Sedimentär berggrund

Old man of Hoy, typisk sedimentär berggrund

Sedimentär berggrund skapas nästan alltid av att berg nöts ner med hjälp av vind, is och rinnande vatten. Det grus, sand och den lera som bildas driver ut till havs med vindar, eller sköljs ut i havet med rinnande vatten.På havsbottnen bildas sedan tjocka lager av sediment. När de blir allt tjockare ökar tyngden på lagren i botten. De pressas ihop. Små korn av främst kvarts pressas in i mellan större korn och bit för bit omvandlas lagren av grus, sand och lera till berggrund.

• Nära land, där det finns stränder, består oftast sedimenten av sand och sandsten bildas.
• Längre ut till havs samlas finare artiklar som i sin tur bildar lera. Den bildar i sin tur lerskiffer och lersten.
• I varm miljö med mycket kalk eller ett hav med många organismer med kalkskal och skelett, vilket bildar kalksten.

Ortoceratiter i kalkstenstrappan i Grillska huset i Gamla stan i Stockholm.

Det finns undantag. Sandsten kan uppstå i öknar. Sandlagren i en öken kan bli så stora och tunga att sandsten bildas i området närmast berggrunden under sanden. Vulkaner kan spruta ut aska som hamnar i havet och bildar svarta band i de annars vanligtvis ljusa sedimenten.

Eftersom det kommer olika mycket sediment under olika tidsperioder är oftast sedimentär berggrund "randig". Litet som årsringarna på ett träd. Bra år blir det tjockare lager, dåliga år tunnare lager. Men lagren i sandstenen är nästan alltid parallella. till skillnad från de runda lagren runt en mittpunkt som träd bildar.

Ibland följer det med rester av de djur och växter som levde för hundratals miljoner år sedan i den sedimentära berggrunden och vi kan hitta dem idag som fossil. Även om vi inte kan se fossilen kan rester av levande växter och djur omvandlas till stenkol, olja och naturgas. Därför kan vi hitta fossiler, stenkol, olja och gas i sedimentär berggrund, men inte i någon annan berggrund.

Stenkolssöm under sandsten, Hartley Bay i norra England.

Ibland täcks grunda havsvikar med t.ex. sand, blir sandsten och bevaras för eftervärlden. När man bryter upp den stenen ser det ut precis som innan strandbiten förstenades, med spår av vågor och ibland även fot- och tassavtryck efter de djur som levde för flera hundra miljoner år sedan och som lämnade sina avtryck i den då mjuka leran eller sanden i strandbrynet.

Dinosauriespår avsatta i sanden vid stranden för hundratals miljoner år sedan

Källor

Physical Geography, Tom L. McKnight 6th ed. 1999, ISBN 0-13-950445-1

Bohusläns geologi; Johan Berglund, Bohusläns museum 1989, ISBN 91 7686 072 8

Sveriges berggrund, broschyr från SGU 2017

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/bergarterochmalmer/sedimentarabergarter.1603.html

Bildkällor

Alla bilder är från Wikimedia.