Åtgärder

Varifrån kommer våra pengar?

Från Skolbok

För att svara på den frågan, som verkar enkel men som är väldigt komplicerad, måste vi först titta på vad pengar egentligen är.

Vilka var först med pengar?

För länge sedan använde vi inte pengar, vi bytte saker istället. En päls från en räv kunde t.ex. bytas mot en hammare. Byteshandel förekommer än idag, titta bara på "Blockets" sida med bytesannonser.

Under antiken, för ungefär 2500 år sedan, levde en grekisk kung som hette Krösus. Han började tillverka mynt. De präglades med hans huvud som en garanti för att myntet inte innehöll annat än guld. Det gjorde att mynt började bli ett accepterat sätt att betala med. Det spred sig sedan med romarna till resten av Europa. I Sverige har vi använt mynt sedan kung Olov Skötkonung som var först med att tillverka mynt. För drygt 1000 år sedan.

Krösus guldmynt

Krösus guldmynt

Kineserna var först med sedlar. För ungefär 1000 år sedan tryckte de sedlar med ett värde på. Värdet motsvarade en viss mängd guld. Den som hade sedeln kunde gå till den som tryckt den och begära ut värdet i guld istället. På det viset kunde man inte trycka mer sedlar än det fanns guld som motsvarade sedlarnas värde. Vi hade ett likadant system i Sverige fram till 1800-talet. I USA kund man växla in dollar till guld ända fram till 1970-talet. I Sverige började man trycka sedlar på 1660-talet, under stormaktstiden.

Kinesisk sedel

Kinesisk sedel


Med mynt eller sedlar blev det mycket enklare att frakta med sig det man ville byta. Speciellt om det var värdefulla saker som man inte ville dela upp.

Till en början var det kungens män som växlade sedlar och mynt, men med tiden uppstod ett system med banker.


När började man med banker?

Ett problem var ju att man kunde bli rånad på pengarna eller guldet. Därför utvecklades med tiden ett banksystem. Ursprungligen var det guld- och silversmeder som hade kassavalv man kunde låsa in värdesaker i som hanterade handelsmännens värdesaker, men det utvecklades snart egna bankkontor.

  • Man kunde ge guldet till en bank i sin hemstad.
  • Man fick ett kvitto på pengarna
  • Man tog sig till en annan stad med en annan bank
  • Där tog man emot kvittot och växlade om det till samma summa guld,

Visst kunde man bli rånad på kvittot, men det var mycket lättare att gömma än en säck med guld.

Penningväxlare, Flandern, 1514

Penningväxlare, Flandern, 1514


Men banken tjänade ju inga pengar på det?

Nej, inte alls. Orsaken är att man inte fick ta ut ränta om man var kristen, eller muslim. Påven hade bestämt att Gud äger tiden och den kan man därför inte ta betalt för. Men det fanns ett behov av att få låna pengar. Med tiden fick ju guldsmederna eller bankkontoren mer och mer pengar som borde göra mer nytta ute bland folk än inlåsta i ett bankvalv.

Svaret på problemet var judarna. De var inte hindrade att handla med Guds tid. Judarna hade en lång tradition av penningverksamhet bakom sig. Redan i bibeln blir Jesus upprörd när han hittar penningväxlarna i templet:

"De kom till Jerusalem, och han (Jesus) gick till templet. Där drev han ut dem som sålde och köpte. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, och han lät ingen bära något med sig över tempelplatsen."

Mark 11:15-16

Jesus jagar ut penningväxlarna

Jesus jagar ut penningväxlarna


Judiska bankägare lånade ut det guld de fick in mot ränta. Dvs. om man lånade 10 guldmynt till 10% ränta var man tvungen att betala tillbaka 11 guldmynt. För att få låna måste man pantsätta en säkerhet. Till exempel en bit mark eller ett hus. Kunde man inte betala tillbaka 11 guldmynt tog banken marken eller huset istället. På det sättet blev bankirerna allt rikare. De extra pengarna de fick in på räntan lånade de ut på nytt till andra låntagare. Vissa judiska familjer, som familjen Rotschild, blev så rika att de kunde bekosta hela arméer som kungar använde i krig. Genom räntan skapades pengar som inte fanns, som en vinst för banken. Redan vid det elfte guldmyntet i exemplet kommer ju frågan om var det myntet helt plötsligt kom ifrån.

Men det fins ett problem...

Redan de gamla guldsmederna kom på att man kunde skriva ut fler sedlar än det fanns guld i lager. De kunde man sedan använda som säkerhet för att ta lån hos andra penningväxlare osv. Man skapade pengar som inte fanns. Problemet med sedlar utan säkerhet har följt med bankerna. Sveriges första bank var privatägd och började trycka sedlar 1660. Även där tryckte man fler sedlar än man hade guld i kassavalvet, och banken gick i konkurs när rykten började gå om fifflet och alla med sedlar ville växla tillbaka dem mot guld, samtidigt. Efter det tog riksdagen över banken och bildade Sveriges centralbank, Riksbanken.

Wildcat money - pengar som är kopplade till en enda bank

Wildcat money - pengar som är kopplade till en enda bank

Den fungerande banken

I ett fungerande banksystem är sedlarnas värde kopplade till något annat, vanligtvis ädelmetaller som guld eller silver. Det finns inte mer pengar än att man kan växla in alla sedlarna till motsvarande metallhög. Bankerna lånar ut pengar mot ränta, som betalas med sedlar. Bankerna tar emot sparpengar som sätts in på banken mot ränta.

Banken lånar ut pengarna som sätts in som sparpengar. De pengar banken lånar ut har en högre ränta än sparpengarna. Dvs. om banken lånar ut pengar mot 10% ränta och betalar 5% ränta på sparpengarna, får banken behålla 5% av värdet för att betala löner, hyra osv. Men redan här finns ett problem. De 5% som banken behåller skapas ur tomma intet. Bankerna skapar alltså pengar ur ingenting. Skillnaden i ränta mellan inlåning och utlåning avgör hur mycket pengar banken skapar ur ingenting.

Bank of England

Bank of England


Banken som inte fungerar

I modern tid finns flera problem.

Ett problem är att i många länder har inte staten kontroll över sin egen riksbank. Riksbanken är privatägd. Det gör att staten har skulder till sin egen riksbank, skulder som lätt blir väldigt höga vid t.ex. ett krig, när man måste låna stora belopp snabbt. För att betala räntorna på lånen måste staten dra ner på annat i landet, som skolor, sjukvård, åldringsvård, framtida pensioner, högre pensionsålder osv. för att de som äger banken skall bli ändå rikare, trots att de, som sagt, tillverkar pengar ur ingenting.

Ett annat problem uppstår med våra lönekonton. Alla som arbetar får numera sin lön insatt på ett lönekonto, som i sin tur är kopplat till t.ex. ett kreditkort. Sedlar används inte. Räntan på ett lönekonto är 0% och den som arbetat ihop pengarna äger i teorin hela summan. I praktiken är det istället så att bankerna lånar ut även lönepengarna. Det är en enorm vinst för bankerna eftersom de inte betalar ut några räntepengar alls till löntagaren men behåller hela räntan från de som i sin tur lånar pengarna. Skillnaden mellan sparräntan på 0% och utlåningsräntan som kan vara så hög som 30% gör att det skapas enorma belopp ur tomma intet till banken.

Ett tredje problem är bristen på fysiska pengar. Numera är det bara 3% av allt vi handlar som sker med riktiga pengar, mynt och sedlar. 97% av alla köp sker genom att siffror ändras i en datafil någonstans. Det är svårt att kontrollera hur pengar rör sig i samhället när alla banker dessutom är privatägda.

Det fjärde problemet är inflationen. Genom att det hela tiden skapas mer pengar, ur ingenting, i systemet blir de pengar som redan finns i systemet mindre och mindre värda. Saker blir dyrare och dyrare men man får samtidigt mer och mer lön så man skulle kunna tro att det hela jämnar ut sig i slutändan. Det gör det inte. När banker skapar pengar ur ingenting skapas inte mynt och sedlar som täcker den summan utan alla existerande pengar tappar värdet. Det slår hårdast mot de som sparar pengar på bankerna. Sätter man in en tusenlapp på en bank får man i dagens läge oftast 1% ränta. Dvs. efter ett år kan man ta ut 1010 kronor. Men om pengarna i samhället tappat mer än 1% i värde, säg att inflationen är 3%, har banken återigen tjänat 2% av tusenlappens värde ur ingenting.

Tysk femmiljarder sedel, 1930-talet

Tysk femmiljarder sedel, 1930-talet


Men vad gör det om banken blir rik?

Det fanns en klok man i USA som var med om att skriva landets konstitution. Han hette Thomas Jefferson och han visste vad som kan hända om bankerna får för mycket pengar och makt. När den amerikanska centralbanken skulle bli privatägd skrev han i ett brev:


”Jag är övertygad om att banketablissemanget är farligare än stående arméer. Om det amerikanska folket någonsin låter privata banker kontrollera deras valuta, först genom inflation sen deflation, så kommer bankerna och företagen som växer upp att beröva folk på deras tillgångar tills deras efterlevande kommer att vakna upp hemlösa på den kontinent deras förfäder erövrade”.

Thomas Jefferson

Thomas Jefferson


I Frankrike hade man samma funderingar när den Franska centralbanken blev privatägd. Kejsaren, Napoleon Bonaparte, sa att:

När en regering är beroende av bankerna för pengar, så är det bankirerna och inte regeringen, som styr.

Napoleon Bonaparte

Napoleon Bonaparte


Problemet som uppstår är att bankerna kan köpa obligationer (= som ett lån till staten) till extremt låg ränta under perioder när staten har problem med ekonomin. Därför att det i praktiken bara är bankerna som har mycket pengar då det är lågkonjunktur. När sedan konjunkturen vänder och staten blir rikare går räntorna upp och bankerna kan sälja tillbaka obligationerna till mycket högre ränta. Staten blir fortsatt skuldsatt och i praktiken kontrollerar bankerna hela landets ekonomi.


Samma sak händer med småsparare fast i mindre skala. De lånar pengar för att köpa t.ex. en miljon för ett hus. Banken "skapar" en miljon med en knapptryckning på datorn och har huset som säkerhet. Säkra pengar. När det blir lågkonjunktur höjer bankerna räntorna. Det kan bli så dyrt för familjen att betala räntorna på lånen att det inte går längre och banken kan ta över huset, trots att familjen kanske redan betalat mycket mer än en miljon i räntor under åren som gått. Banken kan i sin tur vänta med att sälja huset tills det blir bättre tider och räntorna går ner igen. På det viset har banken både fått alla pengarna som familjen lånat, räntan på pengarna under kanske tjugo års tid och huset, som banken sedan kan sälja med god vinst till en annan familj.

Banksystemet i världen fungerar som en tratt. Pengarna i samhället leds in i bankerna som i sin tur leder ner pengarna i fickorna på några få ägare av världens största banker. De ägarna blir bara rikare och rikare medan resten av världen blir allt fattigare. Numera äger 0.01% av jorden befolkning ungefär 66% av jordens tillgångar medan 99.99% delar på 33%.


Men kan inte en bank gå i konkurs?

Svenska banker kan inte gå i konkurs. Det finns ett avtal mellan staten och bankerna att om en bank riskerar att gå omkull skjuter staten in pengar för att rädda banken. Därför kan bankerna använda mycket av de pengar som skapats ur tomma intet till att köpa aktier på ren spekulation. Går det bra tjänar man ändå mer pengar till banken och om det går riktigt dåligt går staten in och räddar banken. En win-win situation för banken men en förlust för staten. År 2009 sköt t.ex. staten till 5.6 miljarder kronor till Nordea som riskerade att gå omkull.

Nordea

Nordea


Men Sverige har en statlig centralbank, så det påverkar väl inte oss?

Sveriges banker är ihopkopplade med världens storbanker, som Federal Reserve i USA och IMF-Internationella valutafonden i EU. Det som händer i storbankerna händer i centralbanken och påverkar de olika privata bankerna, som ringar på vattnet när man slängt i en sten. Det är bara inte lika tydligt i Sverige som i många andra länder.


Är alla länder ihopkopplade med de internationella bankerna?

Nej, faktiskt inte alla. År 2000 fanns det några länder som hade egna centralbanker de själva kontrollerade. De var:

  • Afghanistan
  • Irak
  • Sudan
  • Libyen
  • Kuba
  • Nordkorea
  • Iran
  • Syrien

Sedan dess har det varit en hel del krig. Efter krigssluten har ländernas banker kopplats ihop med de stora, privatägda centralbankerna. De länder som fått sina egna centralbanker överförda till de stora, privata bankerna sedan år 2000 är:

  • Afghanistan
  • Irak
  • Sudan
  • Libyen

Källor

Bilder

samtliga bilder från Wikimedia Commons===