Hur färgade vikingarna kläderna?

Klart färgade kläder visade att man var rik

Vikingarnas kläder visade hur rik och mäktig man var. Hade kläderna starka färger signalerade det att ägaren var en rik kvinna eller man. Fattiga människor hade inte råd att köpa de bästa färgämnena, eller den tid det tog att färga stora mängder ull i riktigt klara färger.

Garnet till vikingarnas kläder färgades i en mängd olika nyanser. För att få fram olika nyanser krävs tre grundfärger: gult, rött och blått. Genom att blanda de färgerna går det att få fram alla andra färger.

Härvor med garn färgat på vikingatida vis

Vitt ylletyg fick man genom att använda ull från vita får.

Svart tyg fick man fram genom att använda ull från svarta får. De är egentligen mörkbruna. Sedan färgade man garn av den mörkbruna ullen med mörkblå färg. Slutresultatet blev ett blåsvart ylletyg, så mörkt att det såg svart ut för ögat.

Tyg av lin är svårt att färga. Det enda färgämne från vikingatiden som fäster bra på linnetyg är blåfärg från vejde. Oftast fick linnetyget förbli ofärgat och gulbrunt eller så blektes det. Man blekte tyget genom att lägga det i ett bad av urin eller lut under flera veckors tid och efter det solblektes tyget tills det blev vitt. Det tog lång tid och vitt linnetyg ansågs särskilt värdefullt.

Färgning med björklöv

När man analyserat tygrester från vikingatiden har man sett att följande växter användes till färgning av tyg.

Blått

Vejde (Isatis tinctoria - blad) ger en vacker blå färg som är omständlig att få fram.

Rött

Vitmåra (Galium boreale - rötter) ger en kopparröd färg, liknande en riktigt rödhårig människas hår.
Krapp (Rubia tinctorium - rötter) ger klarrött, men växer inte i norra Europa.
Vägglav (Xanthoria parietina - hela laven) ger purpurfärg (blå/röd).

Gult

Inga tygfynd från vikingatiden visar vilka växter som användes till gul färg. Växter som troligen använts, även om det inte är bevisat, är: ljung (Calluna vulgaris = gult), färgreseda (Reseda luteola = klargult) och färgginst (Genista tinctoria = gult).

Innan man färgade garnet lades det i blöt tillsammans med alun. Det gjorde man för att färgen inte skulle försvinna när kläderna tvättades. Växten plattlummer (Diphasium complanatum, fridlyst numera) ger samma effekt som alun.

Gryta för färgning