Erik Nordenskiöld, som första kapten någonsin, tog sig från Atlanten till Stilla havet den norra vägen. Från 2008 har somrarna varit så pass isfria att man kunnat använda sig av nordostpassagen utan hjälp av isbrytare.


640px-Northwest_passage.jpg

Nordvästpassagen

1906 tog sig Norrmannen Roald Amundsen genom Nordvästpassagen längs Kanadas nordkust från Atlanten till Stilla havet. Även den rutten har varit stängd för båttrafik eftersom isarna varit om möjligt ändå besvärligare än i nordostpassagen. Från 2008 har även den rutten blivit så pass isfri att det går bra för lastfartyg att använda sig av den under sommarmånaderna utan hjälp av isbrytare.

Att Arktiska vatten öppnar upp för mer och mer lasttransporter med fartyg är bra ur ekonomisk synvinkel Det blir en kortare väg och därför billigare. Tänker man på miljön kan man naturligtvis bli glad över att varje fartyg som tar en kortare väg förbränner mindre mängd olja och släpper ut mindre avgaser. Men den stora risken för miljön är om någon båt får ett haveri i arktiska vatten. Det har redan hänt en gång när oljetankern Exxon Valdez gick på grund i Alaska 1989 och djurlivet har fortfarande inte återhämtat sig trettio år senare. Har det hänt en gång kan det hända igen, kanske med någon ändå otrevligare och giftigare last.

tumblr_nlqoz2mO0d1r65o3qo2_1280.jpg

Oljespill från Exxon Valdez


Orsaken till att det tar så lång tid för naturen att återhämta sig är för att klimatet är kallt. Istället för att brytas ner kapslas utsläppen in i is och havsbottnar. Sedan ligger det kvar och förgiftar omgivningen under väldigt lång tid. Att det finns is under stora delar av året försvårar räddningsinsatser. Norra ishavet drabbas också av svåra vår- och höststormar pga. sitt läge mellan den polara- och den tempererade klimatzonen, något som försvårar alla former av räddningsinsatser ändå mer.

stena_poseidon_going_thru_ice_3787-563x565.jpg

Lastfartyg på väg genom Nordostpassagen utan isbrytarhjälp


Nordost, och Nordvästpassagen inritade på satellitbild 2007 http://gfx.aftonbladet-cdn.se/image/10954332/730/normal/fa44722e5e6d7/ARCTIC-CLIMATE-WARMING-SP179142


Finns det olja i Arktis?

Man vet inte hur mycket olja det kan finnas i Arktis, men allt tyder på att jordens sista större reserver av både olja och naturgas finns längst i norr, förutom stenkol. Prospektering pågår i stor skala och oljebolagen tävlar om att vara först med att börja utvinna naturrikedomarna. Obama stoppade all prospektering längs Alaskas nordkust, men Trump har lovat att godkänna oljeborrning i området, trots det känsliga djurlivet.

MK-AU441_SNOEHV_NS_20090212185620.gif

Chansen att hitta olja eller naturgas i norr. Ju rödare desto större


Hur hittar man oljan i Arktis?

Det första hotet mot djuren i Norra ishavet sker redan på prospekteringsstadiet. Ett förhållandevis billigt sätt att hitta olja under havsbottnen är att skjuta av explosioner med hjälp av tryckluft och lyssna på ekot de skapar. Finns det olja blir ljudet annorlunda än om det är massiv sten. Explosionerna är ett problem för valarna. Det är sällskapliga djur som talar med varandra, både på frekvenser vi kan höra och på frekvenser bortanför vår hörsel. Båtarna som skjuter av sprängladdningarna är snabbare än valarna i havet under båten, de hinner inte undan. När sedan explosionerna kommer, 259dB starka, var tionde sekund, blir det för mycket. Mindre valar som tumlare och delfiner blir medvetslösa av tryckvågen och drunknar. Större valar överlever, men blir döva. För ett så socialt djur som valarna är, blir dövhet ett fruktansvärt handikapp. För oss människor går gränsen för att ett ljud skall göra ont i öronen redan vid 120 dB. Det är den sk. smärtgränsen. Valarnas öron är mycket känsligare än människornas.

seismic.jpg


Hur får man upp oljan ur haven i Arktis?

Nästa stora problem är själva riggarna i ett polarhav fullt med is. Ett av de största hoten mot existerande oljeriggar i norra Atlanten är isberg. Olika metoder har tagits fram, både för att avleda isbergen och att snabbt kunna flytta oljeriggarna, men inget system är bra.

3795162.jpg

Bogserbåtar drar undan ett isberg från en oljerigg utanför Grönland


Ett oljeläckage som det när Deepwater Horizon orsakade i Karibiska havet 2010 skulle ta flera generationer att åtgärda och det är osäkert om skadorna från ett sånt oljeutsläpp i jordens kallaste hav ens skulle gå att rensa upp. Kombinationen med stora isberg, svåra stormar och ett hav som återhämtar sig extremt långsamt från utsläpp är riktigt dålig.

800px-Deepwater_Horizon_offshore_drilling_unit_on_fire_2010.jpg

Deepwater Horizon brinner 2010


Behövs olja, kol och naturgas från Arktis?

Det som gör situationen än mer märklig är att det redan finns mer naturgas och kol på varmare breddgrader än vi rimligtvis kan elda utan att släppa ut så mycket koldioxid i atmosfären att jorden blir obeboelig. Det är bara för att oljebolagen inte skall gå ekonomiskt bakåt som de prospekterar efter nya fyndigheter i Arktis, inte för att mänskligheten egentligen behöver det som hittas. Det är bara oljan som vi har ett egentligt behov av, just nu, men med större satsningar på förnyelsebara energikällor försvinner även det behovet.


Vad händer med urbefolkningarna?

Runt norra ishavet finns många olika urbefolkningar. Inuiter på Grönland, samer i Norge och nentser i Ryssland är bara några exempel. Alla drabbas.

De olika folken har aldrig odlat något utan varit jägare och fiskare, ofta nomader med tamrenar. När bytesdjuren dör ut finns inte längre grunden för deras livsstil. När renarna dör ut kan inte folken som lever på tamrenarna klara sig heller. När grunden för det de kan överleva på utan stöd från staten försvinner från dem krossas även grunden för deras kultur. De förändras till turistobjekt eller tvingas flytta söderut där det finns möjlighet att ta ett vanligt jobb. Redan nu har urbefolkningen svårt att klara sig i en modern värld. I Sverige bor det t.ex. fler samer i Stockholm än i Norrland.

1-0.jpg

Same i Stockholm


Antarktis

Till skillnad från Arktis är Antarktis en riktig världsdel. Under isen finns berg och dalar. Det finns till och med en bergskedja med vulkaner och heta källor som går rakt över Antarktis.

Antarktis utan is

Eftersom det finns så mycket mer is på Antarktis än Arktis så påverkas Antarktis mindre av klimatförändringarna. Det finns egentligen bara två allvarliga faror: smältande shelfisar och utfiskning av krill.


Vad gör det om shelfisen försvinner?

Shelfis är is som börjar vid land men som sträcker sig långt ut havet. De vilar delvis på berggrunden så när de smälter påverkar de havsnivåerna på jorden. Till skillnad från packisen på Arktis som flyter fritt på ytan.

Det finns flera stora shelfisar på Arktis (se bild, ljusblå områden):

640px-Antarctic_profile_hg.png

När havsnivån höjs brytsisarna upp, isen smälter och havsnivån ökar litet mer osv. i en ond cirkel. Det är speciellt "Larsen C" som brutits upp bit för bit som oroar forskarna i nuläget. År 2017 lossnade ett isberg om var dubbelt så stort som Luxemburg från Larsen C och det var bara en bit av shelfisen.

Engelsk film om händelsen: https://www.theguardian.com/world/video/2017/jul/12/vast-iceberg-splits-from-antarctic-ice-shelf-video-explainer

Det är egentligen inte isen från shelfisarna som forskarna oroar sig för. Även om isbergen från de krympande shelfisarna är enorma, är förändringen av havsnivån ganska liten när de smälter. Däremot fungerar shelfisarna som en kork mot glaciärerna inne på själva Antarktis. Försvinner shelfisarna kan glaciärerna rinna rakt ut i havet. Det höjer snabbt havsnivåerna i alla jordens hav till katastrofala nivåer.

Antarctic-Peninsula-Ice-Shelves.png


Vad gör det om krillen försvinner?

I de kalla haven runt Antarktis finns ett litet kräftdjur som heter krill. De simmar runt i enorma stim och är den viktigaste födan för många djur runt Arktis, som pingviner och valar.

320px-Antarctic_krill_%28Euphausia_superba%29.jpg

Krill, ca 4-6 cm lång, som ett lillfinger

Forskarna vet inte riktigt varför, men de kan konstatera att när havstemperaturen stiger, försvinner krillen. Samtidigt fiskas stora mängder krill i haven runt Antarktis. Krillen används främst till hälsokost eftersom man tror att olja från krill sänker högt blodtryck, som är bidragande orsak till hjärtinfarkter och hjärnblödningar.

Kombinationen av högre havstemperatur pga växthuseffekten tillsammans med de stora fångsterna av krill riskerar att slå ut bestånden av pingviner och valar när deras mat försvinner. Mängden krill i havet utanför Antarktis har redan minskat med 80% sedan 1970-talet.

Krillen "dammsugs" upp av trålare som med den tekniken på kort tid kan tömma stora områden i havet på krill.

harvesting.jpg

Trålare som dammsuger upp krill


Källor

https://grist.org/article/polar-ice-is-lost-at-sea/?utm_content=buffer0f753&utm_medium=social&utm_source=facebook.com&utm_campaign=buffer

http://barentsobserver.com/en/arctic/2014/11/expert-predicts-ice-free-arctic-2020-un-releases-climate-report-04-11

https://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/polar-bears-across-the-arctic-face-shorter-sea-ice-season

http://mashable.com/2015/09/08/starving-polar-bear-photo/#cgRVTZ38ikqf

http://news.nationalgeographic.com/news/2012/01/120106-harp-seals-global-warming-sea-ice-science-environment/

http://www.greenpeace.org/international/Global/international/publications/climate/2016/This-Far-No-Further.pdf

https://www.sciencerecorder.com/news/2016/11/17/retreating-sea-ice-caused-80000-reindeer-starve/

http://www.ens-newswire.com/ens/mar2010/2010-03-26-01.html

http://www.dn.se/nyheter/varlden/lastfartyg-genom-nordostpassagen/

http://e360.yale.edu/feature/cargo_shipping_in_the_arctic_declining_sea_ice/3056

http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article11244724.ab

https://championsforcetaceans.com/tag/seismic-testing/

https://www.theguardian.com/world/2017/jul/12/giant-antarctic-iceberg-breaks-free-of-larsen-c-ice-shelf

https://www.theguardian.com/environment/2018/feb/14/decline-in-krill-threatens-antarctic-wildlife-from-whales-to-penguins

http://www.krillfacts.org/1-krill-facts-center.html


Bildkällor

Nordpolen utan is: wattsupwiththat.files.wordpress.com/2015/02/clip_image010_thumb2.jpg

Albedo: www.sciencebuzz.org/sites/default/files/images/ill_maps-Albedo-Effect.jpg

Isbjörn äter unge: /i.dailymail.co.uk/i/pix/2009/12/08/article-1234066-07838B78000005DC-322_634x422.jpg

Sälunge: prime.peta.org/wp-content/uploads/2009/03/seal-pup-white.jpg

Sälslakt: protectallwildlifeblog.files.wordpress.com/2016/04/1.jpg

Död ren: siberiantimes.com/upload/information_system_40/1/4/1/item_1414/information_items_1414.jpg

valslakt: assets.careerspot.com.au/files/news/slaughter2.jpg

Trålare: www.wizardofadsatlantic.com/overfishingalongwesta009.jpg

Ringnot: www.whitbyseaanglers.co.uk/wp-content/uploads/purse-seining.jpg

Bottentrål: www.penobscotmarinemuseum.org/pbho-1/sites/default/files/collection/Otter%20Trawl%20Net.jpg

Nordostpassagen: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/86/Sevmorput%27.jpg/481px-Sevmorput%27.jpg

Nordvästpassagen: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Northwest_passage.jpg/640px-Northwest_passage.jpg

Exxon Valdez: 66.media.tumblr.com/71ff1137bfb510a606cb5dbfacf05013/tumblr_nlqoz2mO0d1r65o3qo2_1280.jpg

Lastfartyg: www.stenanorthernsearoute.com/wp-content/uploads/2013/09/stena_poseidon_going_thru_ice_3787-563x565.jpg

Oljereserv i norr: si.wsj.net/public/resources/images/MK-AU441_SNOEHV_NS_20090212185620.gif

Sprängning: championsforcetaceans.files.wordpress.com/2013/04/seismic.jpg

Bogserbåtar: www.financialpost.com/news/cms/binary/3795162.jpg

Deepwater Horizon: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9d/Deepwater_Horizon_offshore_drilling_unit_on_fire_2010.jpg/800px-Deepwater_Horizon_offshore_drilling_unit_on_fire_2010.jpg

Same i Stockholm: docplayer.se/docs-images/13/39715/images/1-0.jpg

Antarktis utan is: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/dc/Antarctica_Without_Ice_Sheet.png

Shelfis: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/f/f2/Antarctic_profile_hg.png/640px-Antarctic_profile_hg.png

Larsen C: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/67/Antarctic-Peninsula-Ice-Shelves.png

Krill: upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c7/Antarctic_krill_%28Euphausia_superba%29.jpg/320px-Antarctic_krill_%28Euphausia_superba%29.jpg

Krillfiske: www.udoschoicekrill.com/images/harvesting.jpg


Åter till geografibokens register