Skillnad mellan versioner av "Von Thünens isolerade stat"

Nuvarande version från 24 april 2012 kl. 12.54

Passar bäst till år 9 eller geografi 1/A i gymnasiet.

Von Thünen

En gång för länge, länge sedan (1783-1850) bodde en man i norra Tyskland som hette Johann Heinrich von Thünen. Han var välutbildad och duktig i bl.a. matematik och ekonomi. När han reste omkring och såg olika städer såg han också att de var uppbyggda på liknande sätt trots att det inte fanns något direkt samband mellan dem. Utifrån de tankarna skapade han en ny teori, en matematisk modell som fick namnet "von Thünens modell", eller "von Thünens isolerade stat" och som används än idag med vissa justeringar.

Förutsättningar

Han utgick ifrån en ”idealiserad stad” och ”idealiserad stat” dvs. en stad som ligger i ett land som egentligen inte finns på riktigt men som passar modellen till 100%. Enligt de tankarna var en stad i ett land uppbyggd på följande sätt.

• Staden är uppbyggd mitt i ett land som inte har kontakt med andra länder.
• Runt staden finns det bara vildmark.
• Landet är helt platt och saknar berg och floder.
• Hela landet har samma klimat och man kan odla växter lika bra överallt.
• Bönderna fraktar sina varor direkt till staden med hjälp av vagn och dragdjur, det finns inga vägar de går på.
• Bönderna gör vad de kan för att få ut så stor vinst på sina skördar som möjligt.

Med hjälp av sina matematiska kunskaper skapade han sedan en ny matematisk funktion. Transportkostnaden var baserad på hur långt det var mellan bönderna och den marknad där de kunde sälja sina varor, och varans värde baserad på hur dyrt det var att hyra marken de odlade på. Kom ihåg att på den här tiden, i Tyskland, var det vanligt att några få personer ägde all jordbruksmark som de sedan hyrde ut till fattiga bönder.

Om man bodde nära staden, där marknaden fanns och där man kunde sälja sina varor, var markpriset högt eftersom många ville bo där. Långt från staden var markpriset lågt men istället blev transportkostnaden hög vilket innebar att bodde man långt från staden lönade det sig att odla grödor man kunde lagra en längre tid så att man kanske bara behövde åka till marknaden en gång per år (om man odlade vete) istället för varje vecka (om man odlade frukt grönsaker).

Utifrån den matematiska modellen kunde han se att varje stad egentligen bestod av fyra cirklar inuti varandra.

På bilden till höger är staden den svarta pricken i mitten.

• Närmast staden, i det vita fältet på bilden, odlades frukt och grönsaker, där hade man även kor. Detta eftersom den sortens produkter är känsliga och kan inte lagras särskilt länge. Mjölken blir sur och frukten skämd ofta efter bara en dag i solen.

• I nästa ring, den ljusgröna på bilden, fanns timmer och trä för att göra upp eld. På den här tiden var timmer viktigt när man byggde hus och i princip all matlagning skedde på spisar man eldade i. Timmer och ved är tungt och man ville inte frakta det alltför långt eftersom priset måste hållas lågt. Att transportera stockar och ved långa sträckor med häst och vagn skulle tvinga upp priset till orimliga nivåer.

• Inom den tredje ringen, den gula på bilden, fanns odlingar av säd (vete, korn, råg, havre) men även rotfrukter som kålrötter och rovor. Säd och rotfrukter kan lagras lång tid och har mycket lägre vikt än ved och blir billigare än ved att transportera långa sträckor.

• I den fjärde, yttersta ringen som är röd på bilden fanns köttboskap, grisfarmar och liknande. Djur är bra eftersom man kan ta dem med sig levande in till staden för slakt inne i staden vilket ger låga transportkostnader.

• Bortom den fjärde, yttersta, ringen fanns vildmark. Det som är blågrönt på bilden. Området är för långt bort ifrån staden för att man skall kunna odla någonting där. Transportkostnaderna skulle bli högre än vinsten vid försäljning inne i staden.

Verkligheten ser naturligtvis annorlunda ut. Vägar och järnvägar ändrar ringarnas form. Kontakt med andra länder, t.ex. vid köp av olja, gör att vissa städer är mer lämpade än andra för en viss vara. Naturliga förutsättningar som berg, floder, stenig jordbruksmark osv. gör att ringarnas former deformeras. Men ändå, teorin stämmer ganska bra än idag.

Nutid

Om man ser hur städer i Europa ser ut i nutid stämmer fortfarande modellen någorlunda.

Ring ett stämmer bra. Än idag finns växthus och trädgårdar där man odlar färska frukter och grönsaker, och ofta liknande produkter som blommor, nära stadens centrum just eftersom konsumenterna gärna betalar litet extra för färska produkter. Däremot är det vanligare att mjölkkor finns nära mejerier, oavsett var mejerierna finns.

Ring två, med virke och ved, har ändrat sig sedan 1800-talet. Numera har vi olja, kol och kärnkraft som ger oss energi och vi bygger hus av betong. Oljedepåerna ligger oftast i anslutning till hamnar eftersom olja främst transporteras på haven. Kärnkraftverken ligger en bra bit från stadskärnorna eftersom elström skickas i elledningar numera och då blir avståndet mellan staden och kärnkraftverket inte viktigast.

Ring tre stämmer vanligtvis bra än idag.

Ring fyra är mer kopplad till var slakterierna finns. Vi låter inte längre djuren gå till marknaden själva utan vi fraktar dem med lastbil till slakteriet och sedan skickas köttet med lastbil till städerna, vilket innebär att det än idag är viktigt att det inte är för långt mellan staden och slakteriet.

Titta på en karta över din egen stad och fundera över:

• var finns det handelsträdgårdar?
• var finns bensinmackar eller oljedepåer? Finns det någon brädgård?
• var ligger det fält med säd?
• var ser du köttdjur (biffkor, får osv.) beta?

Zonmodellen

Det finns en alternativ modell (skapad av Burgess 1925) som man kan använda sig av när man tittar på större städer som t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö. Då pressar man in hela staden i von Thünens ringmodell.

• Pricken i mitten blir centrum i staden där man främst hittar butiker, banker, försäkringsbolag osv. Det område där skyskrapor byggs eftersom markkostnaden är högst.
• Innersta ringen (vit) blir det område där man hittar butiker och bostadsområden för rikare människor. Fram till för ca 30 år sedan byggdes fabrikerna här.
• Nästa ring (mörkgrön) blir där man hittar arbetarklassen, vi kallar det för innerstaden.
• Nästa ring (gul) är där man främst hittar villaområden där de litet rikare bosätter sig. Vi kallar det för förorterna.
• Yttersta ringen (röd) blir "pendlingsavstånd" och där man hittar "sovstäder". Det är här vi hittar de sk. miljonprograms-hyreshusen med stora sociala problem. Numera är det vanligast att man hittar fabrikerna i sk. industriområden i den här zonen.

Även om du inte bor i någon storstad i Sverige kan du ändå fundera över om inte zonmodellen kan passa även där du bor. Fundera på hur det ser ut i centrum, var finns det mest butiker och var hittar man industrier och verkstäder. Var finns områden med insatslägenheter, var bor folk i villor och var hittar man hyreshusen.

Källor

http://en.wikipedia.org/wiki/Johann_Heinrich_von_Th%C3%BCnen

http://en.wikipedia.org/wiki/Concentric_zone_model

Bild på von Thünen cirklar från Wikimedia

Åter till geografibokens register