Stormaktstid

Från Skolbok
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

Tema stormaktstid

Tanken är att skapa ett tema där visserligen samtliga fyra SO-ämnen är representerade men där varje ämne planewras och betygsbedöms individuellt. Därför är de olika relevanta målen kopplade till olika punkter som är mer specifikt beskrivna.

Utgångspunkten för temat är ”Stormaktstiden” med efterföljande frihetstid med ett hopp i islam, för att eleverna skall se religionens betydelse för utvecklingen i Europa.


Geografi

Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer … Vilka konsekven­ser detta får för människor och natur.

  • Spridningen av Islam
  • Brända jordens taktik i Ryssland.
  • Vikten av Skåne som ”kornbod” och Älvsborg som hamn.
  • Vad makten över Öresund innebär.

De svenska, nordiska och övriga europeiska natur-och kulturlandskapen.

  • Var odlar man: vete, korn, råg och havre? Varför?
  • Varifrån kom svedjefinnarna?
  • Varför uppstod virkesbrist på 1700-talet?

Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning

  • Skillnad mellan att bo på landsbygden och i städerna under stormaktstiden.
  • Vilka städer grundas i rent militärt syfte. Varför?

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

  • De viktigaste landskapen i Mälardalen, på Västkusten, längs sydkusten samt öarna.
  • Bergen mellan oss och Norge samt Armfeldts karoliners öde.
  • Vikten av finska viken.
  • Varför vi förlorade vid Poltava.
  • De viktigaste städerna runt Östersjön liksom de viktigaste flodmynningarna.

Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

  • De som var inblandade i krigen (Polen, Tyskland, Ryssland, Danmark, England)

Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

  • Användning av kartor i undervisningen.

Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.

  • Jämför åldrar med soldater då och nu. När var man giftasvuxen då jämfört med nu. Vad var medellivslängden? Barnadödligheten?

Fältstudier för att undersöka natur-och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

  • Sillperiodernas betydelse för folket- och naturen i Bohuslän.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

  • Läggs in i undervisningen men även en del av svenskan.

Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

  • Jämför vedspisar, kakelugnar, järnframställning osv. Med hur det går till att värma hus och ta fram järn i dagens samhälle.

Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. ...

  • Se varför adelns barn var undantagna krigstjänst medan bönderna blev fängslade om de vägrade.
  • Vilken skolgång hade man på den tiden? Vilka fick öht. en högre utbildning?
  • Varför var Linnés verk så epokgörande?


Historia

Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen …

  • Kalabaliken i Bender.
  • Skillnader och likheter mellan katoliker och protestanter.
  • Drottning Kristina och Descarte.

Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

  • Svensk kolonisering och slavhandel.
  • Svenskarna i Sibirien

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

  • Vikten av vete för Holland
  • Vikten av ett protestantiskt norra Europa.
  • Sillens betydelse i ett globalt handelssystem.
  • Vallonernas invandring.
  • Falu koppargruva och Sala silvergruva.

Den svenska statens framväxt och organisation.

  • Kung av guds nåde,
  • Förmyndarregeringen
  • Frihetstiden
  • Skillnader och likheter mellan de tre ovan nämnda olika lägena i svensk politik.

Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

  • Hur det gick till när Östersjön blev vårt hav.
  • Varför Öresund aldrig blev helsvenskt.
  • Svedjefinnar i Sverige.
  • Behandlingen av samerna.

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

  • 30-åriga kriget.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

  • Försök hitta källor. Köp in Luthers lilla katekes och visa valda delar (eller tanka hem från runeberg.org).

Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

  • Ta upp potatisens införande.

Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

  • Hattar och mössor under frihetstiden.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

  • Linnés resor, jämför då och nu.
  • Kika på kyrkor och slott från 1600-talet i närområdet.

Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

  • Vem var Kristina? En drottning som svek sitt land eller en stark kvinna som valde att gå sin egen väg?

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

  • Kan lika gärna tas upp i undervisningen i svenska.

Tidsbegreppen stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

  • Tämligen självklart i sammanhanget.


Religionskunskap

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

  • Skillnader och likheter mellan: protestantism, katolicism och ortodox kristendom.
  • Vad som utmärker islam.
  • Wittenberg och Luther
  • Kölnerdomen, Peterskyrkan och andra viktiga kristna centra.

Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

  • (Se ovan)

Begreppen religion och livsåskådning.

  • Kan tas upp i svenskan.

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

  • Tas upp i samband med de olika kristna högtiderna under året.

Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

  • Jämför kristendom och islam.

Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

  • Jämför kristendomens varianter och islam.

Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

  • Gå igenom 10-guds bud.

Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning

  • Jämför flickors och kvinnors situation då och nu och se vad som står i bibeln/koranen.

Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

  • Vad är en hjälte? Vad är en terrorist?
  • Hur kan en god kristen vara slavägare?
  • Gör en präst fel om han välsignar kanonerna inför ett slag?


Samhällskunskap

Familjen och olika samlevnadsformer.

  • Hur var det att leva i storfamilj?

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

  • Vilka skyddsnät fanns då?
  • Vad var ett fattighjon?
  • Varför såldes barn på auktion?

De nationella minoriteternas rättigheter.

  • Varför var det inte straffbart att döda t.ex. romer i Sverige under stormaktstiden?

Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier.

  • Hur spreds nyheter då och nu?
  • Hur spreds propaganda då och nu?

Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Se på visgossar i häxprocesserna.

Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.

  • Hur straffades man på den tiden när det inte fanns fängelser?

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättig­heter i enlighet med barnkonventionen.

  • På vilka sätt har barn det så oändligt mycket bättre nu jämfört med under stormaktstiden? Varför?

Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

  • Vilka var rikast under stormaktstiden? Nu?
  • Vad var historien bakom försäkringsbolagen?
  • Vad var historien bakom bankerna?

Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

  • Så på näromgivningen och vad som betalas med skattemedel, jämför då och nu.

Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

  • (Ganska självförklarande.)

Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

  • Titta speciellt på kyrkans roll.
  • Vem var byäldste? Hur påverkades beslut i Sverige förr?
  • Hur kan man påverka numera?

Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika upp­drag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

  • (Faller helt utanför ”tema stormaktstid”. Passar bäst som temadag).
Personliga verktyg