Andra världskriget, Rättegångarna i Nürnberg och Tokyo 1946-48

Efter kriget skulle de som började kriget ställas inför rätta för sina brott. I Italien var Mussolini redan dödad och fascisterna hade dömts inom landet. Problemet som var kvar gällde Tyskland och Japan. Kriget hade drabbat stora delar av världen. Vilket lands lagar skulle de dömas efter?

Nürnbergrättegångarna, På första raden sitter från vänster: Göring, Hess, Ribbentrop och Keitel. På andra från vänster: Dönitz, Raeder, von Schirach och Sauckel.

Nürnbergrättegångarna

De allierade valde den tyska staden Nürnberg för att sätta upp en krigsförbrytardomstol. Dels för att staden var relativt oskadad trots de allierades bombmattor över Tyskland. Dels för att staden var viktig för nazistpartiet före kriget när de höll sina partidagar i just Nürnberg.

Partidagarna i Nürnberg 1934

USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen, de fyra segrarnationerna, utsåg varsin domare och varsin chefsåklagare. De åtalade fick varsin advokat. Världen skulle få se att allt gick rätt till. Det skulle bli en demokratisk rättegång. Eftersom olika länder hade olika lagar och olika straff för brott som begåtts enades man om tre olika brott och dömde nazister och höga militärer efter dem istället för efter nationella lagar:

• Brott mot freden. Det inbegrep Tysklands anfallskrig från 1 september 1939 och framåt.
• Krigsförbrytelser. Det inbegrep brott mot internationella avtal om hur krigsfångar och civila ska behandlas under krig. Krigsfångar och civila hade mördats, deporterats och tvingats till slavarbete av tyskarna.
• Brott mot mänskligheten. Det inbegrep förintelsen, utrotningen av bland annat judar och romer.

Rättegången för de ledande tyskarna pågick i nio månader. 240 vittnen kallades in. De åtalade var 21 stycken och mer än hälften dömdes till döden genom hängning. De två viktigaste nazisterna som dömdes var Hitlers närmaste man Hermann Göring och Tysklands utrikesminister Joakim von Ribbentrop.

Detta var inte alla nazister. Många hade lyckats fly från Tyskland före krigsslutet, främst till Sydamerika men även till Mellanöstern. Några ledande nazister hade tagit självmord hellre än att de blev infångade.

Adolf Eichmann, flydde till Sydamerika men fångades in av Israels underrättelsetjänst 1961.
Han fördes till Israel där han fängslades, dömdes till döden och avrättades för brott mot mänskligheten.

Efter den första, stora, rättegången fortsatte andra rättegångar mot mindre betydelsefulla nazister, militärer, domare, bankirer, företagsägare osv. Alla fälldes inte. Filmaren Leni Riefenstahl som gjorde propagandafilmer för nazisterna före kriget var en. En annan var Hjalmar Schacht som var riksbankschef före kriget och var med om att grunda företaget IG Farben, som tillverkade giftgasen till koncentrationslägren.

Hermann Göring

Hermann Göring var den viktigaste nazistiska ledaren de allierade fångade in levande. Hans rättegångsförhandlingar var långa och ledde till dödsstraff. Kvällen innan tog han livet av sig inne i sin cell med hjälp av en insmugglad giftampull. Under tiden ha satt fängslad gav gav han flera intervjuer varav en blivit extra känd. Under intervjun tillfrågades Göring om hur det hade varit möjligt att få med sig Tysklands befolkning i ett krig. Göring svarade:

“Vanliga människor vill naturligtvis inte ha ett krig. Varför skulle någon fattiglapp på en bondgård vilja riskera sitt liv i ett krig där det bästa han kan hoppas på är att få komma hem igen i ett stycke?

Ingen vill ha ett krig. Inte ryssar, inte engelsmän och inte heller tyskar, men det är trots allt landets ledare som bestämmer.

Det gör detsamma om det är en demokrati, en fascistisk diktatur, en republik eller en kommunistisk diktatur, det är alltid en enkel sak att få folket med sig. Det har ingen betydelse om folket egentligen har något att säga till om eller inte, de kan alltid fås att följa ledarna.

Det är enkelt. Det enda du behöver göra är att få folket att tro att landet är under attack, anklaga fredsivrarna för att sakna fosterlandskärlek och sedan skapa en hot utifrån.

Det går alltid lika lätt, oavsett land”'

(Originaltext: https://www.goodreads.com/quotes/33505-why-of-course-the-people-don-t-want-war-why-should )

Görings kropp efter självmordet

Rättegångarna i Tokyo

Rättegången i Tokyo, domarna till höger, åtalade till vänster

Precis som Tysklands ledare dömdes i Nürnberg dömdes de japanska ledarna i Japans huvudstad Tokyo. Man hade tagit intryck av Nürnbergrättegångarna som påbörjats tidigare, och följde ungefär samma procedurer i Tokyo. Där dömdes de japanska ledarna efter samma brott som de tyska: brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Inte mindre än elva länder skickade domare och åklagare till rättegången: Australien, Kanada, Kina, Frankrike, Brittiska Indien, Nederländerna, Nya Zeeland, Filippinerna, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. Japanernas advokater kom från både USA och Japan.

Totalt 28 politiker och höga japanska militärer åtalades. Bland brotten fanns Dödsmarschen i Bataan, slakten på Manillas civilbefolkning i slutet av kriget, experiment som japanska läkare utfört på krigsfångar från USA och andra allierade länder. Sju dömdes till döden genom hängning. Ingen blev friad utan övriga fick olika långa fängelsestraff, som längst 20 år.

Efter de första rättegångarna hölls andra för ungefär 5700 mindre viktiga japaner, varav 984 dömdes till döden genom hängning.

Hideki Tojo, Japans premiärminister och militär ledare under kriget, avrättades 1948

Hideki Tojo, Japans premiärminister och militär ledare under kriget, avrättades 1948

Sovjetunionens rättegångar 1949 och Enhet 731

Enhet 731 där japanerna experimenterade med dödliga sjukdomar

Sovjetunionen höll egna rättegångar för de japaner som fängslades i Manchuriet i slutet av kriget. Främst de japanska forskare i laboratoriet Enhet 731 som utfört experiment med dödliga, smittsamma sjukdomar på krigsfångar. Några av forskarna hade hunnit fly till amerikanerna innan Sovjets trupper nådde fram. De forskarna benådades för alla sina brott av amerikanerna i utbyte mot laboratoriets samlade forskningsresultat kring sjukdomarnas spridning och hur de kan användas i krig.

De som inte dömdes

Rättegångarna har fått utstå skarpkritik efteråt. En orsak var att alla domare och åklagare var utsedda av segrarmakterna. En annan orsak var att inget av de brott de allierade kan anses ha gjort sig skyldiga till fanns med. Det var bara den förlorande sidan i kriget som dömdes. Några handlingar de allierade hade kunnat dömas för är: napalmbombningarna av Hamburg och Dresden, Napalmbombningarna av japanska städer, främst Tokyo. Användandet av atombomber mot städer utan militär betydelse som Hiroshima och Nagasaki, där i princip alla som dödades var civila. Interneringslägret Manzanar i USA där amerikaner med japanskt släktskap stängdes in under krigsåren under förhållanden lika otäcka som många tyska koncentrationsläger.

Hamburg efter bombningarna och Mr Miyagi i filmen "Karate Kid" vars fru och son dog i Manzanar i filmen

Jakten på krigsförbrytare

Simon Wiesenthal, ökänd judisk nazistjägare under 1950-80 talen

Långt efter rättegångarnas avslut har olika länder fortsatt att jaga krigsförbrytare. Några, som Adolf Eichmann, upptäcktes i andra länder och kidnappades till rättegångar i t.ex. Israel. Speciellt Simon Wiesenthal är en man som gjort sig känd för att söka upp före detta nazister i olika länder. Andra,, som Auschwitz läkare Joseph Mengele, som gärna experimenterade på tvillingbarn, levde resten av livet utomlands utan att någonsin dömas för de brott de begick.

Ända in på 2000-talet har fd. nazister sökts upp och åtalats, men numera drar det nästan ett löjes skimmer över rättegångarna då de som var med börjar bli över 90 år gamla och ofta så dementa att de inte kommer ihåg vad de gjort, och så sjuka att de inte klarar en rättegång av hälsoskäl.

94 år gamle Johann Rehbogen stod åtalad 2018 i Münster för brott han begick som lägervakt, som tonåring

Källor

1900-talet, vår tids historia i ord och bild,band 14 och 15, Bokfrämjandet 1976.

https://history.state.gov/milestones/1945-1952/nuremberg

https://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-5391570,00.html

Bildkällor

Alla bilder från Wikimedia Commons utom

Johan Rehnbogen: images1.ynet.co.il/PicServer5/2018/11/07/8868446/8868402099993980549no.jpg

Mr Miyagi: vignette.wikia.nocookie.net/thekaratekid/images/6/63/Unknown-1.jpeg