Åtgärder

Supervulkaner

Från Skolbok

Pyroclastic_flows_at_Mayon_Volcano.jpg

Vulkanen Mayon, Filippinerna

När vi talar om vulkaner har vi den traditionella bilden av en vulkan framför oss. En kom med rök och rinnande lava från en krater i toppen. En vulkan som kan vara farlig för de som bor längs sluttningarna, men knappast för någon annan. Den bilden stämmer oftast, men inte alltid. På jorden har vi en handfull vulkaner som är så stora att när de får utbrott kan de påverka hela jordens klimat och i värsta fall ta död på det mesta av livet på jorden, och det finns ingenting vi kan öra för att hindra dem.

Kalderavulkaner

640px-The_Santorini_Caldera.jpg

Santorini är en del av en sovande kalderavulkan i Medelhavet. Mittendelen är kalderakratern som vattenfyllts

Det finns tre vanliga former av vulkaner, konvulkan, sköldvulkan och kalderavulkan. Konvulkan är den typiska vulkanen som byggs upp på höjden av trögflytande lava. Byggs den mest på av sten och aska kallas den istället stratovulkan men formen är densamma. Sköldvulkaner är lägre och bredare än konvulkaner eftersom lavan är mer lättflytande och rinner längre bort från krateröppningen innan den stelnar.

Kalderavulkanerna är speciella. De har så stor magmakammare under markytan att när den tömts vid ett utbrott har hela markytan sjunkit ihop till en enorm vulkankrater. Den ser ut som en enda stor dalsänka för den som inte vet att det finns en vulkan under. Eller som en stor, grund sjö om kratern vattenfyllts. Inom kalderavulkanens krater är det vanligt med tecken på vulkanisk aktivitet som: gejsrar, heta källor, ångplymer, mindre vulkankoner, avlagringar av olika mineraler osv. Samtliga supervulkaner är kalderavulkaner. Kalderan har fått namn efter det engelska cauldron - kittel, eftersom vulkanen kan liknas vid en enorm gryta.

Vilka är de aktiva supervulkanerna

  • Den som forskarna anser som farligast är supervulkanen under Yellowstones natonalpark i Nordamerika som brukar få utbrott med 600 000 års mellanrum, men som har "gått över tiden" och är tydligt aktiv relativt nära markytan med dagliga jordskalv. Ändå misstänker forskarna att den inte bör få något större utbrott än på några tusen år.

640px-Grand_Prismatic_Spring%2C_Yellowstone_-_panoramio.jpg

Grand Prismatic Spring, het källa med mineralavlagringar i Yellowstone


  • I Indonesien finns supervulkanen Toba, som var nära att orsaka den mänskliga rasens utdöende genom en 6-10 år lång vinter vid ett utbrott för 75 000 år sedan.

640px-Danau_Toba.jpg

Kratersjön Toba' i Indonesien'


  • Vid Japans sydspets finns supervulkanen Aira som fick utbrott för bara 22000 år sedan och beräknas vara mer eller mindre sovande några hundra tusen år till.

620px-Sakura-jima_from_space.jpg

Airas krater från ovan


  • På Nya Zeelands nordö ligger supervulkanen Taupo som får mindre utbrott med jämna mellanrum men som inte fått något stort utbrott på 26500 år, även om forskarna förväntar sig ett inom de närmaste årtusendena. Det utbrottet var det värsta på jorden sedan Tobas utbrott, drygt 50 000 år tidigare.

640px-Lake_Taupo_01.jpg

Taupos kratersjö, Nya Zeeland


  • Slutligen, strax väster om staden Neapel (Napoli) i Italien ligger supervulkanen Campi Flegrei. Den har aldrig orsakat något utbrott som påverkar människor men är så pass aktiv att svavelrök kommer upp ur stadens gatubrunnar och nivån på gatorna inom Neapel kan skifta några centimeter från dag till dag.

640px-Campi_Flegrei_2010-by-RaBoe-07.jpg

Staden Neapel, med drygt en miljon invånare, är byggd intill vulkanens kaldera


Varför är supervulkanerna farliga?

Orsaken till att supervulkanerna är så farliga är att när det sker så kraftiga vulkanutbrott som supervulkanerna kan åstadkomma skickas mängder med aska och svavelföreningar ända upp i stratosfären. Uppe i stratosfären förekommer inga regn, till skillnad från i troposfären närmast jordytan. Det finns ingen luftfuktighet som kan tvätta ur stratosfären. Istället stoppar askan och svavelföreningarna UV-ljuset från solen att nå jordytan under de år det tar för föroreningarna att långsamt dras ner mot jorden av gravitationen. Solen skiner, svagt, men ger ingen värme. Jorden kan drabbas av flera år efter varandra med vinter, utan någon sommar emellan.

Om det inte blir sommar dör växterna. När växterna dör så dör även de djur som lever på växter och sedan dör de rovdjur som lever på växtätarna. Många fröer kan klara flera års vinter. När våren kommer gror de på nytt. Men det krävs insekter för att kunna pollinera växterna, annars kommer även de att dö ut efter något år, trots att den långa vintern är över.

Om vi människor inte hittar växter att äta, eller djur att jaga, så svälter vi ihjäl. Troligtvis kommer inte alla människor att dö vid ett utbrott av en supervulkan, men om det blir tio år vinter utan sommar mellan kommer det inte att finnas många överlevande människor kvar när våren äntligen kommer, och alla överlevande bor troligtvis i tropikerna där det är som varmast.

647px-Sahara_snow_ESA388899.jpg

Redan nu händer det att det faller snö i Sahara. Hur ser öknen ut efter tio år utan sommar?


Källor

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vulkan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kaldera

https://en.wikipedia.org/wiki/Aira_Caldera

https://en.wikipedia.org/wiki/Toba_catastrophe_theory

https://en.wikipedia.org/wiki/Taupo_Volcano

https://en.wikipedia.org/wiki/Phlegraean_Fields

Alla bilder är fria bilder från Wikimedia Commons.

Åter till geografibokens register