Åtgärder

Magmatisk berggrund

Från Skolbok

Stågehuvud

Röda granitklippor vid Stångehuvuds naturreservat, Lysekil


Magmatisk berggrund har alltid skapats genom att magma (flytande sten i jorden inre) eller lava (magma som vällt ut på jordytan) svalnat och blivit till sten igen.

Man delar upp magmatiska bergarter beroende på var de har stelnat.

  • Djupbergarter = har stelnat till djupt nere i jordens inre
  • Gångbergarter = magma har pressats upp i sprickor i jordskorpan och sedan har den stelnat
  • Ytbergarter = magma har strömmat ut på jordyten i form av lava och stelnat

Ibland kan samma magma eller lava skapa olika bergarter beroende på var de finns. Ett exempel är serien: gabbro - diabas - basalt

gabbro Basalt

Gabbro är grovkornig och svart medan basalt är finkornig och ljusare i färgen eftersom den innehåller mer ljus kvarts

Gabbro skapas långt nere i jordens inre och får rätt grova korn. Diabas bildas när samma magma som bildat gabbron pressas upp i sprickor och stelnar. Diabasens korn är grova långt ner men blir finare ju högre upp mot ytan den kommer. Basalt, slutligen, är samma magma som strömmat ut som lava på ytan. Den har kallnat snabbt i kontakt med vatten eller luft, och har därför väldigt små korn.

Vanligtvis är det så att magmatiska bergarter med grova korn svalnat långsamt i jordens inre och de med fina korn svalnat snabbt, vid ytan. Magmatiska bergarter har i princip aldrig någon bandning som bildar mönster i stenarna utan allt verkar ligga huller om buller i dem.

I Sverige är den vanligaste djupbergarten granit och den vanligaste gångbergarten diabas, av de magmatska bergarterna..


Källor

Physical Geography, Tom L. McKnight 6th ed. 1999, ISBN 0-13-950445-1

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/magmatiskabergarter.1605.html

Bohusläns geologi; Johan Berglund, Bohusläns museum 1989, ISBN 91 7686 072 8

Sveriges berggrund, broschyr från SGU 2017


Bildkällor

Alla bilder är från Wikimedia Commons.



Åter till geografibokens register