Åtgärder

Nordamerikas kolonisering

Från Skolbok

Urbefolkningen före Columbus

Nordamerika före Columbus. Stammar med röd text, vad de levde av beror på färg.

Hur många människor bodde i Nordamerika före Columbus? Det är det inte någon som vet. Inte på riktigt. Vissa forskare säger att det inte var mer än 10 000. Andra stannar vid 50 miljoner. Problemet är att koloniseringen tog sin början för så många hundra år sedan, att de som koloniserade Amerika var mer intresserade av att få bort urbefolkningen än av att studera den men främst är det så att den vita mannens sjukdomar var så dödliga för urbefolkningen. Smittkoppor var värst med en dödlighet runt 90% men även sjukdomar som influensa dödade många. Ofta spred sig sjukdomarna snabbare än de vita européerna färdades. Hela byar och städer kunde tömmas och stå tomma i ett århundrade. Då var det inte konstigt att européer antog att ingen bodde där, när de väl kom fram. Så var inte fallet före Columbus. All mark i Nordamerika användes av någon. Så många var urinvånarna.


Columbus och spanjorerna

George Catlin - Comanche Indians Chasing Buffalo - 1985.66.600 - Smithsonian American Art Museum.jpg

Comancher jagar bisonoxar från hästryggen,
hästar var utdöda sedan länge i Nordamerika innan spanjorerna kom

Nordamerikas kolonisering börjar egentligen med Columbus upptäckt av nya världen 1492. Det var spanjorer i jakt på guld som påbörjade koloniseringen. Både de stater som är Texas och Florida nu togs över av Spaniens kung, men sedan hände inte mycket mer än enstaka plundringståg in på ursprungsbefolkningens landområden. Från Mississippis utlopp och österut är det mesta oländig, tropisk djungel. Väster om Mississippi börjar slätterna och öknarna i Nordamerikas inre. Varken silver eller guld hittades och urbefolkningen var för stark för spanjorerna på 1500-talet. Det enda bra urbefolkningen fick ut av mötet var hästar, men det ska vägas mot de sjukdomar som drabbade Nordamerikas urbefolkning värre än digerdöden drabbade Europas befolkning under medeltiden.


Akadien 1604

Olika äppelsorter i Akadien

Östkusten började koloniseras av fransmännen redan 1604 när en koloni grundades vid Saint Mary’s Bay på Nova Scotia, i det som nu är Kanada. Det blev en lyckad koloni där franska nybyggare samarbetade med Mi'kmaq-stammen som bodde där innan. Blandäktenskap blev vanliga och kulturerna hos både fransmännen och Mi'kmaq blandades i den koloni som döptes till Akadien. Fransmännen tog med sig äppelträd från hemlandet och Akadien blev känt som den viktigaste platsen för äppelodling och cidertillverkning i Nordamerika.


Jamestown 1607

Längre söderut, i det som är Virginia i USA nu, grundades kolonin Jamestown 1607, döpt efter den engelska kungen James I som gav ett handelsbolag tillstånd att sätta upp en handelsstation. De första nybyggarna var inte bönder, utan överklass eller rika borgare. De kom inte för att grunda en koloni, utan för att söka efter guld och silver. Guld och silver finns främst längs Klippiga bergen, Anderna och deras utlöpare längs Nord- och Sydamerikas västkust. Spanjorernas kolonier låg längs de bergen så spanska skepp kom med jämna mellanrum till Europa, fullastade med guld och silver. Nybyggarna i Jamestown hoppades därför att de skulle hitta högar med guld och silver i den nya världen, högar de kunde samla ihop i säckar och åka hem till Europa med igen. Jamestowns första tid är något som bland annat visas i filmen "Pocahontas" av Disney.

Jakten på guld gjorde att nybyggarna inte ens försökte odla upp marken före vintern och de första åren drabbades de av svår svält som även ledde till flera dokumenterade fall av kannibalism. Vintern 1609-1610 överlevde till exempel bara 50 av de drygt 500 som bosatt sig i Jamestown. Först när nya skepp med: kolonisatörer, mat och utrustning kommit fram till Jamestown från hemlandet, tillsammans med några slavskepp från Afrika, började ursprungsbefolkningen trängas undan och marken odlas upp på allvar. Främst tobak för försäljning hemma i England började odlas på stora landområden. Detta ledde till en hel del slitningar mellan nybyggarna och ursprungsbefolkningen

600px

Jamestown 1614

Jamestown drabbades av flera uppror och strider mellan de som bodde utanför staden och de som styrde inne i staden. Marken runt staden var dessutom träskartad och sjukdomar som malaria och gula febern dödade många nybyggare. Det var i princip bara män som kom till kolonin före 1621 vilket gjorde att männen tog sig fruar från ursprungsbefolkningen och afrikaner, både slavar och de som av olika anledningar blivit frigivna. På 1600-talet sågs fortfarande inte afrikaner eller ursprungsbefolkningen som sämre människor än de vita.

Efter att Jamestowns rådhus brann bestämdes att ledningen för kolonin skulle flytta längre in i landet där det fanns mindre mygg och sjukdomar. Williamsburg grundades och utsågs som huvudstad istället för Jamestown 1699. Husen plockades ner och marken där Jamestown legat odlades upp av plantageägare som behövde den till tobaksodling.

Pocahontas by Simon van de Passe 1616.jpg

Pocahontas, 1616


Quebec och Montréal 1608

Quebec, The Capital of New-France 1759.jpg

Quebec 1759

Franska valfångare och fiskare hade befolkat kusten sedan 1500-talet men det var inte förrän 1608 Frankrike skapade en permanent koloni i Quebec. Senare tillkom Montreal. Franska kungen gav adelsmän, men framförallt kyrkan, mark. Dit kunde även bönder flytta. Dock fanns ingen anledning för bönder att flytta dit. Bönderna var livegna och de få som seglade över Atlanten var främst män, för vem vill flytta till en plats utan kvinnor? Adelsmännen levde bättre i Frankrike än i Amerika. De enda som gjorde någon som helst vinst var pälshandlarna, men de gjorde istället enorma vinster. Bristen på kvinnor var enorm och som ett led att få fler män att frivilligt vilja flytta till Quebec tvångsförflyttade den franske kungen över tusen fattiga, föräldralösa unga kvinnor från 1666 och sju år framåt. De kallades Filles du roi (kungens döttrar) och än idag anses det extra fint om man som boende i Quebec kan visa att man härstammar från någon av dem.

The Arrival of the French Girls at Quebec, 1667 - C.W. Jefferys.jpg

Filles du roi kommer till Quebec 1667

Quebec var en viktig koloni, och närheten till de snabbt växande brittiska kolonierna söderut gjorde att fransmännen byggde upp en serie fort, försvarsanläggningar och hamnar för att lättare kunna försvara huvudstaden Quebec och även den andra större staden, Montréal. Inte blev det bättre när det brittiska Hudson Bay Company bildades 1670 och företagets köpmän lade under sig alla kuster runt Hudson Bay samt allt land kring de floder som rinner ut i viken. Dels blev Quebec inträngd mellan två brittiska områden, och dels fick franska köpmän konkurrens om handeln med skinn som urinvånarna sålde till europeiska uppköpare. Främst bäverskinn till hattillverkning, men även bisamråttor, rödrävar, björnar och polarrävar gav värdefulla pälsar.


Mayflower 1620

Mayflower II.jpg

Kopia av Mayflower, pilgrimernas fartyg

Tacksägelsedagens historia beskriver när pilgrimerna kom till Nordamerika. I korthet klev de i land vid Plymouth Rock i Massachusetts 1620. Pilgrimerna var holländare som förföljdes för sin tro, en variant av protestantism som heter kalvinism, och därför sökte de sig till Amerika. Första tiden var svår för dem, precis som för de som grundade Jamestown, eftersom de inte var förberedda på vad som väntade dem. Med urbefolkningens hjälp överlevde dock merparten av nybyggarna den första tiden och kolonin ökade snabbt i storlek, på urbefolkningens bekostnad.


New Amsterdam 1626 och New Sweden 1638

Vid Hudsonflodens utlopp grundade Holländska Västindiska kompaniet en koloni där den viktigaste delen var köpet av ön Manhattan från ursprungsbefolkningen för bara 24$ år 1626. På ön byggdes staden New Amsterdam upp. Inte långt därifrån, några mil söderut längs Delawarefloden, grundade svenska kolonisatörer New Sweden 1638, under drottning Kristinas förmyndarregering och Fort Christina byggdes till skydd från holländarna. Det hjälpte inte och redan 1655 tog holländarna kolonin med våld från Sverige. Lyckan var kortvarig, britterna tog över kolonin 1664 och döpte om staden till New York.

Kartskiss över Nya Sverige.png


Louisiana 1682

Franska upptäcktsresande som kom till det delta där floden Mississippi rinner ut i Mexikanska golven satte upp ett kors på platsen och hävdade kung Ludvig XIV rätt till allt land mellan Spanska Mexiko och spanska Florida, samt allt land kring alla floder som rinner ut i Mississippi i Nordamerikas inland. I praktiken drygt halva det landområde som skulle bli USA. Området döptes till Louisiana, efter den franske kungen Louis/Ludvig XIV.

Louis XV - Code noir, 1743.jpg

Code Noir, regler över hur svarta slavar får behandlas

Det var lika svårt att få fransmän att flytta till Louisiana som till Quebec. Sjukdomar härjade i träsken runt floden. Det var svårt att odla något som gav vinst på plantagerna. Ett sätt att underlätta arbetet var införandet av slavar från Afrika. Till skillnad från de engelska kolonierna följde de franska slavägarna "Code Noir", ett lagsystem som gav slavarna ett visst skydd. De kunde köpa sig fria, de fick inte behandlas hur illa som helst, om en slavinna blev gravid med slavägarens barn var slavägaren tvungen att endera gifta sig med henne eller frige henne osv. Detta gjorde att Louisiana med tiden fick en rätt stor andel fria svarta människor som gifte sig och skaffade barn med både vita och urinvånare. Denna blandning kallas för "kreoler". Kreolerna hade även en mycket blandad kultur med inslag från urbefolkningen, Frankrike, Spanien och Afrika. Det syntes i musiken, som blandade afrikanska- och europeiska rytmer för att i slutändan bli jazz och blues. Det syntes i religionen där kristendom blandades med afrikanska och amerikanska religioner till juju och voodoo.

Speciellt efter fransk-indianska kriget när akadierna fördrevs från sitt land så hamnade många av dem i Louisiana vilket fyllde upp antalet fransktalande i kolonin rejält. Blandningen av akadiernas franska mattraditioner, tillsammans med karibiska- och afrikanska smaker, är speciellt för Louisiana och kallas Cajun mat.

French Quarter03 New Orleans.JPG

De franska kvarteren i New Orleans, egentligen byggda i spansk stil

Efter fransk-indianska kriget blev Louisiana spanskt. Spanien satsade mycket pengar i att bygga ut hamnstaden New Orleans, som varit ett litet fiskarsamhälle innan. Hela den centrala delen byggdes upp och det som idag kallas för de fransa kvarteren i staden är egentligen byggda i spansk kolonialstil. Dessutom förflyttade Spaniens kung en stor mängd människor som han såg som opålitliga, främst från spanska Nordafrika och Kanarieöarna, till New Orleans. Först nu började Louisianas befolkning att öka på allvar.

I samband med att Napoleon erövrade Spanien blev Louisiana åter franskt. Napoleon insåg att han inte skulle kunna hålla ett så stort landområde så långt från Frankrike. Dessutom gav det inga större inkomster. Sockerrörsodlingarna trivdes inte i klimatet, odlingen av indigo för blåfärgning av tyg gav inte någon större vinst och klimatet var för fuktigt för tobaksodling. Endast bomull verkade trivas men bomullshanteringen krävde många slavar för att bli lönsam. När USA skickade sin ambassadör med en önskan om att få köpa staden New Orleans, sålde Napoleon istället alla franska landområden på Nordamerikas fastland i Louisianaköpet 1803.

Louisiana Purchase.jpg

Det ljusa området såldes av Napoleon till USA:s regering 1803


Fransk-indianska kriget 1754 -1763

French and Indian War.png

Frankrike = blått, Storbritannien = rött
Striderna bröt ut om den randiga delen mellan Frankrikes- och Storbritanniens områden.

Frankrike ville binda ihop sina norra kolonier runt Quebec med sina södra i Louisiana. Inte för att tjäna pengar på det, utan enbart för att stoppa Storbritannien från att växa sig starkare. Fanns inget land att bosätta sig på fanns inte heller någon möjlighet att bli större.

Området mellan Frankrike och Storbritannien är Ohioflodens dalgång, (randigt på kartan). Det var ett område båda sa sig ha rätt till. När fransmännen började bygga fort där, anföll britterna. Det blev början på ett sju år långt krig där britter och fransmän slogs mot varandra både i Europa och i deras olika kolonier. Många forskare menar att detta egentligen var det första världskriget. I Nordamerika går kriget under namnet fransk-indianska kriget eftersom det var så många av urinvånarna, förr kallade indianer, som tog ställning för endera Frankrike eller Storbritannien, och var delaktiga i kriget.

Kriget slutade med förlust för Frankrike. Framförallt eftersom Storbritannien hade en större flotta och kunde stoppa franska skepp från att leverera material till kolonierna. I fredsförhandlingarna var Frankrike tvunget att lämna ifrån sig Quebec till britterna. För att inte Louisiana också skulle tillfalla britterna skänkte Fransmännen hela den södra delen av Nya Frankrike till Spaniens kung. Som dessutom var kusin till Frankrikes kung.

Britterna litade inte riktigt på sina nya, fransktalande undersåtar. Så länge de lovade att svära trohet till den brittiska kungen, så accepterades de. Detta var något akadierna vägrade vilket ledde till en av historiens första etniska rensningar. Brittiska trupper gick in i Akadien. De som bodde där tvingades bort till andra delar av Nordamerika och deras gårdar, marker och ägodelar skänktes till britter. Mer än hälften av akadierna dog av omförflyttningarna och många fortsatte söderut in i det spanska Louisiana.

Britterna hade lovat de urinvånare som slogs mot fransmännen att deras landområden inte skulle befolkas av vita. Det innebar stora delar av just det randiga området på kartan. Efter kriget glömdes det löftet bort och även om det utgick ett påbud från Englands kung om att det var förbjudet att flytta in i området, var det ingen om brydde sig. Bönder flyttade in och urinvånarna tvingades bort.


Amerikanska revolutionen 1765 - 1783

Betsy Ross sewing.jpg

Betsy Ross påstås ha sytt revolutionärernas kända flagga

Amerikanska frihetskriget, som det också kallas, finns beskrivet i detalj på annan plats. Under Amerikanska revolutionen slogs fransmän på revolutionärernas sida mot britterna. Utan Frankrikes insats skulle kolonierna aldrig ha kunnat göra sig fria mot världens största militära stormakt. Frankrikes kung hoppades att striderna skulle innebära att Quebec och Montréal skulle återerövras och bli franska igen, men så blev inte fallet. Områdena runt Quebec och Montréal gjorde aldrig uppror mot Storbritannien. Året innan revolutionen fick de religionsfrihet och rätt till handel inom hela det brittiska imperiet, något de inte gärna ville tappa. Istället innebar kriget att Frankrike satsade orimligt mycket pengar på något som inte gav någonting alls tillbaka i slutändan. Kostnaderna innebar istället början på den franska revolutionen 1789, men det visste ingen just då.


Vägen västerut 1804

Genom Louisianaköpet hade USA övertagit enorma landområden, som få vita människor, utom pälsjägare och de som handlade med urbefolkningen, någonsin sett innan. För att ta reda på mer om det land som köpts skickades en expedition ut; Lewis och Clarks expedition.

Karta Lewis-Clark.png

Den väg Lewis och Clark tog

Resan tog drygt två år fram och tillbaka och visade att det var möjligt att ta sig rätt över kontinenten genom att främst använda vattenvägarna. Detta öppnade upp USA för en inre kolonisation på samma sätt som Ryssland koloniserat sitt inre. Visserligen skaffar USA kolonier på andra platser, som när USA tog Filippinerna som koloni från Spanien 1898, men det är genom att se till att vanliga människor kan bosätta sig i USA:s inre som den riktiga koloniseringen av landet tar fart. Oturligt nog innebar det samtidigt att urbefolkningen måste rensas undan och placeras i reservat.

Lewis and clark-expedition.jpg

Lewis och Clarks expedition möter urinvånare


Rysslands kolonisering av Nordamerika 1741 - 1867

Ryssland genomförde en inre kolonisation där kejsaren tog över de stora, inre ödemarker som fanns i Asien, tills upptäckarna nådde Stilla havet 1741. Redan 1760 hade ryska jägare och upptäcktsresande tagit över Alaska i ryske tsarens namn. Det som drev på koloniseringen var pälsdjuren. Främst havsutter, men även polarräv, bisamråtta, rödräv och björn.

Steg för steg byggde pälsjägarna enkla kustfort och krävde landområde efter landområde i tsarens namn, tills hela kusten ända ner till Kalifornien låg under rysk kontroll. Kusten delades upp i fyra kustregioner: Alaska där Alaska är nu, Nya Ryssland där British Columbia i Kanada är nu, Oregon där grovt räknat USA:s västkust är nu och Sonora i norra Kalifornien. I Sonora byggdes det sista ryska fortet, Fort Ross, 1812.

Sea otter pair2.jpg

Havsuttrar

Genom sin kolonisation hade Ryssland kommit på kant med inte mindre än tre stormakter: Storbritannien, USA och Spanien. Ingen av dem ville konkurrera mot Ryssland. Ryssland koloniserade egentligen inte heller Nordamerika. Ryska adelsmän hade det bättre i Ryssland och ryska bönder var, precis som de franska, livegna och skulle inte få det bättre om de flyttade till Amerika. Kolonisatörerna var i praktiken jägare och pälshandlare, och inte mycket mer. När de andra länderna började hota de ryska områdena, samtidigt som pälsdjuren ryssarna jagade blev allt färre och dessutom först Napoleon och sedan England krigade i västra Ryssland, fanns ingen större anledning att stanna. Sonora lämnades till Spanien 1841. Storbritannien tog Nya Ryssland och gjorde den till en del av Kanada och USA och britterna bråkade om Oregon, som slutligen tillföll USA.

Kvar var bara Alaska. Ryssland ville sälja den delen också i mitten av 1800-talet, men till vem? Ryssland var i krig med Storbritannien så att låta Alaska bli en del av Kanada var uteslutet. Spaniens kolonier låg för långt bort och Spanien hade inte råd. Kvar var bara USA, som just var på väg in i ett blodigt inbördeskrig. Först när kriget var slut lyckades Ryssland göra sig av med Alaska som såldes 1867 för 7.2 miljoner US$. Köpet var mycket kritiserat eftersom folk i USA tyckte det var för dyrt för en massa vildmark, tills det upptäcktes guld i Klondyke.

Stamp of Russia 2012 No 1633 Fort Ross.jpg

Fort Ross som det såg ut i Kalifornien


Instuderingsfrågor till texten

1: Hur många tror man levde i Nordamerika före européerna kom?

2: Vad var det för sjukdomar som utrotade merparten av indianerna? Två nämns i texten.

3: Varför koloniserade inte spanjorerna Nordamerika på 1500-talet?

4: Vilket europeiskt land grundade den första kolonin, i Akadien?

5: Vilka var de första nybyggarna i Jamestown?

6: Vilken Disneyfilm bygger på berättelserna om Jamestown?

7: Nybyggarna i Jamestown hittade varken guld eller silver, så vilken gröda började de att odla istället, för att tjäna pengar?

8: Vilka två städer grundade Frankrike i Kanada?

9: Vad var "Filles du roi "?

10: Vilka var det som tjänade mest pengar av de franska kolonisterna?

11: Varför sökte sig besättningen i Mayflower till Nya världen?

12: vad hände med vår koloni "New Sweden"?

13: Vad var "Code Noir"?

14: I Louisiana blandades många olika kulturer. Vilka? och hur syntes det?

15: vad innebar "Louisianaköpet"?

16: Vad var det som startade fransk-indiansk kriget?

17: Behandlingen av akadierna ses som en av historiens första fall av "etnisk rensning", men vad var det som hände?

18: Tack vare Frankrikes insats i amerikanska revolutionen kunde britterna besegras, men vad fick Frankrike i belöning?

19: Vad hade Lewis och Clarks expedition för uppgift?

20: Varför koloniserade Ryssland Nordamerikas västkust?


Källor

http://www.danielnpaul.com/FrenchMi'kmaqFriendship.html

https://historicjamestowne.org/history/history-of-jamestown/

Time Team (otextad) gräver ut Jamestown: del 1: https://www.dailymotion.com/video/xdiluq och del 3: https://www.dailymotion.com/video/xdiujz

https://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/hudsons-bay-company

https://www.history.com/this-day-in-history/new-amsterdam-becomes-new-york

https://historiesajten.se/handelser2.asp?id=47

http://runeberg.org/nfbt/0096.html

https://www.britannica.com/event/French-and-Indian-War

https://www.britannica.com/event/Lewis-and-Clark-Expedition

https://www.britannica.com/event/Louisiana-Purchase

https://www.youtube.com/watch?v=SJ4sc_QDlus


Bildkällor

Alla bilder är från Wikimedia Commons, utom:

Karta över urbefolkningens stammar: i.imgur.com/ZKtUDh4.jpeg

Akadiens äpplen: friendsofacadia.org/wp-content/uploads/2015/03/14_Orchards_got-apples.jpg

Bild från fransk-indianska kriget: www.carolana.com/NC/Royal_Colony/Images/French_and_Indian_War.jpg