England, inbördeskriget: Skillnad mellan sidversioner
Från Skolbok
Ingemar (diskussion | bidrag) |
Ingemar (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (43 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart'''. - Ingemar, admin | |||
<!-- | |||
[[File:Battle of Marston Moor, 1644.png|800px]] | |||
''Slaget vid Marston Moor 1644'' | |||
==Varför var inte England inblandat i 30-åriga kriget?== | ==Varför var inte England inblandat i 30-åriga kriget?== | ||
England var inblandat i 30-åriga kriget, men om man jämför med andra länder var den inblandningen minimal. Orsakerna är flera. | |||
1: Ett krig skulle bli dyrt. I början av 1600-talet hade inte engelska kungen någon egen armé. Ville han ut i krig mot katolikerna var han tvungen att bygga upp armén från grunden. Utbilda soldater, köpa in vapen och utrustning osv. För att få in pengar till det skulle kungen vara tvungen att höja skatterna, och det skulle kunna skapa oroligheter i landet. | 1: Ett krig skulle bli dyrt. I början av 1600-talet hade inte engelska kungen någon egen armé. Ville han ut i krig mot katolikerna var han tvungen att bygga upp armén från grunden. Utbilda soldater, köpa in vapen och utrustning osv. För att få in pengar till det skulle kungen vara tvungen att höja skatterna, och det skulle kunna skapa oroligheter i landet. | ||
| Rad 9: | Rad 18: | ||
3: Slutligen fanns problem inne i England. Utbrottet av de två biskopskrigen i Skottland 1639-40, ett katolskt uppror i Irland 1641, och slutligen den engelska inbördeskriget som började 1642 innebar att Englands ledare var fullt upptagna av egna konflikter under senare delen av trettioåriga kriget. | 3: Slutligen fanns problem inne i England. Utbrottet av de två biskopskrigen i Skottland 1639-40, ett katolskt uppror i Irland 1641, och slutligen den engelska inbördeskriget som började 1642 innebar att Englands ledare var fullt upptagna av egna konflikter under senare delen av trettioåriga kriget. | ||
https:// | <img src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/en/thumb/2/20/HMS_%27Tiger%27_taking_the_%27Schakerloo%27_in_the_harbour_of_Cadiz%2C_23_February_1674.jpg/640px-HMS_%27Tiger%27_taking_the_%27Schakerloo%27_in_the_harbour_of_Cadiz%2C_23_February_1674.jpg" width=45%> | ||
https://www. | <img src="https://www.campinglesgrenettes.com/wp-content/themes/ivena-child/images/map/camping-ile-de-re.jpg" width=45%> | ||
''Strid i Cadiz 1674 mellan spanska och brittiska flottan, och ön Ile de Re'' | |||
==Vad hände i Sverige under inbördeskriget?== | |||
[[File:Beck - Queen Christina.jpg|400px]] | |||
[[File:Alexander Cooper - Miniature portrait of Charles X, King of Sweden 1655-1660 - Google Art Project (392624).jpg|400px]] | |||
''Drottning Kristina av Sverige, bytte religion till katolicism'' och ''Karl X, Kristinas kusin, blev kung efter Kristina abdikerat'' | |||
Engelska inbördeskriget utspelades under Kristinas förmyndarregering när Axel Oxenstjärna ledde landet i hennes namn samt under den tid hon tog över regeringen från 1644. Kristina kröntes 1650 och då var inbördeskriget officiellt slut. När Cromwell dog 1658 var Karl X inblandad i det andra danska kriget. Han avled två år senare. | |||
==Vad var orsaken till inbördeskriget 1642?== | ==Vad var orsaken till inbördeskriget 1642?== | ||
<img src="https://www.thefamouspeople.com/profiles/images/charles-i-of-england-5.jpg" width=400px alt="Karl I av England> | |||
''Karl I av England'' | ''Karl I av England'' | ||
Kung Karl I av släkten Stuart, som var Englands kung, hade inte särskilt mycket pengar. På den här tiden var Spanien Europas främsta stormakt, följt av Frankrike, Holland och Sverige. Dessutom hade han ingen riktig armé. Parlamentet ville inte höja skatterna så mycket att det gick att skapa en armé. I parlamentet var man oroliga för att kungen inte skulle använda armén mot Englands fiender utan istället mot de som inte hade samma religiösa tro som kungen inne i England. Efter misslyckandet vid Cadiz hade kungen dessutom upplöst parlamentet och utan parlament kunde inte skatten höjas. | |||
===Första steget mot inbördeskrig=== | ===Första steget mot inbördeskrig=== | ||
[[File:Riot against Anglican prayer book 1637.jpg|thumb|''Upprörda skottar vägrar att ändra på sin gudstjänst'']] | |||
När kungen försökte ta kontroll över den presbyterianska kyrkan i Skottland 1639 blev han istället intrasslad i dyra strider mot skotska motståndsmän. Det blev tydligt för alla hur liten kungens makt var. Karl tvingades att för första gången på elva år sammankalla parlamentet i London. För att få parlamentets hjälp att höja skatterna, för att få pengar till soldater till striderna i Skottland, tvingades han gå med på begränsningar av sin egen kungamakt och klyftan mellan kungen och parlamentet ökade. | När kungen försökte ta kontroll över den presbyterianska kyrkan i Skottland 1639 blev han istället intrasslad i dyra strider mot skotska motståndsmän. Det blev tydligt för alla hur liten kungens makt var. Karl tvingades att för första gången på elva år sammankalla parlamentet i London. För att få parlamentets hjälp att höja skatterna, för att få pengar till soldater till striderna i Skottland, tvingades han gå med på begränsningar av sin egen kungamakt och klyftan mellan kungen och parlamentet ökade. | ||
===Andra steget mot inbördeskrig=== | ===Andra steget mot inbördeskrig=== | ||
[[File:Wenceslaus Hollar – supposed Irish atrocities during the Rebellion of 1641.jpg|600px]] | |||
''Katoliker slaktade protestanters barn på Irland 1641'' | |||
När det blev uppror på Irland 1641 vände sig Karl än en gång till parlamentet med en vädjan om mer pengar till soldater. Parlamentet ville inte rusta upp en armé åt kungen av rädsla för att den skulle användas mot de engelsmän som inte tyckte som kungen, istället för att avsegla till Irland. Kung Karl försökte arrestera de parlamentsmedlemmar som var de största motståndarna till hans plan, men misslyckades. De lyckades smita iväg från parlamentsbyggnaden och gömma sig ute i London. Istället började fler och fler vanliga människor ute på gatorna tycka att kungen hade gått för långt. | När det blev uppror på Irland 1641 vände sig Karl än en gång till parlamentet med en vädjan om mer pengar till soldater. Parlamentet ville inte rusta upp en armé åt kungen av rädsla för att den skulle användas mot de engelsmän som inte tyckte som kungen, istället för att avsegla till Irland. Kung Karl försökte arrestera de parlamentsmedlemmar som var de största motståndarna till hans plan, men misslyckades. De lyckades smita iväg från parlamentsbyggnaden och gömma sig ute i London. Istället började fler och fler vanliga människor ute på gatorna tycka att kungen hade gått för långt. | ||
===Tredje och sista steget mot inbördeskrig=== | ===Tredje och sista steget mot inbördeskrig=== | ||
| Rad 35: | Rad 62: | ||
Kungen kände sig hotad och lämnade huvudstaden i januari 1642. Han begav sig norrut för att samla ihop de som var lojala mot honom där, när stödet var borta i huvudstaden. Samtidigt beslutade parlamentet att försätta London och riket i militär beredskap. Inbördeskriget var ett faktum. | Kungen kände sig hotad och lämnade huvudstaden i januari 1642. Han begav sig norrut för att samla ihop de som var lojala mot honom där, när stödet var borta i huvudstaden. Samtidigt beslutade parlamentet att försätta London och riket i militär beredskap. Inbördeskriget var ett faktum. | ||
https://www.saburchill.com/history/images01/007.jpg | |||
''Uppdelningen av England'' | ''Uppdelningen av England'' | ||
| Rad 42: | Rad 69: | ||
''Röda städer och vit bakgrund (i England) stödjer parlamentet'' | ''Röda städer och vit bakgrund (i England) stödjer parlamentet'' | ||
==Vad hade man för soldater?== | ==Vad hade man för soldater?== | ||
| Rad 48: | Rad 76: | ||
Det fanns ingen arméorganisation, utan soldatgrupper samlades ihop i större orter och hamnade på olika sidor i kriget, beroende på vem det var som ledde dem. På parlamentssidan ledde detta till att man istället för en enda armé hade flera små soldatgrupper utan någon som såg till att de samarbetade. | Det fanns ingen arméorganisation, utan soldatgrupper samlades ihop i större orter och hamnade på olika sidor i kriget, beroende på vem det var som ledde dem. På parlamentssidan ledde detta till att man istället för en enda armé hade flera små soldatgrupper utan någon som såg till att de samarbetade. | ||
https://s0.geograph.org.uk/geophotos/01/77/75/1777504_ff9488d4.jpg | |||
https://www.sarmatas.lt/wp-content/uploads/karas_367855.jpg | |||
''Nutida utklädda soldater från 1600-talet'' | |||
''Pikarna, de långa spjutlika vapnen, sattes mot marken och spetsen riktades mot ryttare som kastades av hästen vid träff'' | |||
| Rad 53: | Rad 89: | ||
23 oktober 1642 mötte kungens styrkor de soldater som leddes av parlamentet för första gången, utanför Edgehill i Warwickshire. Slaget slutade oavgjort och bägge sidor förstod att kriget skulle bli längre än de först trott. Speciellt inom parlamentets styrkor fanns det olika åsikter om vad man skulle göra om man lyckades besegra kungen. | 23 oktober 1642 mötte kungens styrkor de soldater som leddes av parlamentet för första gången, utanför Edgehill i Warwickshire. Slaget slutade oavgjort och bägge sidor förstod att kriget skulle bli längre än de först trott. Speciellt inom parlamentets styrkor fanns det olika åsikter om vad man skulle göra om man lyckades besegra kungen. | ||
https://s-media-cache-ak0.pinimg.com/564x/7a/a6/ee/7aa6eeedb0163267e300de4844a4cbfd.jpg | |||
''Slaget vid Edge Hill'' | |||
==Oliver Cromwell== | ==Oliver Cromwell== | ||
[[File:Oliver Cromwell by Samuel Cooper.jpg|400px]] | |||
''Oliver Cromwell'' | |||
Cromwell | En av de hårdaste kritikerna på den parlamentaristiska sidan var Oliver Cromwell, som hittills inte gjort särskilt mycket väsen av sig. Han var puritan, trodde ordagrant på bibeln och ställde höga krav på sig själv. Han skrev ett brev där det stod att parlamentets soldater var gamla, omotiverade och odisciplinerade. ”''Vi behöver troende män''”, förklarade han. Dessutom var det viktigt att ge soldaterna en bra orsak till att slåss. ''Ingen skulle strida för parlamentets generaler på samma sätt som de som följde kungen slogs för sin kung'', menade Cromwell. | ||
Eftersom det var viktigare hur bra man var än vilken familj man kom ifrån i Cromwells regemente | Cromwell hade anslutit sig till kriget som en ledare för ett kompani om drygt 60 ryttare. Under 1643 byggde Cromwell på egen hand upp sin privata styrka till omkring 2 000 man till häst. Soldaterna handplockades utifrån sina politiska och religiösa övertygelser istället för militär bakgrund eller duglighet. | ||
Eftersom det var viktigare hur bra man var än från vilken familj man kom ifrån i Cromwells regemente sas det elakt att soldaterna var ”''sådana som lastat gödselkärror såväl innan de blev ryttare som efteråt''”. Men Cromwell utbildade soldaterna bra och ställde höga krav på dem. Inga svordomar eller förolämpningar tolererades och den som drack sig berusad eller skadade civilbefolkningen fick hårda straff. | |||
Ryktet om Cromwells märkliga regemente började snabbt spridas i England och soldaterna blev fruktade bland de som gav kungen sitt stöd. När Cromwell ledde sina ryttare i slaget vid Marston Moor den 2 juli 1644 var det få som hånade de fria bönder, hantverkare och butiksbiträden som beslutsamt huggit sig fram genom de kungatrognas led av beridna veteraner. Cromwells soldater fick öknamnet ''järnsidorna'', något de själva var stolta över. | Ryktet om Cromwells märkliga regemente började snabbt spridas i England och soldaterna blev fruktade bland de som gav kungen sitt stöd. När Cromwell ledde sina ryttare i slaget vid Marston Moor den 2 juli 1644 var det få som hånade de fria bönder, hantverkare och butiksbiträden som beslutsamt huggit sig fram genom de kungatrognas led av beridna veteraner. Cromwells soldater fick öknamnet ''järnsidorna'', något de själva var stolta över. | ||
<img src="https://spartacus-educational.com/00roundhead.jpg" width=300px> | |||
''Järnsidorna hade enkla uniformer, Cromwell tyckte inte om lyx'' | |||
==Svenskarnas inflytande== | ==Svenskarnas inflytande== | ||
Trots att parlamentets styrkor hade haft mer pengar och bättre utrustning när kriget började, hade de inte lyckats särskilt bra. Cromwell och andra ledare ändrade armén, framför allt efter erfarenheterna av Gustav II Adolfs och svenskarnas krigföring i trettioåriga kriget. Bland annat hyrdes officerare som | Trots att parlamentets styrkor hade haft mer pengar och bättre utrustning när kriget började, hade de inte lyckats särskilt bra. Cromwell och andra ledare ändrade armén, framför allt efter erfarenheterna av Gustav II Adolfs och svenskarnas krigföring i trettioåriga kriget. Bland annat hyrdes officerare som arbetat för svenskarna in för att skriva böcker om krig och för att öva trupperna på ett svenskt sätt. | ||
<img src="https://www.michtoy.com/michtoy2010/products/Picture_WLG-WGP14-01.jpg" width =50%> | |||
| Rad 78: | Rad 128: | ||
När den nya mönsterarmén, uppbyggd efter andra länders arméer, mötte kungens armé sommaren 1645, vann man en överlägsen, förkrossande seger. Kriget fortsatte och ett efter ett föll kungens fästen, bland annat Oxford i april 1646. En kort tid efteråt överlämnade sig kung Karl självmant till parlamentets armé. | När den nya mönsterarmén, uppbyggd efter andra länders arméer, mötte kungens armé sommaren 1645, vann man en överlägsen, förkrossande seger. Kriget fortsatte och ett efter ett föll kungens fästen, bland annat Oxford i april 1646. En kort tid efteråt överlämnade sig kung Karl självmant till parlamentets armé. | ||
https://3.bp.blogspot.com/-gif4uX6H_-A/VUt-Dnju2NI/AAAAAAAAANg/fmYK0Q7-sUI/s1600/englishcivilwarmap.jpg | |||
''Stödet för kungen minskade bit för bit under kriget'' | |||
''Blått = kungatrogna'' | |||
''Rosa = trogna mot parlamentet'' | |||
==Vad skall hända med kungen?== | ==Vad skall hända med kungen?== | ||
Med kungen i fängelse blev det bråk inom parlamentet över vad man skulle göra med kungen och hur Englands framtid skulle se ut. Även om Kungen var utsedd av Gud, borde han straffas | Med kungen i fängelse blev det bråk inom parlamentet över vad man skulle göra med kungen och hur Englands framtid skulle se ut. Även om Kungen var utsedd av Gud, borde han straffas som en vanlig man, ansåg många. | ||
1647 försökte ledarna i parlamentet, mot bland annat Cromwells vilja, att upplösa den nya, mönsterarmé de byggt upp. Den var dyr, behövdes inte längre och kunde i värsta fall användas i ett nytt inbördeskrig. | 1647 försökte ledarna i parlamentet, mot bland annat Cromwells vilja, att upplösa den nya, mönsterarmé de byggt upp. Den var dyr, behövdes inte längre och kunde i värsta fall användas i ett nytt inbördeskrig. Då hade man i värsta fall bundit ris åt egen rygg. | ||
Soldaterna blev upprörda, främst för att parlamentet vägrade betala ut den lön de blivit lovade, och de flesta officerarna stod på soldaternas sida. Parlamentet, som uppfattade det hela som ett myteri, skickade andra soldater för att skapa ordning. Men när de flesta av de nya soldaterna också ställde sig på soldaternas i mönsterarméns sida, blev det uppenbart hur farlig mönsterarmén hade blivit. Hotfullt drog sig soldaterna närmare London. | Soldaterna blev upprörda, främst för att parlamentet vägrade betala ut den lön de blivit lovade, och de flesta officerarna stod på soldaternas sida. Parlamentet, som uppfattade det hela som ett myteri, skickade andra soldater för att skapa ordning. Men när de flesta av de nya soldaterna också ställde sig på soldaternas i mönsterarméns sida, blev det uppenbart hur farlig mönsterarmén hade blivit. Hotfullt drog sig soldaterna närmare London. | ||
==Vad | ==Vad valde Cromwell?== | ||
Cromwell ställdes inför ett svårt val. Skulle han ge sitt stöd till parlamentet eller till sina soldater? Han stödde soldaterna och en ny kris skapades. Mitt under den krisen lyckades kungen | Cromwell ställdes inför ett svårt val. Skulle han ge sitt stöd till parlamentet eller till sina soldater? Han stödde soldaterna och en ny kris skapades. Mitt under den krisen lyckades kungen | ||
| Rad 95: | Rad 154: | ||
==Kungen halshuggs, Cromwell blir ny ledare== | ==Kungen halshuggs, Cromwell blir ny ledare== | ||
https://www.traveldarkly.com/wp-content/uploads/2014/01/Charles-I-death-warrant-e1391094950760.jpg | |||
''Kungens dödsdom'' | |||
https://www.piratedocuments.com/wp-content/uploads/beheading-of-king-charles-300w.jpg | |||
''Halshuggningen av kung Karl I, samtida tryck'' | |||
Cromwell tågade mot norr med sina lojala soldater i mönsterarmén och besegrade skottarna. Kung Karl fångades in igen. Därefter gick Cromwell in i London med alla sina soldater och ordnade en rättegång mot kungen. Straffet för förräderi blev döden och kungen halshöggs januari 1649. För att inte en släkting skulle kunna bli ny kung avskaffades kungamakten i England. Cromwell utsågs till riksföreståndare i den nya republiken. Så ersattes kunglig absolutism av militär diktatur och Oliver Cromwell hade blivit Englands ledare och militärdiktator. | Cromwell tågade mot norr med sina lojala soldater i mönsterarmén och besegrade skottarna. Kung Karl fångades in igen. Därefter gick Cromwell in i London med alla sina soldater och ordnade en rättegång mot kungen. Straffet för förräderi blev döden och kungen halshöggs januari 1649. För att inte en släkting skulle kunna bli ny kung avskaffades kungamakten i England. Cromwell utsågs till riksföreståndare i den nya republiken. Så ersattes kunglig absolutism av militär diktatur och Oliver Cromwell hade blivit Englands ledare och militärdiktator. | ||
| Rad 103: | Rad 170: | ||
==Cromwell dör== | ==Cromwell dör== | ||
När Cromwell avled i september 1658 försvann också ledningen och stödet för mönsterarmén. Den delades upp i mindre grupper under olika adelsmän. När den skotska delen av mönsterarmén tågade till London och | [[File:Oliver Cromwell's head, late 1700s.jpg|left|thumb|''Cromwells huvud'']] | ||
När Cromwell avled i september 1658 försvann också ledningen och stödet för mönsterarmén. Den delades upp i mindre grupper under olika adelsmän. När den skotska delen av mönsterarmén tågade till London och utropade Karl II till kung, kunde ingen stoppa den. 1660 upplöste Karl II mönsterarmén och soldaterna skickades hem. Englands korta tidsperiod med parlamentarism utan kung var över. | |||
| Rad 109: | Rad 179: | ||
Som en symboliskt viktig handling blev Cromwells balsamerade kropp uppgrävd och "avrättad" genom hängning och halshuggning 1661, för att visa vilken makt kungen hade och också för att visa att Cromwells tid var över. Hans huvud sattes på en påle till allmän beskådan ända tills det blåste ner en stormig morgon 1684. | Som en symboliskt viktig handling blev Cromwells balsamerade kropp uppgrävd och "avrättad" genom hängning och halshuggning 1661, för att visa vilken makt kungen hade och också för att visa att Cromwells tid var över. Hans huvud sattes på en påle till allmän beskådan ända tills det blåste ner en stormig morgon 1684. | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
| Rad 115: | Rad 187: | ||
http://www.militarhistoria.se/artiklar/1600-tal/oliver-cromwells-monsterarme/ | http://www.militarhistoria.se/artiklar/1600-tal/oliver-cromwells-monsterarme/ | ||
===Bildkällor=== | |||
Alla bilder från Wikimedia Commons utom: | |||
www.campinglesgrenettes.com/wp-content/themes/ivena-child/images/map/camping-ile-de-re.jpg = ön Ile de Re | |||
Www.thefamouspeople.com/profiles/images/charles-i-of-england-5.jpg = Karl I av England | |||
Riot against Anglican prayer book 1637.jpg = Upprörda skottar vägrar att ändra på sin gudstjänst | |||
www.saburchill.com/history/images01/007.jpg = Uppdelningen av England | |||
s0.geograph.org.uk/geophotos/01/77/75/1777504_ff9488d4.jpg = Nutida soldater | |||
www.sarmatas.lt/wp-content/uploads/karas_367855.jpg = Nutida soldater | |||
s-media-cache-ak0.pinimg.com/564x/7a/a6/ee/7aa6eeedb0163267e300de4844a4cbfd.jpg = Slaget vid edge hill | |||
spartacus-educational.com/00roundhead.jpg = Järnsidorna | |||
www.michtoy.com/michtoy2010/products/Picture_WLG-WGP14-01.jpg = svenska soldater | |||
s-media-cache-ak0.pinimg.com/736x/b5/c6/f7/b5c6f7edb08fe390e5413d20c04184e0.jpg = slaget vid Naseby | |||
3.bp.blogspot.com/-gif4uX6H_-A/VUt-Dnju2NI/AAAAAAAAANg/fmYK0Q7-sUI/s1600/englishcivilwarmap.jpg = karta över kungligt stöd | |||
www.traveldarkly.com/wp-content/uploads/2014/01/Charles-I-death-warrant-e1391094950760.jpg = kungens dödsdom | |||
www.piratedocuments.com/wp-content/uploads/beheading-of-king-charles-300w.jpg = halshuggning av kungen | |||
--> | |||
====[[Historia från vikingatiden till stormaktstiden, skolbok|Åter]] till historiebokens register, ==== | |||
[[Kategori: Historia]] | |||
[[Kategori:Korrigerad]] | |||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 19.06
Sidan är under ombyggnad, förhoppningsvis kommer den att återfå sitt tidigare utseende snart. - Ingemar, admin
