Åtgärder

Finska Österbotten

Från Skolbok

Österbotten Pohjanmaa.png Pohjanmaa.PNG

Landskapsvapen

Ostrobothnia coat of arms.svg

Landskapsblomma

Norra Österbotten, forna Nordbotten, har landskapsblomman skvattram medan södra Österbotten har landskapsblomman mjölkört.

Bog Labrador Tea (3816426668).jpg Flickr - Per Ola Wiberg ~ mostly away - Rallarros, Mjölke, Mjölkört.jpg

Skvattram och mjölkört, även kallad "rallarros"

Landskapsdjur

Norra Österbotten, forna Nordbotten, har landskapsdjuret hermelin, precis som på vapenkölden, medan södra Österbotten har landskapsdjuret ekorre.

Kurzschwanzwiesel im Winterfell.JPG Squirrel posing.jpg

Hermelin och ekorre

Geologi/geografi

Det historiska landskapet Österbotten var mycket större än det nutida landskapet Österbotten. Namnet har det fått från sin placering vid Bottenviken. I Sverige ligger Västerbotten och Norrbotten. När Finland var en del av Sverige fram till 1809 var det logiskt att östra stranden fick heta Österbotten.

Landskapet befolkades redan under stenåldern och man hittar spåren av de första människorna längs det som en gång var kusten men som nu ligger långt in i land pga. landhöjningen på nästan 1 cm/år. Inget annat finskt landskap påverkas så mycket av landhöjningen som Österbotten.

Markeringar i staden Vasa visar var kusten legat under århundradena

Markeringar i staden Vasa visar var kusten legat under århundradena


En relativt stor del av Österbottens befolkning har svenska som modermål. De är främst bosatta längs kusten.

Språkfördelning i Österbotten 2011.png

Utmärkande för Österbottens topografi är ett tiotal åar och älvar som genomkorsar landskapet och mynnar ut i havet. Kusten med dess landhöjningsfenomen och skärgården med dess över 10 000 holmar och skär utgör en kontrast till de öppna slätterna. Bebyggelsen är tämligen jämnt utspridd i älvdalarna samt längs kusten.

Österbotten är det enda finska landskapet med lerslätter liknande de man kan hitta i Sverige, men i Finland har älvarna släppt ifrån sig grus och lera i älvdalarna och skapat jämna, bördiga slätter längs älvarna medan det i Sverige främst är lera på gamla havsbottnar som odlas upp.

Kommunikation

Längs Österbottens kust går flera större vägar. Inåt land, mot Lappland i Norr och ner mot Tammerfors går också två större vägar. Mellan alla större samhällen i Österbotten går järnvägstrafik, ofta persontrafik och alltid godstrafik. Ju längre in i landet man kommer desto sämre blir standarden både på vägnätet och järnvägsnätet.

Till skillnad från de sydligare delarna av Finland finns inga system med sjöar i Österbotten. Därför finns ingen båttrafik i inlandet. Kusten däremot har flera viktiga hamnar och det går färjor mellan Umeå och Vasa dagligen.

Traditionella näringar

Kusten har haft sin fiskarbefolkning. Fisket var och är viktigt. Förr var även säljakten viktig. Både vikare och gråsäl letar sig upp längs kusten, men numera är sälarna fredade.

gråsäl

gråsäl


Älvdalarnas lerslätter har varit lämpligt för odling eller för köttproduktion. Ost, smör och kött har varit värdefulla produkter som sålts vidare.

I öst har skogarna legat. Timmer har fraktats ut längs älvarna. Trätjära har transporterats från skogarnas inre till hamnarna vi kusten.

Nutida näringar

Fisket sker fortfarande, men miljögifter och utfiskning gör det allt mindre lönsamt.

Lantbruket är viktigt. Numera har Valio nästan monopol på mjölkprodukter (ost, mjölk, smör osv.) i Finland och även om huvudkontoret ligger i Helsingfors sker transporten av mjölk till mejerier som oftast ägs av Valio.

VALIO_logo_RGB53mm.png

Valio, logotyp


Skogen är viktig, men i dagsläget är det främst pappersmassa eller papper som säljs vidare.

Österbotten har också en hel del tung industri som stålverk. Finland ligger långt framme vad det gäller utveckling av kemisk industri och flera kem-tekniska fabriker finns i Österbotten. Främst vid kusterna.

Några viktiga orter

Närpes (Närpiö) grundades år 1348 när kung Magnus Eriksson gav ”allom, som boo i Nerpis sochn, Mustasaari sochn och Pedersöre sochn” rätt att sälja och köpa ”alla ätande vahror”, det vill säga att handla med livsmedel. På så sätt grundades de tre första officiella marknadsplatserna i Österbotten. Klimat och jordmån med mycket kalk gör att det odlas mycket frukt och grönt runt Närpes. Det är faktiskt så att en betydande del av de växthusodlade grönsakerna i Finland, men mest tomater, kommer från Närpes. Tomaterna har en egen karneval varje år.

Från tomatkarnevalen

Från tomatkarnevalen


Vasa (Vaasa) är en universitetsstad, huvudort för Österbotten och ett viktigt centrum för Finlands-svensk kultur. Under finska inbördeskriget var Vasa huvudstad för Finland. Mer än var femte av stadens befolkning på ca 68 000 har svenska som modersmål och det är inte långt till Umeå på andra sidan Kvarken. När havet utanför inte frusit till är det varmare i Vasa än i inlandet, men på våren är det istället kallare än i inlandet innan isarna på havet smält bort och havsvattnet värmts upp. Vasa har en stor hamn med färjetrafik till Sverige dagligen. Kustvägen binds ihop med inlandsvägarna i Vasa och det är samtidigt en viktigt järnvägsknut.

Vasa centrum på natten

Vasa centrum på natten


Seinäjoki var ursprungligen en liten Österbottnisk järnvägsknut. Numera är det en av Finlands viktigaste platser för mässor och marknader. Störst arbetsgivare är Atria - ett företag som säljer kött. I Sverige heter varumärket Sibylla och är känt för sina korvar.

Atrias slakthus Shoppingcenter

Slakthus och shoppingcenter i Seinäjoki


Jakobstad (Pietarsaari) fick sitt namn genom att drottning Kristina gav greve Jakob De la Gardie tillstånd att etablera en ny stad i Pedersöre socken. Men greven dog snart. De la Gardies änka Ebba Brahe grundade istället staden 1652 men med makens namn. Jakobstad har traditionellt varit en skeppsbyggnad och sjöfartsstad. Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg föddes i Jakobstad år 1804 . Numera är stadens största arbetsgivare Snellman Meat Processing Oy som gör charkuteriprodukter som korv och smörgåspålägg. Förutom Snellman finns flera pappersbruk i stadens närhet.

Pappersbruk utanför Jakobstad Jakobstad centrum

Pappersbruk utanför Jakobstad och Jakobstad centrum


'Karleby (Kokkola) grundades på en udde som stack ut i havet på 800-talet. Numera har landhöjningen gjort att stranden ligger en bra bit längre västerut. Den moderna staden Karleby grundades 1620 av Gustav II Adolf. Från 1756 fick staden rätt att bedriva internationell handel. Det man handlade mest med var trävaror och tjära. Fartyg byggdes på varven runt Karleby och såldes i hela Nordeuropa. Det moderna Karleby har en mångsidig industri, särskilt den kemiska industrin. Bland annat, av Freeport Cobalt Ltd och Boliden - Karleby zinkanläggning.

Karlebys äldsta stadsdelar


Uleåborg (Oulu) grundades av kung Karl IX och fick stadsprivilegier år 1610. Staden placerades på fastlandet mitt emot Slottsholmen, där Uleåborgs slott byggts några år tidigare. på 1800-talet var Uleåborg Finlands största exportör av trätjära. Idag är Uleåborg känd särskilt som en teknikstad och norra Finlands ekonomiska motor. Starka branscher i Uleåborg är trä, papper och stålindustrin. Universitetet i staden har över 15 000 studenter. Staden har drygt 200 000 invånare och 2500 av dem är från Östasien. Staden är ett viktigt centrum för både väg- och järnvägstrafik. Dessutom är Uleåborgs skyddade hamn viktig.

Uleåborg från havet Stranden vid hotell Eden

Uleåborg från havet och Stranden vid hotell Eden


Kemi fick stadsrättigheter 1869, under den ryska tiden. Efter det växte regionen snabbt till att bli en av de viktigaste för träförädlingsindustrin i Finland. Kemi är känd som en traditionell industristad och de största privata arbetsgivarna i staden inkluderar: Stora Ensos pappersbruk samt Karihaara Metsä Fiber och Finnforests träförädlingsindustri.

800px-2013_city-of-kemi-september-2013_ore-e-refineries_c-none_panorama-3-photos_xxx_z_pho.jpg

Kemi innerstaden, pappersbruk vid horisonten


Torneå (Tornio) ligger vid den viktigaste finska gränsövergången mellan och Sverige. Mitt emot, på den svenska sidan av Torne älv, ligger Haparanda. Skolbarnen i Torneå är fria att välja på vilken sida av gränsen de vill gå i skolan. Gränshandeln är viktig för Torneå. Annars är Torneå en typisk industristad. Den viktigaste arbetsgivare är Outokumpu , som tillverkar rostfritt stål. Stålverket sysselsätter mer än 2 000 personer. På vintern håller isbrytare undan isen och hamnen kan användas året runt. Det är främst lastfartyg till och från fabrikerna som använder hamnen.

Köpcentret vid gränsen Järnvägsbron, enda förbindelsen med järnväg mellan Sverige och Finland

Köpcentret vid gränsen och Järnvägsbron över Torne älv, enda förbindelsen med järnväg mellan Sverige och Finland


Rovaniemi är en universitetsstad och mässtad, center för administration, samt idrott och kultur. Stadsnamnet är egentligen inte finskt utan samiskt. 1944 förstördes staden fullständigt av retirerande tyska soldater under Lapplandskriget. Det kanske var tur för efter det byggdes en modern stad upp. Numera är turism viktigt för staden och mer än 40% av befolkningen arbetar inom servicesektorn. Men det finns naturligtvis industrier också, t.ex. knivtillverkaren Lappset Oy. Att turismen är viktig syns på att Rovaniemi har flest internationella övernattningar, efter Helsingfors och Vanda. Rovaniemis flygplats är Finlands tredje mest trafikerade flygplats.

Rovaniemi på vintern

Rovaniemi på vintern


Salla är en välkänd turistort, men också en region med hög arbetslöshet. Under 1930-talet avverkades skogen. Stockarna kördes med lastbil till vattendrag i området där de dumpades och fick flyta till sågverk nedströms. Under andra världskriget stod ett av de största slagen vid Salla, men finländare och tyskar på ena sidan och sovjetiska armén på andra. Efter andra världskriget gick industrin bra, men från 1970-talet och framåt har utflyttningen varit stor. Många finländare från Salla har flyttat till Sverige istället.

Minne från svenska frivilligkåren efter slaget vi Salla Svenska soldater som slogs på finländarnas sida, vid Salla

Minne från svenska frivilligkåren efter slaget vi Salla och Svenska soldater som slogs på finländarnas sida, vid Salla


Kuusamo växte fram från samebyar. Samerna där livnärde sig främst på fiske, men ägde även mindre renhjordar. Staden drabbades hårt under andra världskriget och förstördes i princip helt. Numera är turisterna den största inkomstkällan. Det erbjuds forsränning, vandring, snöskoter, fiske, jakt och skidåkning. Kommunen har satsat på att visa upp landets stora rovdjur i djurparken, Kuusamo Large Carnivore Center. Ett fantastiskt ställe där föräldralösa rovdjur har blivit omhändertagna väl av en man. Det finns björnar, rävar, lodjur. De har ägaren tagit hand om när deras mammor blivit skjutna eller på annat sätt försvunnit.

Renflock spärrar vägen utanför Kuusamo Hoppbacken och slalombacken i Kuusamo

Renflock spärrar vägen utanför Kuusamo och Hoppbacken och slalombacken i Kuusamo

Några kända personer

Krista Siegfrids kommer från Kaskö, Finlands minsta stad. Hon skriver egna låtar och har ställt upp i schlagerfestivalen för både Sverige och Finland, vid olika tillfällen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Krista_Siegfrids

640px-Krista_Siegfrids_04_%28cropped%29_%40_Melodifestivalen_2017_-_Jonatan_Svensson_Glad.jpg


Sandra Eriksson från Nykarleby är en finländsk hinderlöpare. Hennes personbästa på 9.24,70 är finländskt rekord. Eriksson har vunnit 10 raka mästerskap på 3000 meter hinder i finländska mästerskapen i friidrott och år 2010 vann hon även 1500 meter och 5000 meter. Sandra Eriksson har tre gånger utsetts till årets friidrottare av Svenska Finlands Idrottsförbund: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sandra_Eriksson

Sandra Eriksson 2009 SM22.jpg

Roligt vetande

Det finns flygekorrar i Finland. Visserligen är de fridlysta och mycket sällsynta, men de finns i hela landet till och med Österbotten. Den nordligaste gränsen hittar du om du drar ett streck från Karleby vid kusten, till Salla vid ryska gränsen.

Flygekorrarna har extra hud mellan benen. Vid hopp mellan träden eller från toppen av ett träd till lägre belägna delar spänner flygekorren ut sitt hudveck och kastar sig ut i en styrd glidflykt. Denna kan uppgå till omkring 50 meter. Flygekorren är även en skicklig klättrare.

Det finns inga flygekorrar i något annat nordiskt land.

Flygekorre fotad i hoppet

Flygekorre fotad i hoppet


I Pyhäjoki några mil söder om Uleåborg planerar finska företaget Fennovoima att bygga ett nytt kärnkraftverk. Det kommer att ligga vid kusten, nästan inom synhåll från svenska sidan. Reaktionerna har varit häftiga i Norrbotten eftersom en olycka i kärnkraftverket skulle drabba svenska kusten efter bara några minuter, om vinden kommer från öst.

Planerad placering av kärnkraftverket vid Bottenvikens strand

Planerad placering av kärnkraftverket vid Bottenvikens strand

Källor

http://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-Oesterbotten2

Fantastiska Finland, Ann-Gerd Steinby, Bilda förlag 2009 ISBN: 978-91-574-8077-4


Wikipedia:

https://fi.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4rpi%C3%B6

https://fi.wikipedia.org/wiki/Vaasa

https://fi.wikipedia.org/wiki/Sein%C3%A4joki

https://fi.wikipedia.org/wiki/Pietarsaari

https://fi.wikipedia.org/wiki/Kokkola

https://fi.wikipedia.org/wiki/Oulu

https://fi.wikipedia.org/wiki/Kemi

https://fi.wikipedia.org/wiki/Tornio

https://fi.wikipedia.org/wiki/Rovaniemi

https://fi.wikipedia.org/wiki/Salla

https://fi.wikipedia.org/wiki/Kuusamo

https://sv.wikipedia.org/wiki/Flygekorre


Bildkällor

Samtliga bilder från Wikimedia Commons.

Åter till registret för Finlands landskap