England och vikingatidens början

Lindisfarne Castle, som skulle skydda klostret mot anfallare från fastlandet.

År 703 e.vt. plundrade norska vikingar norra Englands rikaste kloster, i Lindisfarne. Var det en slump? Naturligtvis inte. Nordmän hade handlat med folk i kustbyarns under lång tid. Byar hade plundrats av nordmän förr. Nordmän hade antagligen passerat den ö där klostret fanns vid många tidigare tillfällen och konstaterat att det rika klostret var helt oförsvarat mot havet.

Vi räknar vikingatidens början från plundringen av Lindusfarne. Inte för att det var första gången vikingar plundrade gårdar längs kusten, utan för brutaliteten. Allt av värde stals. Yngre munkar togs som slavar. Resten slogs ihjäl. De byggnader som var av trä brändes. Slutligen seglade nordmännen iväg med ett obeskrivligt rikt byte. Det var en plundring som lockade fler att ge sig på kloster, sedan hela byar, slutligen hela städer. Från norr kom norska vikingar. Från öster och söder kom danska vikingar. Flottor med över hundra skepp hjälptes åt att ge sig på välförsvarade städer samtidigt som England var uppdelat i små kungadömen där ingen enskild kung var tillräckligt stark för att stå emot vågen av plundrande nordmän.

Till en början plundrade vikingarna på somrarna. De gav sig iväg efter att fälten såddes på våren och återvände innan det var dags för skörden på hösten. Men snart insåg de fördelarna med att stanna över vintern.

Med tiden fanns det vikingahövdingar som tyckte det var bättre i England än hemma i Danmark och Norge. De blev kvar över vintern och plundrade områden allt längre in i England. De tog över erövrade byar eller grundade nya egna. På det viset skapades ett stort område i centrala England som styrdes av vikingakungar under dansk lag. I folkmun kallades området för "Danelagen".

Danelagen, som styrdes av vikingar

Att det verkligen var vikingar som kom för att bosätta sig blir tydligt när arkeologerna DNA-undersökt skelett från kvinnorna i vikingagravarna och funnit att de kom från Norden. Det bevisar att hela vikingafamiljer flyttade till England.

Samtidigt upptäckte arkeologerna att fler kvinnogravar än väntat innehöll svärd, spjut och brynjor. Något som kan bekräfta legenderna om kvinnor som slogs tillsammans med männen.

Med tiden började bråken mellan de nordiska vikingakungarna bli allt allvarligare. Danelagen blev inte lika viktig att försvara som hemlandet. Samtidigt gick de engelska kungarna ihop mot vikingarna i England.

De nordbor som bosatt sig inom Danelagen fick två val. Endera flyttade de hem till de nordiska länder deras familj utvandrat från. Eller så gick de över till kristendomen, betalade skatt till Englands kung och ställde upp i den engelske kungens armé vid krig.

York, Vikingarnas viktigaste stad, erövrades 954. Danelagen upphörde år 1002 och i samband med det började kung Aethelred förfölja ättlingarna till vikingarna.

Stamford Bridge, nutid

Vikingarna slutade inte med attackerna längs Englands kuster. Den sista stora attacken kom år 1066 när en vikingahär blev besegrade vid Stamford Bridge i norr av kung Alfreds män.

Samma engelska trupper marscherade sedan snabbt söderut efter striden för att möta en armé av normander som stigit iland vid staden Hastings i söder, men där förlorade kung Alfred.

Normanderna var det sista folk som erövrade England. De var dessutom vikingaättlingar, så man kan säga att det var vikingar som erövrade England. Nästan. Vikingatiden slutar efter slaget vid Hastings.

Bayeuxtapeten visar slaget vid Hastings 1066.