Grekland, Minoerna

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

Anpassad för mellan- och högstadiet


Karta över minoernas Kreta, engelsk text. Röda punkter visar var palatsen låg.

För drygt 5-6000 år sedan kom de första bosättarna till ön Kreta. Det var en bedrift. De var tvungna att segla över öppet hav och ha med sig husdjur, boskap, brödsäd och dricksvatten för den långa färden.

När vi talar om den "minoiska" kulturen på Kreta brukar vi tala om den tid som var senare, drygt 2000 f. Kr. De kallade inte sig själva för minoer utan det är vi i vår nutid som döpt perioden efter kung Minos som härskade i sitt palats i Knossos under den här perioden. Vi vet att han fanns eftersom han är omnämnd i sagorna om minotauren i labyrinten under palatset i Knossos.


Innehåll

Vad levde minoerna av?

Minoisk koppartacka.

Minoerna levde på jordbruk och handel. Kreta blev en mittpunkt i ett nätverk av handelsrutter i östra Medelhavet där metaller som guld och koppar, saffran, elfenben, ädelstenar, keramik, tyger, olja, och vin bytte ägare i hamnar från Egypten i söder upp till grekiska fastlandet i norr. Speciellt handeln mellan Mesopotamien i öster och Egypten i söder betydde mycket för minoernas utveckling eftersom minoerna tog emot och förmedlade nya intryck och idéer från båda civilisationerna. På den här tiden var Mesopotamien och Egypten världens två mäktigaste supermakter. Till sin hjälp hade minoerna sina fartyg. De var byggda för att klara både handel och strider mot fientliga fartyg. Precis som vikingarnas fartyg nästan 2000 år senare drevs minoernas fartyg framåt med hjälp av både segel och åror.


Hur var livet på Kreta?

Bull-leaping.jpg

Den berömda tjurmålningen från palatset i Knossos.

På minoiska målningar har kvinnorna ljus hudfärg och män mörkbrun.


Boxningsmatch

Det verkar ha varit ett behagligt liv. Det fanns mycket mer skog på Kreta på den här tiden jämfört med nu och förutom de husdjur människorna tagit med sig till ön fanns hjortar, kaniner och andra vilda djur där. Skogarnas cypressträd gav virke och timmer till alla de fartyg man byggde på ön.

Det mesta tyder på att minoerna styrdes av kvinnor. Det verkar som att drottningar var vanligare än kungar, gudinnor vanligare än gudar, prästinnor vanligare än präster osv. Även när män och kvinnor avbildas på samma plats har alltid kvinnorna en mer betydande roll. Det verkar ha haft en fredlig inverkan. Det finns ytterst få spår av vapen från den här tiden och inga palats eller viktigare byggnader var skyddade av murar. Kort sagt, ingenting tyder på krig eller maktkamper.

Vi vet att minoerna uppfann ett skriftspråk som man tyvärr inte lyckats tyda. Forskarna kallar det "linear A". Om man bara lyckas tyda det kommer vi att lära oss så mycket mer om minoerna. Vi vet att även den enklaste bonde levde i hus som var så stora att de hade många rum och att svält verkar ha varit okänt. Hela naturen på Kreta var som ett enda stort skafferi.

Minoerna var förtjusta i idrott och från väggmålningar har man sett att både boxning och olika akrobatiska sporter med levande tjurar inblandade var populära.

Ett utmärkande drag i kvinnornas klädsel var att de inte täckte brösten trots att de bar långa kjolar som gick ända ner till marken, men varför det var så vet vi inte.


minoan%25252520board.jpg

Minoiska kvinnor umgås, nutida tolkning


Vad åt man?

Maten baserades på vete och korn som man åt i form av bröd, gröt eller välling. Till det hade man annat som fikon, honung, oliver och olika baljväxter (bönor, ärtor osv). Naturligtvis drack man vin till maten. Köttet kom från grisar, kor, får och getter, men även från det man jagade som t.ex. hjortar. Dessutom åt man fisk och skaldjur från havet. De första hästarna kom inte till ön förrän runt 1600 f.Kr.


Hur slutade det?

Minoiska handels- och stridsfartyg.


Runt 1400 f. Kr. bröt samhället samman. Forskarna vet inte säkert hur eller varför. Det man vet är att byarna drabbats av bränder, det finns gravar med människor som dött i strid och mängden vapen och rustningar ökar dramatiskt. Förr trodde man att minoernas fall berodde på att vulkanen Thera drygt 10 mil norr om Kreta fick ett våldsamt utbrott som ödelade ön, men nyare forskning visar att det är mer än 100 år mellan Theras utbrott och minoernas fall. Istället tror forskarna att Kreta drabbats av jordbävningar som skadade samhället. Ungefär samtidigt har krigiska folk kommit norrifrån och plundrat det som varit kvar och krossat det lilla öimperiet i grunden. Man misstänker att det folk som var ansvariga för plundringen kom från Mykene.

Källor

Människans historia. Encyklopedin, band 6, Göran Burenhult 1993 ISBN 91-7119-716-8

Minoans: Life in Bronze Age Crete, Rodney Castleden, 1990, ISBN 0-415-04070-1

http://www.indepthinfo.com/history-ancient/minoan-culture.htm


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons utom:

Bild på minoiska kvinnor: 4.bp.blogspot.com/-XwftnxCX2jU/UJnYfmdLPRI/AAAAAAAAAMc/O55ANMHE-L0/s1600/minoan%25252520board.jpg


Åter till historiebokens register,

Personliga verktyg