Spåren efter kriget mot terrorn
Från Skolbok
Minnesmärke, Kanada, efter de soldater som stupade i Afghanistan.
Vad hände sen? Är all terrorism slut? Mår människor i Mellanöstern så bra numera att det inte längre finns någon risk att nya extremistgrupper bildas? Har ländernas värderingar blivit mer medmänskliga och demokratiska efter USA:s ingrepp i de olika ländernas styrelseskick?. Nja, inte riktigt ...
Innehåll
Finns "Moralpolisen" kvar?
Talibaner bevakar kvinnor
Moralpolis finns i länder med sharialagar, där Koranens bud går före landets egna lagar. Moralpolisen har därför rätt att bestraffa människor direkt, utan rättegång. Inklusive dödsstraff.
Det finns fortfarande tre länder med moralpolis i Mellanöstern.
- I Iran patrullerar moralpolis längs gatorna. Från december 2022 har de tillfälligt fått minskade befogenheter efter veckolånga demonstrationer mot dem, efter att de brutalt slagit ihjäl en ung kvinna efter att hon knutit sin hijab lite snett.
- I Afghanistan finns ingen direkt moralpoliskår, utan det är grupper av Talibaner som utför polisens uppgifter mot de i befolkningen som inte följer sharialagarna. I praktiken är det dock samma sak och Talibanerna har även de rätt att bestraffa medborgare direkt, utan rättegång, om de tycker att någon inte följer sharia.
- Slutligen finns även moralpolis i Saudiarabien. Och den har funnits ända sedan USA hjälpte den nuvarande kungafamiljen till makten efter andra världskriget.
Afghanistan och Saudiarabien är sunnimuslimska medan Iran är shiamuslimskt, vilket visar att det inte har någon betydelse vilken variant av islam som utövas om ledningen av ett land vill förtrycka befolkningen med hjälp av religionen. Utöver Mellanöstern finns även moralpolis baserad på Koranens sharialagar i delar av Indonesien.
Är de olika muslimska terrororganisationerna borta?
Boko Haram med ISIS flagga, Nigeria i Afrika
Mujahedin i Afghanistan är i praktiken borta. De fick ett uppsving 2001 inom "Norra alliansen" men blev en del av regeringsarbetet under USA och när USA sedan lämnade Afghanistan 2021 försvann även regeringen. Istället kom Talibanerna tillbaka. De trycktes ut på Afghanistans landsbygd och till gränsområdet mellan Afghanistan och Pakistan under tiden USA kontrollerade politiken i Afghanistan mellan 2001-2021. Men sedan tog Talibanerna snabbt tillbaka kontrollen av landet igen.
Efter krigen i Afghanistan och Irak har al-Qaida slagits ut i Mellanöstern och finns inte längre där, men det finns mindre grupper och ensamvargar i andra länder som utför enstaka terrordåd i islams namn. 2010 försökte en självmordsbombare i Sverige utlösa en bomb i centrala Stockholm i al-Qaidas namn, men lyckades bara spränga sig själv. I Östafrika, främst i Somalia, är terrororganisationen al-Shabab en arvtagare till al-Qaida. I Syrien tog al-Nusrafronten, före detta al-Qaida i Syrien, över kontrollen av landet december 2024.
ISIS, slutligen, är i praktiken utslaget i Mellanöstern, men terrorgrupper eller muslimska ensamvargar inspirerade av ISIS finns på olika platser i världen, främst Afrika. Där främst Boko Haram i Västafrika gjort sig beryktade efter ett flertal terrordåd. 2017 gjorde en ensamvarg ett terrordåd i Stockholm, genom att köra en stulen lastbil genom Drottninggatans folkvimmel i ISIS namn.
Är krigen slut?
Regionen är osäker, Nya krig kan blossa upp när som helst, men de enda regelrätta krigen som fortfarande pågår är inbördeskrigen i Libyen och i Jemen. I Libyen gäller kriget vem som ska ha tillgång till oljan i de libyska oljefälten. I Jemen finns ingen oja. Vinnaren av kriget kontrollerar sjötrafiken genom sundet mellan Jemen och Afrika, in i Röda havet och vidare till Suezkanalen. En av världens mest trafikerade sjöleder. Kriget är ett proxykrig där Saudiarabien och Iran stödjer varsin sida i kriget.
Vad är USA:s roll nu?
.jpg)
Trump och Erdogan möttes 2019 i ett försök att återställa kontakten mellan länderna
USA har fortfarande starka band till fyra länder i regionen.
- Turkiet är ett NATO-land och en viktig allierad till USA, men även till EU. Fiender till presidenten, Erdogan, försökte göra statskupp 2016. Kuppen misslyckades, men det var uppenbart att höga tjänstemän i USA var inblandade i kuppförsöket. Efter det är relationerna mellan Turkiet och övriga västvärlden ansträngd.
- Saudiarabien och USA har har starka band sedan andra världskriget. USA satte familjen Saud på tronen mot att USA fick tillgång till Saudiarabiens enorma oljetillgångar. Saudiarabien har stött Irak i dess krig mot Iran, USA under Kuwaitkriget och FSA i Syrien. Dessutom tyder mycket på att Saudiarabien även stödde ISIS i kampen mot Syriens ledning under kriget i Syrien. Så länge Saudiarabien har överskott på Olja lär USA fortsätta att ge landet sitt stöd.
- USA har gett sitt stöd till Israel ända sedan landet bildades 1948. Flera presidenter har godkänt Israels övertagande av palestinsk mark. Senast var det Trump som inte tvekade att flytta den amerikanska ambassaden från Haifa, till omtvistad mark inne i Jerusalem. USA har även med stor sannolikhet gett Israel kärnvapen, vilket gör Israel till Mellanösterns enda kärnvapennation.
- Pakistan har länge haft ett nära samarbete med USA och även om banden mellan USA och Pakistan inte är lika starka som övriga tre länder som beskrivits här, finns både ett militärt och ett ekonomiskt samarbete mellan de två länderna.
Dessutom är USA mer hatat än förr av flera länder i regionen:
- USA beskylls för restriktionerna i Irak under perioden mellan Kuwaitkriget och Irakkriget. Restriktioner som krossade Iraks ekonomi för lång tid framöver. För att göra det än värre var det USA:s hantering av politiken i Irak efter Irakkriget som skapade stridigheterna mellan shia- och sunniislam och var grunden till ISIS. Det är inte konstigt att Irak inte gillar USA.
- Iran har även det drabbats av USA:s och västvärldens restriktioner, vilket gjort att landet utökat handeln med Ryssland och Kina istället. Irans regering tycker inte att restriktionerna har en laglig grund. Att USA dessutom, helt utan anledning, lurade in Irans främsta krigshjälte, general Qasem Soleimani, i en fälla och dödade honom 2020 förstörde de redan dåliga relationerna ännu mer.
- I och med att USA ger judarna i Israel sitt stöd drabbas palestinierna hårt. Det gäller främst de palestinier som bor på Gazaremsan där USA:s och Israels restriktioner har skapat en situation på gränsens till en humanitär katastrof bland de palestinska medborgarna. Men även palestinierna på Västbanken lider under en ständig press från både nybyggare och Israels ledning.
USA:s trupper på väg ut ur Syrien, 2019
Och hur är samarbetet mellan USA och kurderna?
- Trump utnyttjade kurderna som fotsoldater mot ISIS under inbördeskriget i Syrien, mot löfte om att ge dem ett eget land. När ISIS besegrats 2019 drog istället Trump tillbaka allt stöd för kurderna. Därför skapades samarbetsproblem och en förtroendekris mellan kurderna och USA som troligen kommer att bestå mycket lång tid framöver.
- Syrien har lagt in klagomål efter klagomål i FN över att landet fortfarande inte fått tillgång till sitt näst största oljefält, i Hasakah, efter krigsslutet. Istället är oljefältet det sista där amerikanska trupper opererar i Syrien. Syrisk olja pumpas upp, fraktas på tankbilar till Irak där oljan förs över till amerikanska oljebolag. Detta ger USA tillgång till billig, syrisk olja. En del av vinsten går visserligen tillbaka till kurderna i Syrien, men merparten av vinsten försvinner till USA.
Vad är "Ground Zero"?
Det mest kända minnesmärket efter 11:e september är den plats där skyskraporna stod i New York, USA. Platsen har fått namnet Ground Zero. Numera finns ett stort minnesmärke och en park där. Karta.
.jpg)
Ground Zero på Manhattan i New York, till minne av skyskraporna som förstördes 11:e september 2002
Annars finns finns inte längre några direkta spår efter "Kriget mot terrorn" i USA, mer än minnesstenar på soldatkyrkogårdar där ytterligare några tusen unga män och kvinnor ligger begravda efter att ha deltagit i ett krig som, i slutändan, inte skapade särskilt mycket trygghet i världen.
Hur har Sverige påverkats?
Före 1980-talet var finländare den största asylsökande invandrargruppen i Sverige. Under en kort period på 1990-talet var flyktingar från forna Jugoslavien vanligast. Efter det har olika invandrargrupper från krigen och konflikterna i Mellanöstern toppat invandringsstatistiken. Talibanernas behandling av Hazarerna gjorde dem till flyktingar, först till Iran och sedan vidare till Europa. Krigen där Irak var inblandat gjorde att många irakier lydde till Sverige, men även många irakiska kurder. Ovanligt hög procent dödades i förhållande till sin folkmängd i Iraks olika krig. Iran hade dessutom en något annorlunda situation eftersom de mest välutbildade kom först till Sverige i samband med att Khomeini kom till makten, och de med låg utbildning och ofta från minoriteter i Iran, kom i samband med Iran - Irakkriget. Både Irak och Iran offrade gärna kurder i striderna, före landets arabiska befolkning. Även kurder från Turkiet flydde i stor utsträckning från förtryck till frihet i Sverige under kalla kriget, och även senare under kriget i Syrien.
Syriska flyktingar på väg till fots genom Ungern, på väg till Österrike, 2015
Den riktigt stora flyktingvågen till Europa och Sverige kom dock 2014-2015 under kriget i Syriens våldsammaste period. Bara under 2015 kom närmare 163 000 flyktingar till Sverige. Tyskland tog emot ännu fler. Europa var inte förberett på den här typen av flyktingvåg. Efter kort tid blev EU mer som en fästning där de yttre gränserna blev svåra att komma igenom. Flyktingar från Mellanöstern stoppades upp i Turkiet eller på Balkan och pressen på länderna i EU att ta emot flyktingar minskades rejält. Det syntes även på flyktingmängderna till Sverige där antalet asylsökande syrier sjönk till drygt 28000 år 2016, även om behovet av asyl troligen var lika stort bland syrierna som året innan.
Efter krigsslutet har många flyktingar från Syrien återvänt.
Efter valet 2022 stämplade den nu borgerliga regeringen YPG i Syrien som terrorister på uppmaning från Erdogan i Turkiet. Detta var ett av flera krav Erdogan har på Sverige för att tillåta Sverige att gå med i NATO. Svenska regeringen gick med på detta trots att USA, som är det land som leder NATO, inte klassat kurdernas YPG som en terrororganisation. Sveriges thar alltid varit positivt inställd till kurdernas kamp för frihet så denna tvärvändning har allvarligt skadat kurdernas förttroende för Sverige. Något som även inneburit en risk att fängslade ISIS-krigare med svenskt medborgarskap i kurdiskt förvar riskerar att släppas fria som svar på Sveriges ändrade inställning.
Källor
https://www.pewresearch.org/politics/2021/09/02/two-decades-later-the-enduring-legacy-of-9-11/
https://www.britannica.com/topic/war-on-terrorism
https://www.fpri.org/article/2005/01/a-new-middle-east/
https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/
https://www.globaltimes.cn/page/202209/1274786.shtml
Bildkällor
Alla bilder från Wikimedia Commons utom:
Talibaner vaktar kvinnor: www.freemalaysiatoday.com/_next/image/?url=https%3A%2F%2Fmedia.freemalaysiatoday.com%2Fwp-content%2Fuploads%2F2022%2F11%2FAP22127432965817.jpg&w=1080&q=75 (CC BY 4.0)
Boko Haram med ISIS flagga: media.freemalaysiatoday.com/wp-content/uploads/2018/07/boko-haram-reuters.jpg (CC BY 4.0)
↩ Åter till "Kriget mot terrorn".