|
|
| (32 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| − | =Geografiplanering för lärare=
| + | Vad är geografi? När jag gick i skolan på forntiden innebar det timme ut och timme in med att lära sig alla namnen på länder, huvudstäder osv. tills man bara hatade ämnet. Som tur är har den delen nästan försvunnit från dagens geografiundervisning. Istället är det tänkt att man skall lära sig varför det ser ut som det gör i vår värld och hur jordens resurser skall förvaltas. Personligen tycker jag att det är mycket roligare att lära sig än att nöta in alla norrlandsälvarnas namn och placering utantill. |
| | | | |
| | + | <!-- |
| | + | :[[Geografi, planering 7-9 enligt lgr 11 och 2022 års läroplan]] --> |
| | | | |
| − | '''Geografi i grundskolan har traditionellt baserat sig på att lära barnen namn. Genom LPO 94 ändrades det och tyngdpunkten låg helt plötsligt på fenomen. Från LGR 11 har man återigen fallit tillbaka mot namngeografin.'''
| |
| | | | |
| − | '''Vad innebär en grovplan i geografi i den nya skolan då? Detta är ett grovt förslag baserat på grundskoleboken.se olika kapitel i geografi med utgångspunkt från målen i LGR 11. Som du ser saknas drygt fyra viktiga kapitel innan man kan säga att geografiämnet har så mycket information skrivet att det kan stå på egna ben som en lärobok online:'''
| + | {| class="wikitable" |
| | + | |- |
| | + | ! [[Geografi, skolbok]] !! Beskrivning |
| | + | |- valign="top" |
| | + | | https://grundskoleboken.se/skolboken/images/geo.jpg || Geografiämnet är det första ämnet som har en komplett skolbok. |
| | | | |
| | + | Den innehåller 58 kapitel, 9 gemensamma med biologin, samt målbeskriving för lärare och ett projekt. |
| | | | |
| | + | ''För att komma till samtliga kapitel om geografiämnet klickar du bara på länken: "Geografi, skolbok"'' |
| | | | |
| − | ==År 1-3 Alla SO ämnena har gemensamma mål==
| + | ''så kommer du till kapitelsidan.'' |
| | | | |
| − | Mål:
| |
| | | | |
| − | *Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
| + | [[Geografi, skolbok]] |
| | | | |
| − | Titta på hur klimatet är i olika länder och hur man lever i olika länder. Varför det regnar, varför det blir snö
| + | |} |
| | | | |
| | | | |
| − | *Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
| + | {| class="wikitable" |
| − | *Yrken och verksamheter i närområdet.
| + | |- |
| | + | ! [[Geografi, Sveriges landskap och län]] !! Beskrivning |
| | + | |- valign="top" |
| | + | | https://grundskoleboken.se/skolboken/images/SvenskaLandskap_100.png || Sveriges 25 landskap |
| | | | |
| − | Finns det lantbruk? Vad finns för miljö där man lever av naturresurser runt skolan? Finns hav eller rinnande vatten? Hur kan man försörja sig på det?
| + | ''För att komma till samtliga kapitel om Sveriges olika landskap '' |
| | | | |
| | + | ''klickar du bara på länken här under så kommer du till kapitelsidan.'' |
| | | | |
| − | *Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
| + | [[Geografi, Sveriges landskap och län]] |
| | | | |
| − | Finns det fornlämningar? Gravfält? Kan man se forna tiders verksamhet i landskapet runt skolan? vad har istiden lämnat för spår? Lämpligt kapitel kan vara [[Spåren efter istiden]]
| |
| | | | |
| | + | |} |
| | | | |
| − | *Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
| |
| | | | |
| − | Gå igenom vad som händer med sopor och vad man gör med det som inte hamnar på soptippen.
| + | {| class="wikitable" |
| | + | |- |
| | + | ! [[Geografi, Sveriges landskap och län]] !! Beskrivning |
| | + | |- valign="top" |
| | + | | https://grundskoleboken.se/skolboken/images/FinskaLandskap_100.jpg || Finlands nio historiska landskap |
| | | | |
| | + | ''För att komma till samtliga kapitel om Finlands historiska landskap '' |
| | | | |
| − | *Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
| + | ''klickar du bara på länken här under så kommer du till kapitelsidan.'' |
| | | | |
| − | Gör enkla kartor över skolområdet. Någon stad eleverna brukar vara i, vägen mellan hemmet och en kamrat osv. Gör solur och lär eleverna norr-söder-öster-väster. Lämpligt kapitel kan vara [[Kartografi]]
| + | [[Geografi Finlands landskap]] |
| | | | |
| − | ==År 4-6==
| |
| | | | |
| − | Mål:
| + | |} |
| | | | |
| − | *Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekven¬ser detta får för människor och natur.
| |
| | | | |
| − | Utgå från kapitlena om jordens inre, plattektonik, uppbyggande- och nedbrytande krafter.
| + | {| class="wikitable" |
| − | *[[Jordens inre]]
| + | |- |
| − | *[[Plattektonik]]
| + | ! [[Vår förgiftade värld]] - Tema NO/Geografi !! Beskrivning |
| − | *[[Uppbyggande krafter]]
| + | |- valign="top" |
| − | *[[Nedbrytande krafter]]
| + | | https://grundskoleboken.se/skolboken/images/giftig.jpg || |
| | | | |
| | + | Geografiämnet och NO-ämnena handlar ofta om nästan samma saker. |
| | | | |
| − | *De svenska, nordiska och övriga europeiska natur-och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
| + | Ofta försvinner dock dessa "mellan stolarna" när SO-lärare tänker att |
| | | | |
| − | Gå igenom den Baltiska skölden och dess gränsområden. Ta alltid med exempel från Sverige, Norden och Europa vid genomgångarna i naturgeografi. Ta med kapitlet om den gröna revolutionen.
| + | ''det här är någonting NO-lärarna lär ut så det gör inte jag''. Och tvärtom. |
| − | *[[Plattektonik]]
| |
| − | *[[Den gröna revolutionen]]
| |
| | | | |
| − | *Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
| |
| | | | |
| − | Ta med kapitlet om vattnets kretslopp och vindar. Ta med kapitlen om tidvattenkraftverk och vågkraftverk, och hur månen skapar tidvatten. Kapitlet om ändliga resurser och kapitlet om förnyelsebara resurser har inte skrivits ännu.
| + | Det här temat är tänkt att binda ihop NO-ämnena (''biologi, kemi och fysik'') och geografiämnet i |
| − | *[[Vindar]]
| |
| − | *[[Vattnets kretslopp]]
| |
| − | *[[Tidvatten]]
| |
| − | *[[Tidvattenkraftverk]]
| |
| − | *[[Vågkraftverk]]
| |
| − | *[[Förnybara resurser]]
| |
| − | *[[Ändliga resurser]]
| |
| | | | |
| − | *Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
| + | ett gemensamt tema för att belysa vad som händer när olika gifter sprids ut i vår miljö och påverkar |
| | | | |
| − | Ta med kapitlet om städernas olika roller. Kapitlet om population har inte skrivits ännu.
| + | våra odlingsjordar, vattendrag och till och med luften vi andas. Och även både hur dessa gifter |
| − | *[[Stadens framväxt och roller]]
| |
| − | *[[Population]]
| |
| | | | |
| | + | påverkar oss som lever nu och hur vi kan försöka minska skadorna de gör på oss. |
| | | | |
| − | *Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
| |
| − | *Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
| |
| | | | |
| − | Namngeografi, låt barnen öva med google earth. Använd verktyg som glosboken.se som egentligen finns för att träna glosor i främmande språk.
| + | [[Vår förgiftade värld]] - Tema NO/Geografi |
| | | | |
| | + | |} |
| | | | |
| − | *Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
| + | ====[[Geografi, skolbok|Åter]] till geografibokens register==== |
| | | | |
| − | Ta med kapitlen om kartografi och använd google earth.
| + | [[Kategori: Geografi]] |
| − | *[[Kartografi]]
| |
| − | *[[Tematiska kartor]]
| |
| − | | |
| − | *Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
| |
| − | | |
| − | Gå igenom kapitlet om GIS.
| |
| − | *[[GIS]]
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Fältstudier för att undersöka natur-och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
| |
| − | | |
| − | Låt barnen gå ut i solen och arbeta veckorna före skolavslutningen, det brukar uppskattas.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
| |
| − | | |
| − | Gå alltid igenom svåra ord och förklara dem så att barnen förstår.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
| |
| − | | |
| − | Ta upp exempel kring återvinning. Använd kapitlet om valjakt.
| |
| − | *[[Valjakt]]
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | Låt barnen fördjupa sig i olika länder. Låt dem jämföra fattiga länder med Sverige så de förstår hur bra de har det. CIA factbook har det mesta man kan tänka sig vad det gäller information, men på engelska. Kapitlet om population har inte skrivits ännu.
| |
| − | | |
| − | ==År 7-9==
| |
| − | | |
| − | Mål:
| |
| − | | |
| − | *Jordens klimat-och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
| |
| − | | |
| − | Gå igenom kapitlet om klimatzoner.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
| |
| − | | |
| − | Gå igenom kapitlen om jordens atmosfär, Havsströmmar, Golfströmmen, El Niño och havsnivåhöjning.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
| |
| − | | |
| − | Gå igenom de tre olika geografiska teorierna: Von Thünen, Weber och Christaller.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekven¬ser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
| |
| − | | |
| − | Kapitlet om migration och emigration är inte skrivet ännu.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
| |
| − | | |
| − | Namngeografi, låt ungdomarna öva med google earth. Använd verktyg som glosboken.se som egentligen finns för att träna glosor i främmande språk.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
| |
| − | | |
| − | Använd kapitlet om kartografi.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa¬tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder
| |
| − | | |
| − | Använd kapitlet om GIS
| |
| − | | |
| − | | |
| − | | |
| − | *Fältstudier av natur-och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället
| |
| − | | |
| − | Låt ungdomarna gå ut i solen och arbeta veckorna före skolavslutningen, det brukar uppskattas.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | | |
| − | *Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
| |
| − | | |
| − | Gå alltid igenom svåra ord och förklara dem så att ungdomarna förstår
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur-och kulturlandskapet.
| |
| − | *På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
| |
| − | | |
| − | Gå igenom kapitlen om plattektonik och uppbyggande krafter. Gå igenom klimatzonerna. Gå igenom kapiotlet om havsnivåhöjningen. Använd kapitlet om oljekatastrofer.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
| |
| − | | |
| − | Geografi? Samarbeta med historia och samhällskunskap genom att t.ex. diskutera vad som kan hända när oljan tar slut eller vad som händer när Indus försvinner i Pakistan. Diskutera vad nybyggarna gjorde med indianerna under 1800-talet när båda vill ha tillgång till prärien osv.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Förnybara energitillgångar, till exempel sol-och vindenergi och alternativa drivmedel.
| |
| − | | |
| − | Kapitlet om förnyelsebara tillgångar är inte skrivet ännu.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
| |
| − | | |
| − | Utgå från kapitlet om klimatzonerna.
| |
| − | | |
| − | | |
| − | *Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
| |
| − | | |
| − | Utgå från kapitlet om klimatzonerna. Använd kapitlet om den gröna revolutionen.
| |
Vad är geografi? När jag gick i skolan på forntiden innebar det timme ut och timme in med att lära sig alla namnen på länder, huvudstäder osv. tills man bara hatade ämnet. Som tur är har den delen nästan försvunnit från dagens geografiundervisning. Istället är det tänkt att man skall lära sig varför det ser ut som det gör i vår värld och hur jordens resurser skall förvaltas. Personligen tycker jag att det är mycket roligare att lära sig än att nöta in alla norrlandsälvarnas namn och placering utantill.
