Kina (200 f.kr - 200 e.kr.)

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

(Lämpar sig bäst för högstadiet)

Kinas historia är lång och spännande och tyärr alltför ofta bortglömd i läroböckerna. Då Kina blivit ett av de viktigaste länderna i världen vad det gäller ekonomin och med tanke på att var sjätte människa på jorden är kines borde man lära sig litet mer om Kina historia i skolan. Här är landets historia runt år 0.


Innehåll

Qin, Kinas första kejsare

Kejsare Qin.
Kejsare Qin.

Fursten i riket Qin under Zhoudynastin, Qin Shi Huang, gick till attack mot sina grannar och besegrade dem en efter en. ”Han åt sina grannar som en silkesmask äter mullbärsträdets blad”, skrev en kinesisk historiker. År 221 f.kr. hade han besegrat alla andra furstar. Han kallade sig själv Shihuangdi, eller ”den förste enväldiga kejsaren”. Han blev den första kejsaren av Kina. Namnet Kina fick landet av just Qin.

Qin såg till att alla besegrade furstendömen blev utan furstar. Istället satte han personer som han själv litade på att styra furstendömena, som han på det viset förvandlade till provinser till sitt eget kejsardöme. Dessutom skickades en kejserlig ledare för militären och en kejserlig kontrollant till varje provins för att se till att det blev omöjligt att göra uppror mot kejsaren.

Soldaterna och muren

Kinesiska muren.
Kinesiska muren.

Under krigen mellan de olika furstendömena under slutet av Zhoudynastin hade flera furstendömen byggt murar för att skydda sina gränser. Kejsaren av Qin bygdde ihop dessa till en 3000 kilometer lång mur som han satte 500 000 soldater att bevaka så att man på det sättet skyddade Kinas norra gräns mot plundrande stammar. Detta var grunden för det som senare skulle bli den kinesiska muren. Dessutom byggdes ett nätverk av vägar mellan alla större städer i riket för att kejsaren snabbt skulle kunna skicka soldater mellan olika platser i riket. Han började använda hästar i sin här, både så att soldaterna red på dem, men även hästdragna stridsvagnar. Dessutom införde han långa spjut och svärd i sin armé för att göra soldaterna mer effektiva.

Qin skapade en gemensam lag för hela riket och en gemensam beskattning. Han införde standardiserad valuta, vikter och längdmått. Han bestämde hur det skrivna språket i Kina skulle vara och t.o.m. en standardiserad axellängd på kärror och vagnar. Däremot var han noga med vilka böcker som fanns tillgängliga. Han var motståndare både mot Konfucius lära och daoismen som Lao Zi predikade om. Därför beordrade kejsaren att deras skrifter skulle brännas. Det var bara legalisternas böcker han godkände och de slapp hamna på bokbålen.

Graven

Kejsaren av Qin lät bygga en enorm grav utanför huvudstaden medan han fortfarande levde. Det sägs att 700 000 arbetare sattes i tvångsarbete för att bygga den. I graven placerade han en armé bestående av 6000 krigare och hästar i naturlig storlek tillverkade i bränd lera (sk. terrakotta) som skulle skydda honom i livet efter döden. Varje figur är unik och alla har olika ansiktsdrag.

Terrakotta soldater.
Soldater av terrakotta som vaktar kejsarens grav.

Qin dör

Under sin tid som kejsare utsattes Qin för tre mordförsök av lönnmördare och det gjorde honom helt besatt av tanken att komma på ett sätt att få evigt liv. Det var under en resa på jakt efter en dryck som kunde ge evigt liv som han dog en naturlig död år 210 f.kr. Hans död var början på ett fem år långt inbördeskrig i Kina. Liu Ban, en man från folket som lett en serie bondeuppror mot Qin segrade och blev grundaren av en ny dynasti, Handynastin, som varade i 400 år.


Handynastin

Handynastin ärvde Qinimperiet med byggnader, slott, fort, murar och arméer. Man tog bort de mest stränga lagarna och produktionen ökade snabbt i landet. Från 100 f.kr. började man se till så att även vanliga människor med stor begåvning kunde gå i skolan, inte bara de rikaste, något som utvecklade ledningen av landet på ett bra sätt. Man skapade dessutom antagligen jordens mest effektiva jordbruk på den tiden. Det var nödvändigt för att ge mat till den snabbt växande befolkningen.

Handynastin.
Kina under handynastin.

Uppfinningar

Jordbävningsvarnare.
En kinesisk jordbävningsvarnare, nutida kopia.

Hankineserna tillverkade maskiner som drevs med vattenkraft. De försåg båtar med roder, något man inte hade i Europa förrän under medeltiden. Hankineserna uppfann kompassen som i sin enklaste form var en träbit med en bit magnetiskt järn som flöt omkring i en skål med vatten. Man kallade uppfinningen för ”den sydpekande fisken”. Man försåg dragdjur med en dragsele istället för att lägga seldonen runt halsen på hästen eller oxen, vilket gjorde att djuret kunde dra tunga laster utan att kvävas till döds. Man började att använda skottkärror. De kallades både träoxar och rullande hästar. De tillverkade parasoller och paraplyer av papper tillverkade av barken från mullbärsträd. Vanligt folk hade blå men kejsarens var röda och gula. Runt år 100 e.kr. föreslog Cai Lun, en ämbetsman, att man skulle krossa bark, rötter, tygtrasor och fisknät till en pappersmassa. Av den kunde man sedan tillverka papper som var överlägset allt man tidigare skrivit på. Zhang Heng, en astronom vid hovet, uppfann en jordbävningsdetektor som både visade åt vilket håll en jordbävning hänt och hur stark den var, så att man kunde skicka hjälpen åt rätt håll. Hankineserna ägnade sig dessutom åt avancerad matematik, astronomi och kemi.

Sidenvägen

Ruin vid sidenvägen.
Ett kinesiskt vakttorn längs sidenvägen i nutid.

År 139 f.kr. skickade kejsaren sin minister Zhang Qian till staden Fergana i nuvarande Uzbekistan för att köpa hästar. Ministern tillfångatogs av en nomadstam och följde dem i många år. När han sedan kom tillbaka till Kina hade han värdefulla kunskaper om folken i väster. De första kinesiska köpmännen begav sig till Centralasien 114 f.kr. Den handelsled de använde blev snart känd som sidenvägen och karavantrafiken tog fart. Kinesiska köpmän hade med sig siden, te och kryddor som de bytte mot guld, silver, glas, pärlor, pälsverk och andra lyxartiklar från Europa och andra länder långt väster om Kina. Karavanerna längs sidenvägen var möjliga eftersom man använde sig av kameler för att ta sig genom Takla Makan öknen och andra öknar på vägen.

Slutet

Hanimperiet kollapsade ca 200 e.kr. Orsaken var krig med andra länder samtidigt som det var maktkamp i hovet och bondeuppror i landet ledda av de som trodde på traditionella religioner som daoism. Allt detta sammantaget slet sönder hanimperiet. Än idag kan man ändå se inflytandet främst i språket. Man talade språket mandarin i hanimperiet och det är fortfarande det vanligaste språket som talas i Kina. Det är t.o.m. så att de kineser som talar mandarin kallar sig själva för hanfolket.


Källor

Bra böckers encyklopedi om människans historia, band 5, 1994. ISBN 91-7133-171-9

Levande Historia, Natur och Kultur SOL 2001 1998, ISBN 91-27-75823-0

http://en.wikipedia.org/wiki/Qin_Dynasty

Åter till historiebokens register,

Personliga verktyg