Vad var en sköldmö?

En sköldmö var en kvinna som levde som en vikingakrigare. Klädd i brynja, med sköld på armen och spjut eller svärd i hand stod hon axel vid axel med männen för att anfalla fiender eller försvara sitt folk mot inkräktare. Frågan är om sköldmön bara funnits i sagorna eller om hon funnits på riktigt.

Är sköldmö något påhittat?

Det som främst talar emot att det skulle ha funnits krigarkvinnor bland de stridande männen är den tydliga uppdelningen mellan manligt- och kvinnligt bland alla de germanska folken i norra Europa. Mannen agerade utanför hemmet. Kvinnan härskade i hemmet.

Skulle en man till exempel bli sedd mjölkandes en ko skulle han vara utskämd för evig tid. Om en man blev upptäckt när han klädde sig i kvinnokläder, eller om en kvinna klädde sig i byxor, var det tillräckligt för en skilsmässa. När reglerna i samhället så tydligt pekade ut vad som var accepterat som ett kvinnligt beteende fanns ingen plats för kvinnor som valde att göra som männen gjorde. Att kvinnor tagit till vapen för att försvara familjen när ingen man gjorde det finns beskrivet, men att kvinnor skulle ha slagits som vikingakrigare saknar bevis.

Fanns Sköldmöer på riktigt?

När man undersökt vikingagravar har arkeologer ofta haft svårt att avgöra om ett tusen år gammalt skelett varit manligt- eller kvinnligt. Det har varit enklare att se på gravgåvorna och avgöra kön efter det. Till exempel:

Svärd = mansgrav
men nålar och sax =
kvinnograv.

På senare år har arkeologer omvärderat tidigare funna skeletten med DNA-teknik. Då har de upptäckt att en stor andel av gravarna med svärd och brynjor som gravgåvor, som tidigare klassats som mansgravar, innehållit kvinnoskelett.

Vad finns det för bevis?

Vi vet om att i alla fall i en strid i öst år 971 e.vt. förlorade vikingarna, varjagerna, och de dödades. När de bysantinska segrarna plundrade kropparna upptäckte de att många av de döda krigarna var kvinnor.

När slaget om Bråvalla beskrivs står det att de tre kvinnorna Visna, Hed och Veborg ska ha anfört ytterligare trehundra sköldmöer i strid och Veborg ska ha dödat krigaren Soti och sårat den berömde Starkad.

Prinsessans Thornbjörg i ”Rolf Götrikssons saga” ägnar sig åt strid och andra sysslor som anses manliga så till den milda grad att hon kallas för ”kung Thorberg”.

I den isländska sagan ”Gisle Sursons saga” slutar det med att Gisles fiender kommer för att döda honom. Hans hustru Aud drar då ett eget svärd och kämpar vid makens sida.

Vad är sant och vad är falskt? Det är svårt att veta när vi bara har sagorna som källor. Kvinnor förekommer ofta på slagfältet i sagorna. Endera i form av människor eller gudaväsen. Tanken att en kvinna kunde slåss som en man var inte främmande.

När vikingarna blev kristna ändrades kvinnornas roll. Det blev mer uttalat att de skulle stanna i hemmet och tanken på stridande kvinnor blev orimlig.